onsdag 31 mars 2021

Isländsk minister anser coronarestriktioner gått för långt

Ett virusfritt Island är en utopi. Och regeringen har i vissa fall gått för långt med att skärpa restriktioner och agerat för långsamt för att lätta på regelverket. Det säger näringsminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir i Hringbraut. Det är första gången en minister på det här sättet ifrågasätter Islands vägval i coronakrisen.

Den senaste veckan har antalet smittade av coronaviruset ökat på nytt. Under gårdagen rapporterades tio nya fall. Ytterligare åtta personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det totalt 109 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 972 personer är i karantän och 1 698 personer i inresekarantän.

I morgon skärps reglerna för inresa ytterligare. Även resenärer som är födda 2005 och senare ska testas på samma sätt som vuxna. Det betyder ett coronatest vid gränsen och ett nytt test fem dagar senare. Tiden i väntan på det andra testet tillbringas i karantän.

I morgon skärps dessutom reglerna ytterligare för resenärer från högriskområden som Sverige. De blir skyldiga att tillbringa karantänen på ett särskilt boende som anvisas av myndigheterna. Sedan tidigare har Fosshótel Lind i Reykjavík använts för karantän och isolering. Myndigheterna har nu även hyrt Fosshótel Reykjavík för samma ändamål.

Hittills har vistelsen på dessa boenden varit kostnadsfri. Från och med den 11 april tar myndigheterna ut en avgift på 10 000 isländska kronor per natt och person. I avgiften ingår mat. Det uppger hälsovårdsdepartementet i ett pressmeddelande.

Regeringen har hittills varit enig i beslut om att skärpa och avveckla restriktioner. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir har för det mesta följt statsepidemiologen Þórólfur Guðnasons rekommendationer. Inom regeringspartierna har offentlig kritik bara kommit från självständighetspartister som Sigríður Á. Andersen, Brynjar Níelsson och Birgir Ármannsson.

Men nu anas en spricka i enigheten. Kritiken kommer från näringsminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir som bland annat är ansvarig för turismfrågor. I en intervju i Hringbraut anser hon att restriktionerna i vissa fall har gått för långt - och att det har gått för långsamt att avveckla dem när smittspridningen minskat:
"Jag har ibland tyckt att vi kanske har dröjt för länge med att avveckla och jag tyckt att vi har gjort en vändning från att tala om att platta till kurvan och behålla kontrollen över den till att sikta på ett virusfritt land vilket är en utopi."
Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir anser att inresereglerna inte kan bli mycket hårdare än vad de blir i morgon. Men hon tror inte på omfattande nedstängningar som metod. Det bästa sättet för att bekämpa smittspridning är smittspårning, karantän och isolering:
"Vid en viss tidpunkt måste vi kunna säga: Trots att det finns enstaka fall av smitta i landet och vid gränsen så måste det vara helt okej och det finns ingen fara med det. Då måste vi också titta på dett: Hur många behöver vi vaccinera och vilka grupper för att kunna tillåta oss att så blir fallet?"
Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir säger i Hringbraut att hon har ställt en rad kritiska frågor under regeringssammanträden. Hon tycker att de inskränkningar som nu görs bland annat av människors frihet är problematiska.

Här kan du läsa mer om coronapandemin.

Dagens citat

"Självständighetspartiets möjligheter till att ha inflytande består först och främst i att stå i vägen för förändringar. Det är erfarenheten av det nuvarande samarbetet med ytterlighetspartierna där mitten har haft försvinnande lite inflytande."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet som numera har gått över till Renässans, skriver i Fréttablaðið att han tror på ett fortsatt regeringssamarbete mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet efter höstens val - och möjligen tillsammans med Centerpartiet.

tisdag 30 mars 2021

Vill bli invald i alltinget för sitt tredje parti

Róbert Marshall har suttit i alltinget för både Socialdemokraterna och Ljus framtid. Nu vill han i stället kandidera för Gröna vänstern. I partiets provval inför höstens alltingsval ställer han upp i den södra valkretsen. Där ställs han bland annat mot Kolbeinn Óttarsson Proppé - som sannolikt överger Reykjavík på grund av partiets svaga opinionssiffror.

I valet hösten 2017 fick Gröna vänstern 16,9 procent av rösterna och elva mandat i alltinget. Men tiden i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet har fått väljarstödet att sjunka. I dagsläget får partiet i regel omkring 10 procent i opinionsmätningarna.

Länge har valkretsarna södra och norra Reykjavík varit ett av Gröna vänsterns starkaste fästen. Förra valet fick partiet tre mandat i norr och två i söder.

Som det ser ut just nu kommer partiet bara få ett mandat från respektive valkrets - och de är i princip öronmärkta åt partiledaren och statsministern Katrín Jakobsdóttir och hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir.

Opinionssiffrorna har fått åtskilliga politiker att överväga att ställa upp i andra valkretsar. En av dem är Kolbeinn Óttarsson Proppé som 2017 kandiderade i södra Reykjavík. Han har redan meddelat att han siktar på att i stället toppa listan i den södra valkretsen. Där har 2017 års toppkandidat Ari Trausti Guðmundsson aviserat att han inte tänker kandidera på nytt.

Hólmfríður Árnadóttir - som leder partiets regionförening på Suðurnes - har meddelat att hon kandiderar. Det gör också fårbonden Heiða Guðný Ásgeirsdóttir som var tvåa på listan 2017. Hon har varit ersättare i alltinget den senaste mandatperioden och sitter i kommunfullmäktige i Skaftárhreppur. Ställer upp gör även turismföretagaren Almar Sigurðsson.

Dessutom står det klart att en annan utmanare blir Róbert Marshall. I dag är han informationsansvarig för regeringen. Men han har tidigare suttit i alltinget för både Socialdemokraterna och Ljus framtid.

Dessa fem vill alla toppa listan. Även Sigrún Birna Steinarsdóttir, som är ordförande för Gröna vänsterns ungdomsförbund, studie- och yrkesrådgivaren Helga Tryggvadóttir och sjuksköterskan Anna Jóna Gunnarsdóttir kandiderar men inte till översta platsen på valsedeln.

Róbert Marshall tog plats i alltinget efter Socialdemokraternas succéval 2009. Inför valet 2013 hade stödet kollapsat - och det var uppenbart att han inte skulle ha några möjligheter att försvara sin plats. Róbert Marshalls första mandatperiod hade inte gett honom förutsättningar att utmana partiets tungviktare.

I stället anslöt han sig till Ljus framtid - ett parti grundat bland annat av vännen Guðmundur Steingrímsson, som i sin tur representerat både Socialdemokraterna och Framstegspartiet innan dess. I valet 2013 fick Ljus framtid 8,2 procent av rösterna. Både Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall kunde därmed sitta kvar i alltinget.

Men kritiken mot ledarskapet växte. Inte minst gick medgrundaren Heiða Kristín Helgadóttir ut och anklagade dem för maktfullkomlighet. Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall avfärdade kritiken - men det interna missnöjet var så starkt att de i praktiken tvingades bort från partitoppen. Ingen av dem ställde upp i valet 2016.

Nu vill alltså Róbert Marshall bli invald i alltinget för tredje gången. Och han ställer alltså upp för sitt tredje parti i karriären. Han säger i Mannlíf att han redan från början hade kunnat tänka sig att kandidera för Gröna vänstern:
"När jag kandiderade var det inledningsvis lika aktuellt för mig att gå med i Gröna vänstern som att gå med i Socialdemokraterna. Jag är från början från Folkalliansen och jag har röstat på båda dessa partier och jag har hoppat mellan dem både som aktiv och som väljare. Och enligt min mening är det inte långt mellan dem. Men det finns en stor kulturskillnad. Och Socialdemokraterna har enligt min åsikt aldrig lyckats bli gröna."
Kampen kommer sannolikt att stå mellan Róbert Marshall, Kolbeinn Óttarsson Proppé och Heiða Guðný Ásgeirsdóttir. Kolbeinn Óttarsson Proppé står nära Katrín Jakobsdóttir och har varit lojal mot såväl partilinjen som regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Róbert Marshall är även han lojal med Katrín Jakobsdóttir - men frågan är om han betraktas som bränd efter mindre framgångsrika mandatperioder för Socialdemokraterna och Ljus framtid.

Heiða Guðný Ásgeirsdóttir är tveklöst den kandidat som har den starkaste förankringen i valkretsen. Hon har en stark profil i miljöfrågor. Hon har bland annat arbetat för att stoppa planerna på ett kraftverk i Skaftárhreppur som skulle lägga delar av markerna som tillhör familjegården Ljótastaðir under vatten.

Hon är också den mest kända av de tre. Författaren Steinunn Sigurðardóttir skrev 2016 Heiða - fjalldalabóndi om hennes liv. Boken blev en bästsäljare på Island och har även översatts till engelska. Den berättar bland annat om hur Heiða Guðný Ásgeirsdóttir som tonåring flyttade till New York för att arbeta som modell. Vid 23 års ålder återvände hon till Island för att ta hand om gården när pappan inte längre kunde sköta den.

Här kan du läsa mer om Róbert Marshall.

Dagens citat

"Det här är vårt bidrag för att öka säkerheten för dem som vill besöka vulkanutbrottet."

Företaget Sýndarferð i ett pressmeddelande om att de med nu har skapat en digital vandring till Geldingadalur där ett vulkanutbrott just nu pågår - läs mer här.

måndag 29 mars 2021

Hetaste magman i vulkanutbrott på Island i modern tid


Magman i Geldingadalir var 1 240 grader vid utbrottets början. Så het har ingen magma tidigare varit i ett vulkanutbrott på Island i modern tid. Utbrottet går nu in på sin tionde dag. Lavaflödet fortsätter vara litet men stabilt. Hela dalens botten har nu täckts av lava. Hittills har utbrottet producerat 3 till 7 miljoner kubikmeter lava.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu gått in på sin tionde dag. Inget tyder på att det skulle vara på väg att upphöra. Lavaflödet ur de två aktiva kratrarna är litet men stabilt. Flödet är 5 till 7 kubikmeter i sekunden.

Utbrottet fortsätter att förundra forskarna. Magman kommer från ett djup av 17 till 20 kilometer närmast direkt från jordens mantel. Den är ovanligt rik på magnesiumoxid - som bildas när magnesium förbränns i syre. Hela 8,5 procent av magman består av magnesiumoxid. Och denna förening kan irritera både ögon och slemhinnor.

Magman strömmar upp ur en spricka som är en till två meter bred. På större djup är sprickan bredare.

Lava täcker nu hela Geldingadalirs botten. Utbrottet har hittills producerat 3 till 7 miljoner kubikmeter - eller 0,003 till 0,007 kubikkilometer - lava. Trots det stadiga flödet rör det sig alltså om ett förhållandevis litet utbrott.

Inom en till två veckor kan lavan ha fyllt hela dalen. Enligt civilförsvarets vetenskapliga råd är det troligaste att lavan därefter rinner i östlig riktning mot Meradalir. En sådan utveckling skulle inte utgöra något hot mot bebyggelse. Från Meradalir är det fem kilometer till närmaste väg.

Vid utbrottets början var magman 1 220 till 1 240 grader. Även det är ytterst sällsynt - och det tyder också på att den kommer från större djup än normalt. Så het har ingen annan magma varit i ett utbrott på Island i modern tid.

Under lördagen stängdes Geldingadalir för besökare då vädret var mycket dåligt. Under söndagen öppnades området på nytt. Polisen såg sig i går eftermiddag åter tvingad att stänga området. Men då var skälet att det var så fullt av parkerade bilar längs Suðurstrandarvegur att fler inte fick plats.

Jordskalven på Reykjanes fortsätter att minska såväl i antal som i styrka. Under både lördagen och söndagen registrerades knappt 100 skalv. Inget av dem nådde en magnitud på 3 - och inget kändes heller i bebyggelse.

Turismminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir har öronmärkt upp till 10 miljoner isländska kronor från Fram­kvæmda­sjóður ferðamannastaða för att öka tillgängligheten i området. Pengarna ska enligt ett pressmeddelande gå bland annat till att märka ut stigar, parkeringsplatser, toaletter och skyltning. Grindavíks kommun ansvarar för arbetet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Vi vill rikta en uppmaning till människor att det inte fungerar ihop att människor ger sig ut på en fjällvandring på vintern där vädret kan förändras snabbt och vara berusad av alkohol."

Ásmundur Rúnar Gylfason, polis på Suðurnes, säger i Vísir att flera som besöker vulkanutbrottet i Geldingadalir dricker alkohol på platsen och att det är olämpligt - läs mer här.

Foto: Landhelgisgæslan

söndag 28 mars 2021

Coronakapten seglar vidare för isländskt skandalrederi

Kaptenen nonchalerade utbrottet av coronasmitta ombord trålaren Júlíus Geirmundsson. Han erkände brottet och blev av med rätten att arbeta som kapten i fyra månader. Men han seglar vidare för Hraðfrystihúsið Gunnvör. Nu är han anlitad som förste styrman - vilket i praktiken innebär att han fungerar som kapten under halva fisketuren.

Trålaren Júlíus Geirmundsson angjorde Ísafjörður i oktober förra året efter att ha varit ute till havs i tre veckor. Redan ett par dagar in på fisketuren insjuknade den första besättningsmannen med coronasymtom. Därefter insjuknade sjöman efter sjöman med samma symtom. När de testades i land efter fisketurens slut hade 22 av 25 smittats.

Kaptenen vände sig tidigt till smittskyddsläkaren i Västfjordarna. Men han nonchalerade uppmaningen att återvända och testa besättningen. I stället fick sjömännen veta att de inte fick kontakta medierna eller publicera någon information i sociala medier om den misstänkta coronasmittan ombord.

När rättegången i Héraðsdómur Vestfjarða inleddes förklarade sig kaptenen skyldig till brott mot sjömannalagen. Genom att inte återvända till hamn hade han äventyrat besättningens hälsa. Straffet blev 750 000 isländska kronor i böter och ett förbud mot att arbeta som kapten i fyra månader.

Men kaptenen är redan tillbaka på samma trålare. Den här gången är han enligt Morgunblaðið formellt anlitad som förste styrman - vilket innebär att han och kaptenen turas om att ha ansvaret för Júlíus Geirmundsson.

Tre i besättningen ska ha sagt upp sig efter beskedet att rederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör i Hnífsdalur gett honom jobb på nytt. Många ska också ha upplevt beslutet som ett hån mot alla dem som insjuknade i covid-19 under fisketuren.

Här kan du läsa mer om domen mot kaptenen.

Dagens citat

"Det var ett visst biofilmsögonblick när allt nästan tog slut på konservhyllorna. ... Färs går åt som smör i solsken. Det är uppenbart den nya covid-maten."

Ásta S. Fjeldsted, vd för livsmedelsbutiken Krónan, i Fréttablaðið om hur islänningarnas köpvanor av matvaror har förändrats under coronapandemin.

lördag 27 mars 2021

Invånare får föreslå namn på nytt isländskt lavafält

Invånarna i Grindavík ska rådfrågas om namnet på det lavafält som nu växer fram i Geldingadalir. Deras förslag kommer att behandlas av kommunen - och ett av dem väljs därefter ut för att godkännas av kultur- och utbildningsministern. Men alltingsledamoten Vilhjálmur Árnason har redan bestämt sig. Han vill kalla lavaområdet Fagrahraun.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i över en vecka. I inledningen var lavaflödet så litet att många trodde att utbrottet skulle bli kortvarigt. Men nu tyder det mesta på att lavan kommer från ett djup på 17 till 20 kilometer. Och den typen av utbrott - som skapar sköldvulkaner - kan pågå i flera år.

Än så länge håller sig lavan i Geldingadalir - en dal som omges av fjäll. I den här takten kan den dock nå över branterna om en vecka eller två. Vid den största kratern är lavatäcket nu omkring 25 meter tjockt.

Geldingadalir ligger i Grindavík. Kommunen har nu bestämt sig för att vända sig till invånarna för att få in namnförslag på lavafältet. Fullmäktige kommer så småningom att besluta om ett namn som skickas till kultur- och utbildningsministern för godkännande. I den här typen av processer kopplas också ortnamnsnämnden Örnefnanefnd in.

I folkmun används redan ofta Geldingahraun och Geldingadalshraun - två namn som tar fasta på platsen för utbrottet med tillägget hraun, 'lava'. Skämtsamt har lavaområdet även kallats Litla-Hraun, 'lillava', vilket även är namnet på Islands högsäkerhetsfängelse. I takt med att lavafältet växer ökar dock sannolikheten för att det förslaget ska kännas missvisande.

Vilhjálmur Árnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, är bosatt i Grindavík. Han tog upp namnfrågan i alltinget i veckan. Han förespråkade Fagrahraun, 'vackerlava'. Namnet anknyter till Fagradalsfjall, ett fjäll som omger Geldingadalir. Men han ansåg att Fagrahraun också var lämpligt eftersom lavaflödet är vackert att beskåda och att det inte hotar bebyggelse.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Foto: Landhelgisgæslan

Dagens citat

"Ibland är det dock så att magen är rätta verktyget och min mage sa mig att det här inte var för mig. Du kan inte gå och köpa lösgodis i gummistuvlar och pyjamasbyxor om du är president. Det här var bilden som jag såg framför mig. Jag i närbutiken i pyjamasbyxor. Det var uppenbart att jag inte kunde vara president."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, i DV om varför hon trots påstötningar hittills inte har kandiderat i något presidentval.

fredag 26 mars 2021

Lavan upp till 22 meter tjock i Geldingadalir


Lavafältet i Geldingadalir är nu som mest 22 meter tjockt. Men lavaflödet fortsätter att vara litet och stabilt. Däremot står det klart att produktionen av giftiga vulkangaser är mycket speciell. Halterna av kolmonoxid och koldioxid är ovanligt höga. Samtidigt fortsätter islänningar att strömma till vulkanutbrottet i tusental.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har snart pågått i en vecka. Lavaflödet är litet men stabilt. Och det tros bero på att magman kommer direkt från jordens mantel på ett djup av 30 till 40 kilometer. Den här typen av utbrott kan pågå i flera år.

Hittills har utbrottet producerat omkring 1,8 miljoner kubikmeter lava. Lavaflödet är i snitt 5,7 kubikmeter i sekunden.

Lavatäcket är som mest 22 meter tjockt. Den genomsnittliga tjockleken är 9,5 meter. Den stora kratern har nu hunnit växa sig 20 meter hög.

Utbrottet är speciellt på flera sätt. Det producerar ovanligt höga halter av giftiga vulkangaser som kolmonoxid och koldioxid. Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands skriver på Facebook att det är ett unikt tillfälle att beskåda ett vulkanutbrott. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att vulkangaserna kan nå hälsofarliga nivåer.

Räddningstjänsten märkte i går ut ytterligare en led till platsen för utbrottet. De senaste dagarna har myndigheterna uppmanat besökare från att hålla sig borta när vindarna blåst på ett sätt som påverkat halterna av giftgaser. Den nya leden gör att det finns två leder till utbrottet - och räddningstjänsten uppger på Facebook att den nya inte alls riskerar att drabbas av gaser.

Intresset för att besöka Geldingadalir är stort. Ferðamálastofa har nu börjat räkna antalet besökare på den led som leder till utbrottet. I onsdags var det 4 786 personer som besökte platsen.

Polisen stängde i går kväll området för besökare på grund av dåligt väder. Fortfarande kommer det ständigt rapporter om personer som går till Geldingadalir utan att ha förberett sig för en vandring där det är lätt att bli frusen och blöt.

Drygt 200 jordskalv registrerades i området i går. De är fortsatt både förhållandevis få och små. Torsdagens största skalv hade en magnitud på 2,4.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Vi gav oss in i det när ovädersmolnen tornade upp sig i samband med covid förra våren. Det har varit brist på isländska tomater under en viss tid och vi har haft drömmen om att få in större mängder på marknaden men vi har varit upptagna med att bygga upp turismsidan av företaget. När covid knackade på dörren såg vi snart att det här året skulle bli mycket lugnt vad gäller turismen så då bestämde vi oss för att försöka använda det för att bygga ut grönsaksodlingen."

Knútur Rafn Ármann, som driver tomatodlingen Friðheimar i Reykholt, i Fréttablaðið om satsningen på att bygga ut växthusen när det stod klart att turisterna skulle bli få under 2020 - läs mer här.

torsdag 25 mars 2021

Island skärper coronarestriktioner och regler för inresa

Sjutton nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Nu skärps restriktionerna avsevärt för att stoppa en ny smittvåg. Gränsen för deltagare vid sammankomster sänks till tio personer. Förskolan förblir öppen - men alla andra skolor tvingas stänga. Även badhus, träningslokaler, pubar och biografer måste stänga. Samtidigt blir reglerna för inresa ännu hårdare.

Island ser ut att vara på väg in i en fjärde våg av coronasmitta. Den här gången är det den brittiska mutationen av viruset som sprids i landet. Sjutton nya fall av smitta rapporterades i går. Av dessa var fjorton sedan tidigare i karantän. Ytterligare fyra personer testade positivt för viruset vid gränsen.

De senaste dagarna har en rad smittade inte varit i karantän. I en gruppsmitta på Laugarnesskóli i Reykjavík har hittills elva elever och en lärare visat sig vara smittade. Ett hundratal personer med koppling till skolan är i karantän.

I Reyðarfjörður lyckades myndigheterna i lördags närmast av en slump stoppa tio smittade sjömän från att gå i land. Då lade det brasilianska fraktfartyget Taurus Confidence till i Mjóeyrarhöfn. Kaptenen hade inte meddelat att det fanns misstankar om coronasmitta ombord. Däremot hade myndigheterna genom kontakter med norska myndigheter fått veta att kaptenen ställt frågor om läkemedel.

När besättningen testades visade sig tio av nitton sjömän vara smittade. Samtliga var smittade av den brasilianska mutationen av coronaviruset. Ingen i besättningen har fått gå i land. De smittade hålls åtskilda från övriga som är i karantän.

Sjukhuset Landspítali i Reykjavík höjde vid midnatt beredskapsnivån ett steg. Räddningstjänsten övergick samtidigt till nödläge - vilket är den högsta beredskapsnivån.

Nu är det 75 smittade som hålls i isolering. En coronapatient vårdas på Landspítali. Dessutom är 454 personer i karantän och 1 186 personer i inresekarantän.

Regeringen presenterade i går en rad skärpningar av restriktionerna för att försöka förhindra en fjärde smittvåg. Beslutet fattades på inrådan av statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. Restriktionerna är ungefär samma som infördes den 31 oktober förra året och som då skulle få stopp på den tredje smittvågen.

Taket för antalet tillåtna deltagare vid sammankomster sänks nu till tio personer. Även barn födda 2005 och senare räknas in i antalet - men de är inte skyldiga att bära ansiktsskydd.

Ett undantag är tro- och livsåskådningssamfund. De får hålla sammankomster för upp till 30 personer. Alla deltagare måste registrera sig med namn, personnummer och telefonnummer. De måste även bära munskydd och respektera tvåmetersregeln.

Badhus, träningslokaler, teatrar, biografer, barer, pubar, nattklubbar och spellokaler tvingas hålla stängt. Bil- och flygskolor får inte hålla några lektioner. Idrotter där inte tvåmetersregeln kan upprätthållas eller där deltagarna använder gemensam utrustning är förbjudna.

Grundskolor, gymnasier och universitet tvingas även de hålla stängt ända tills påsklovet är slut. Förskolor är fortsatt öppna. Under tiden ska myndigheterna ta fram en plan för hur undervisningen ska fungera efter lovet.

Restriktionerna för undervisning är de hårdaste hittills under hela pandemin. Skärpningarna är enligt ett pressmeddelande en konsekvens av att Þórólfur Guðnason ser den brittiska mutationen av viruset som en stor risk. Det är mer smittsamt och orsakar oftare svårare sjukdom. Även barn tenderar att bli mer allvarligt sjuka av den brittiska mutationen.

Restauranger får ta emot upp till 20 gäster. Alla måste lämna personuppgifter och måste sitta till bords. Restauranger får inte ha öppet längre än till klockan 22. Inga nya gäster får släppas in efter 21. I butiker får max 50 kunder släppas in.

De nya reglerna infördes vid midnatt. De gäller i ett första skede i tre veckor.

Þórólfur Guðnason uppmanade under gårdagens presskonferens islänningarna att inte resa under påsken. Nya rekommendationer för resande kommer inom de närmaste dagarna. Alla resor innebär dock en risk. Därför hoppades han att de flesta skulle fira påsk i hemmet.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir har även beslutat att skärpa reglerna för inresa i enlighet med Þórólfur Guðnasons rekommendationer. De nya reglerna träder i kraft den 1 april och gäller inledningsvis i en månad.

Resenärer från högriskländer - dit stora delar av Sverige räknas just nu - måste tillbringa de obligatoriska fem dagarna i karantän på ett särskilt boende i myndigheternas regi. Samma krav kommer att ställas på resenärer från länder där statistik saknas eller är otillförlitlig.

I dagsläget är barn födda 2005 och tidigare undantagna från kravet på testning. Men vid månadsskiftet måste även de testas för viruset vid gränsen.

Þórólfur Guðnason har dessutom föreslagit att Island enbart ska acceptera intyg för vaccinering eller genomgången covid-19 från EES-området, Storbritannien, USA och Kanada. Han vill också att resenärer som har sådana intyg ändå ska testas vid inresan. I ett pressmeddelande skriver hälsovårdsdepartementet att regeringen kommer att ta ett beslut i frågan i veckan.

Island gav i går åter klartecken till vaccinering med Astra Zenecas vaccin. Lyfjastofnun uppmanar i ett pressmeddelande sjukvårdspersonal att anmäla eventuella misstänkta biverkningar av vaccinet. Vinsten med vaccinet överstiger dock eventuella risker med stor marginal.

EU beslutade i går att stoppa exporten av coronavaccin till bland annat Island. Enligt ett pressmeddelande ska dock inte exportförbudet påverka leveranserna av vaccin. Eftersom Island har varit med i EU:s upphandling av vaccin ska dessa doser levereras som avtalat.

Här kan du läsa mer om coronaviruset.

Dagens citat

 

"Kanske kommer till exempel glaciärerna låta helt annorlunda om några år."

Kaśka Paluch i RÚV om projektet Noise from Iceland där hon spelar in naturljud från olika platser på Island.

onsdag 24 mars 2021

Utbrott på Island kan vara sköldvulkan som pågår i flera år

 

Magman i Geldingadalir kommer från så stora djup att den kommer från jordens mantel. Det gör att flera forskare nu tror att utbrottet vid Fagradalsfjall kan skapa en sköldvulkan. Den typen av utbrott kan pågå i flera år - med en liten men stadig lavaström. Under gårdagskvällen var utbrottet för första gången synligt från Reykjavík.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir fortsätter att pågå med ungefär samma lavaflöde som tidigare. Det rör sig om en ström på 5 till 10 kubikmeter i sekunden. Under det senaste dygnet har en mindre krater bildats bredvid den 30 meter höga huvudkratern.

För första gången var utbrottet i går synligt från Reykjavíkområdet. Tidigare har det inte varit tillräckligt klart för att de röda lavatungorna ska ha varit synliga mot natthimlen.

Besökare fortsatte att strömma till Geldingadalir även under gårdagen. Polisen uppmanade alla besökare att lämna området senast klockan 17. Senare på kvällen skulle det bli närmast vindstilla - något som ökade risken för hälsofarliga halter av vulkangaser i Geldingadalir.

I nuläget finns inte många turister på Island även om kravet på karantän slopats för resenärer som vaccinerats mot coronaviruset eller har genomgått covid-19. Bussföretaget Kynnisferðir ordnar i dag ändå en resa från Reykjavík och Hafnarfjörður till Geldingadalir för personer som vill besöka platsen för utbrottet.

Den seismiska aktiviteten på Reykjanes fortsätter att minska. Under gårdagen inträffade bara ett hundratal jordskalv i området. Det största hade en magnitud på 2,1 och kändes inte i Grindavík eller annan bebyggelse.

Utbrottet i Geldingadalir är inte bara det första på Reykjanes sedan 1240. Flera forskare tror nu att det kan utvecklas till en typ av utbrott som har varit mycket sällsynta på Island ända sedan den senaste istidens slut.

Þor­vald­ur Þórðar­son, professor i vulkanologi vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det finns tecken på att utbrottet kan resultera i en sköldvulkan. Magman kan komma från jordens mantel på ett djup av 30 till 40 kilometer. Därefter stiger den uppåt till ett djup på 17 till 20 kilometer. Den har därefter nu nått ytan i Geldingadalir.

Den här magman är mycket het och tunnflytande. Det stadiga magmaflödet indikerar att ingen förändring är på väg. Utbrott i sköldvulkaner kan ofta pågå i många år med stabil aktivitet. Åtminstone 23 sådana utbrott har tidigare ägt rum på Reykjanes.

Þor­vald­ur Þórðar­son anser att det är för tidigt att fastslå att det rör sig om en sköldvulkan. Geologen Magnús A. Sigurðsson har även han fört liknande resonemang. Sæmund­ur Ari Hall­dórs­son, forskare vid Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att han ser flera tecken på att det kan handla om en sköldvulkan.

Sæmund­ur Ari Hall­dórs­son nämner det stabila flödet av magma från mycket stora djup. Han påpekar också att magman har en avvikande sammansättning och bland annat medför högre halter av koldioxid än normalt.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Alla nyheter om ett förhållandevis harmlöst utbrott som ser bra ut på bild hjälper säkerligen till som turistinformation och kan nyttjas rent allmänt i marknadsföringen. ... Jag vet inte direkt hur angelägna människor är om att resa till landet i sommar men vi har erfarenhet av att sådant kan väcka stort intresse för landet."

Jó­hann­es Þór Skúla­son, vd för branschorganisationen Sam­tök­ ferðaþjón­ust­unn­ar, i Morgunblaðið om hur vulkanutbrottet på Reykjanes kan påverka turismen till Island.

Foto: Landhelgisgæslan

tisdag 23 mars 2021

Polis stänger Geldingadalur efter risk för vulkangaser

Risken för giftiga vulkangaser var så stor att polisen förbjöd besökare till vulkanutbrottet i Geldingadalur. Redan innan dess hade polisen uppmanat besökare att vända hem på grund av dåligt väder. Ändå var det många som även under gårdagen trotsade uppmaningarna och tog sig till utbrottet. Förra natten sökte sig ett fyrtiotal personer till ett nyöppnat hjälpcentrum i Grindavík.

Sedan utbrottet i Krýsuvíks vulkaniska system började i Geldingadalur i fredags kväll har tusentals personer tagit sig till dalen för att beskåda utbrottet. Men vägen är lång och går till stor del över lavafält. De flesta verkar behöva sex till åtta timmar för vandringen fram och tillbaka.

I söndags kväll blev vädret betydligt sämre. Under natten låg temperaturen vid nollpunkten, snö föll över Geldingadalur och vinden blåste allt hårdare. Samtidigt var det många besökare som inte alls var utrustade för många timmar ute i kyla och väta.

Under den sena kvällen och natten assisterade polis och räddningstjänst ett hundratal besökare. Gemensamt för dessa besökare var att de inte hade räknat med det hårda vädret på vägen. Åtskilliga hade inte med sig mat eller vatten. Få hade tänkt på att ha med sig ficklampor i mörkret. Inte heller hade de räknat med obefintlig mobiltäckning under stora delar av vandringen.

Ett fyrtiotal besökare vände sig till ett nyöppnat kriscentrum i Grindavík. Tre personer var så medtagna att de kördes med ambulans till sjukhus.

Närmare hundra räddningsarbetare sökte i timmar efter en person som parkerat sin bil vid Blå lagunen i söndags. Sökandet blåstes av på måndagseftermiddagen när personen själv hörde av sig till polisen. Han hade då förstått att han var eftersökt. I stället för att hämta bilen och köra hem hade han övernattat i Grindavík.

Tidigt i går uppmanade polisen på Suðurnes alla som var i området och alla som var på väg mot Geldingadalur att vända om. Skälet var mycket dåligt väder med hårda vindar och nederbörd. Vinden skulle dessutom öka risken för att överraskas av vulkangaser.

Utbrottet beräknas producera omkring 1 000 ton svaveldioxid om dagen.

Under förmiddagen kom beskedet att polisen stängde platsen för besökare. Anledningen var att halten av giftiga vulkangaser då hade nått hälsofarliga nivåer.

Även i dag väntas vädret vara mycket dåligt. Därför kommer polisen troligen att hålla området stängt. Det har dock inte hindrat vissa besökare från att trotsa beslutet och ta sig till Geldingadalur ändå.

Räddningstjänsten märkte i går ut en led från Suðurstrandarvegur till Geldingadalur. Trots att polisen just nu avråder alla från att vandra mot dalen anser myndigheterna att riskerna blir mindre med en utmärkt led. I annat fall tros risken öka för att besökare går vilse i lavalandskapet.

Forskare vid Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands undersöker nu lavan från utbrottet. Det visar sig att den kommer från ett djup på 17 till 20 kilometer - vilket är djupare och därmed också äldre än den lava som producerats vid de utbrott som ägt rum på Reykjanes de senaste 7 000 åren.

Vulkanutbrottet i Geldingadalur fortsatte i går med ett stadigt men litet flöde av lava.

Under gårdagen registrerades bara ett hundratal jordskalv i området. Det kraftigaste hade en magnitud på 2,9 och inträffade klockan 1.40. Det skalvet hade sitt epicentrum nära Keilir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Foto: Nasa

Dagens citat

"Man har inte sett något liknande sedan öppningsdagen på Costco."

En kvinna som besökte vulkanutbrottet i Geldingadalur under söndagen i DV om hur många som vandrade till platsen för att uppleva det på nära håll.

Foto: Landhelgisgæslan

måndag 22 mars 2021

Lava från vulkanutbrott kan fylla Geldingadalur på tio dygn


Minst tio dagar tar det för lava att helt fylla Geldingadalur. Först därefter kan den strömma ut ur dalen - och då kommer den troligen att rinna i sydvästlig riktning mot Nátthagi. Men än så länge är produktionen av lava ganska blygsam. Och det vanliga är att mängden lava avtar ju längre ett utbrott fortgår.
 
Ett par tusen människor begav sig till Fagradalsfjall under helgen för att beskåda vulkanutbrottet i Geldingadalur. Många av dem parkerade i korsningen mellan vägen till Grindavík och Blå lagunen. Därefter tog vandringen genom lavalandskapet fyra till sex timmar. Andra hittade spår genom terrängen som gjorde att de kunde parkera bara en halvtimme från platsen för utbrottet.

Många vågade sig ända fram till lavans kant. I sociala medier spreds bilder på turister som tände cigaretter på lavan. En av dem som besökte området men höll sig uppe på branterna var president Guðni Th. Jóhannesson. Han fick dock flyga med en av kustbevakningens helikoptrar till området.

Polisen på Suðurnes stängde i går eftermiddag ett område närmast kratrarna i Geldingadalur. Då hade den högsta kratern kollapsat samtidigt som lava snabbt strömmade nedför kanterna. Polisen motiverade beslutet bland annat med risken för ras, explosioner, vulkangaser och nya sprickbildningar.

Lavaflödet beräknas vara 5 till 10 kubikmeter i sekunden. Hittills har mängden lava förefallit vara stadig. Det är vanligare att produktionen avtar ju längre utbrottet pågår - men nya magmainskott kan tvärtom göra att den ökar.

I nuvarande takt tar det 10 till 20 dagar innan Geldingadalur är fylld med lava. Dalen tros rymma omkring 6,8 miljoner kubikmeter lava. Den uträkningen presenterar Jóhann Helgason på Facebook.

Om utbrottet skulle pågå så länge att dalen fylls med lava kommer den troligen att rinna i sydvästlig riktning mot Nátthagi. Där finns en mindre sänka som även den behöver fyllas innan lavan strömmar vidare mot Ísólfsskáli - ett avstånd på ungefär två kilometer. Vid Ísólfsskáli finns en bostad och ett par sommarhus.

Då är också lavan framme vid Suðurstrandarvegur - den väg som förbinder Grindavík och Þorlákshöfn på den isländska sydkusten. Vägen stängdes dock för trafik när vulkanutbrottet började. Redan innan dess hade framkomligheten begränsats eftersom den senaste tidens jordskalv orsakat sprickor i vägbanan.

Sedan vulkanutbrottet började i fredags kväll har jordskalven i regionen blivit både färre och svagare. Gårdagens största skalv uppmättes till 3,1 och inträffade klockan 1.29. Endast omkring 200 skalv registrerades på Reykjanes i går.

Forskare har spekulerat i att det utbrott som nu pågår är så litet att det kanske inte får något särskilt namn. Fannar Jónasson, kommunchef i Grindavík, vill åtminstone namnge det nya lavafältet. Han säger i Fréttablaðið att han vill utlysa en omröstning bland invånarna om namnet.

Två kandidater som har nämnts är Geldingahraun och Geldingadalshraun, som bägge är namn bildade till platsen för utbrottet kombinerat med hraun, 'lava'. Ett alternativ som det har skämtats om är Litla-Hraun - ett förslag som både tar fasta på lavafältets storlek och faktumet att Islands högsäkerhetsfängelse heter just så.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Det sker ett utbrott nu efter flera hundra års utbrottsuppehåll så det är kul att se att mycket av det som undersöktes på sin tid slår in även om det här utbrottet inte är exakt som det som det räknades med i uppsatsen."

Vigfús Eyjólfsson, som under utbildningen i geologi vid Háskóli Íslands 1998 skrev en uppsats om sprickor och risker för vulkanutbrott vid Fagradalsfjall, i Morgunblaðið om att innehållet nu plötsligt blivit intressant för forskare - läs mer här.

Foto: Veðurstofa Íslands

söndag 21 mars 2021

Litet men stadigt lavaflöde i vulkanutbrott på Island



Omkring tusen personer tros i kväll och i natt ha vandrat upp på Fagradalsfjall för att se vulkanutbrottet i Geldingadalur i mörkret. Lavaflödet är litet men stadigt. Hittills är lavan som mest tio meter tjock. Utbrottet har skapat ett lavafält som mäter omkring 0,06 kvadratkilometer. Det är tusen gånger mindre än det lavafält som bildades vid det senaste vulkanutbrottet på Island.

Ett jordskalv med en magnitud på 3,2 inträffade klockan 1.29 i natt. Skalvets epicentrum var nordost om Grindavík - ungefär mitt emellan staden och Geldingadalur där ett vulkanutbrott började vid 20.45 i fredags.

Det var det första skalvet som hade en magnitud på minst 3 sedan utbrottets början. Under lördagen registrerades omkring 500 jordskalv i området. Skalvens antal och styrka har dock minskat avsevärt eftersom magman på grund av utbrottet nu har en öppen väg till jordskorpan.

Lavaflödet har varit stabilt sedan utbrottets början i fredags kväll. Det rör sig dock om ett mycket litet utbrott. Mängden lava är 10 kubikmeter i sekunden. Hittills har utbrottet producerat 0,2 till 0,3 miljoner kubikmeter magma. Lavafältet i Geldingadalur är som mest tio meter tjockt och 500 meter brett. Och det sträcker sig över ett område som är 0,06 kvadratkilometer.

Det senaste utbrottet på Island - Bárðarbungas halvårslånga eruption vid Holuhraun - bildade ett lavafält som var 84 kvadratkilometer. Eyjafjallajökulls vid Fimmvörðuháls 2010 var tre till fyra gånger större än det nu pågående utbrottet.

Lava strömmade i går kväll ur fyra olika öppningar i ett omkring 180 meter långt sprickområde.

Under gårdagens presskonferens liknade Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, platsen för utbrottet som ett badkar. Geldingadalur är en sluten dal. Därför finns det inget som tyder på att lavan skulle nå utanför dalen och kunna utgöra ett hot mot bebyggelse.

Myndigheterna har uppmanat allmänheten att hålla sig borta från utbrottet. Flera av vägarna i området är avspärrade för trafik om en evakuering skulle bli nödvändig. Polisen i Grindavík räknade ändå i går kväll till över 300 bilar som parkerat längs vägarna utanför staden. I bilarna fanns enligt polisen sannolikt omkring tusen personer som tänkte vandra upp på Fagradalsfjall för att kunna se utbrottet.

Myndigheterna har också varnat för risken för giftiga vulkangaser. Eftersom utbrottet är så litet finns det ingen risk för hälsofarliga halter i befolkade områden. Däremot kan gaser lägga sig i sänkor nära utbrottet och då utgöra en hälsofara.

Frågan som forskarna och myndigheterna nu ställer sig är om utbrottet är början på en ny period av vulkanisk aktivitet på Reykjanes. Utbrottet i Geldingadalur är det första på halvön sedan 1240. Historiskt har perioderna med utbrott som följer på varandra pågått i flera hundra år följt av flera hundra år utan vulkanisk aktivitet.

Veðurstofa Íslands ändrade redan i går färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system från röd till orange. Rött är färgkoden för ett vulkanutbrott som är på väg eller nyss har börjat och där det finns en risk för att aska kan bli ett bekymmer för flygtrafiken. Orange används för ett pågående utbrott med liten eller ingen produktion av aska. Utbrottet i Geldingadalur producerar enbart lava.


Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Det här är en lättnad - i synnerhet eftersom experterna säger att jordskalvssvärmen nu kommer att lugna sig. ... Man är lugn eftersom utbrottet sker på en bra plats, om man nu kan säga så. Det här är långt ifrån bebyggelse även om det känns som att jag nästan kan nå dit. Det finns en viss skönhet i detta precis som i naturen."

Sólný Pálsdóttir, invånare i Grindavík, i Fréttablaðið om det vulkanutbrott som började i Geldingadalur i fredags kväll - läs mer här.

Foto: Landhelgisgæslan

lördag 20 mars 2021

Vulkanutbrott i Geldingadalur - lava i kilometerlång spricka



Det första vulkanutbrottet på Reykjanes på närmare 800 år började vid 20.45 i går. En 200 meter lång spricka öppnade sig i marken vid Geldingadalur åtta kilometer öster om Grindavík. Sprickan har därefter växt sig kilometerlång. Utbrottet är förhållandevis litet och producerar enbart lava. Det är i dagsläget ingen fara för människor eller bebyggelse.

Redan i december 2019 började onormal seismisk aktivitet vid Þorbjörn strax norr om Grindavík. Tusentals jordskalv följdes av avsevärd landhöjning - något som många experter tolkade som att magma rörde sig mot jordskorpan.

Den 24 februari i år inleddes en ny jordskalvssvärm i området. Sedan dess har över 50 000 jordskalv ägt rum på Reykjanes - de flesta med epicentrum vid Keilir och Fagradalsfjall. Samtidigt har en underjordisk magmagång sträckt sig allt längre söderut och kommit allt närmare ytan. Och det var vid detta område i Geldingadalur öster om Fagradalsfjall som utbrottet började vid 20.45 i går.

Utbrottet föregicks inte av några större jordskalv. De senaste dagarna hade dessutom den seismiska aktiviteten i området avtagit. Ändå gick inte risken för ett vulkanutbrott att utesluta. I magmagångens södra del var magman bara en kilometer från ytan.

När kustbevakningen och Veðurstofa Íslands flög över platsen för utbrottet hade en 200 meter lång spricka öppnat sig i marken. Den har sedan dess växt sig kilometerlång.

Utbrottet är förhållandevis litet. Lava rinner långsamt åt sydväst och nordväst. I sprickan finns i nuläget sex aktiva kratrar.

Geldingadalur är omgiven av fjäll och ligger otillgängligt. Det finns inga vattendrag som rinner ut ur dalen. Därför är det sannolikt att lavaflödet - som är begränsat - kommer att stanna i dalen.

Vulkanutbrottet färgade natthimlen mörkröd i bland annat Grindavík. Myndigheterna stängde tillfälligt Reykjanesbraut - den väg som går mellan Reykjavík och Keflavík. Suðurstrandarvegur - som går mellan Grindavík och Þorlákshöfn är avstängd för trafik. Avståndet mellan platsen för utbrottet och vägen är ungefär 2,5 kilometer.

Myndigheterna uppmanade invånare i Grindavík och Þorlákshöfn att stänga sina fönster. Halterna av vulkangaser i luften är dock hittills inte hälsofarliga. Vind och nederbörd väntas dessutom minska risken för hälsofarliga halter. Myndigheterna har även uppmanat alla att hålla sig borta från utbrottet.

Behandlingshemmet i Krýsuvík utrymdes i går kväll på grund av risken för vulkangaser.

Utbrottet i Geldingadalur är det första på Reykjanes sedan 1240. Det är inte troligt att lavan kommer att hota bebyggelse. Däremot är det åtskilliga experter som tror att utbrottet kan inleda en ny period med en serie av utbrott i regionen. Den förra perioden av utbrott varade i omkring 300 år.

Färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system har nu ändrats till röd eftersom det finns ett pågående utbrott. I dagsläget är det dock inte sannolikt att utbrottet kommer att ha någon större inverkan på flygtrafiken till och från Keflavík.

Under fredagen registrerades knappt 1 000 jordskalv i området - det lägsta antalet sedan den nu pågående jordskalvssvärmen började den 24 februari. Det största skalvet inträffade klockan 5.48 och hade en magnitud på 3,7. Skalvet hade sitt epicentrum vid Reykjanestá. Under lördagens sex första timmar inträffade drygt 150 jordskalv på Reykjanes.

 

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Reykjanes.

Dagens citat

"Piratpartiet hade en väldig särställning. De lade stor vikt vid demokrati i digitaliseringens tid och var det enda partiet med människor som hade teknisk kunskap för att förstå hur lagstiftning kan ha stor inverkan på våra medborgerliga rättigheter utan att människor egentligen är medvetna om det."

Birgitta Jónsdóttir, grundare av och tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, i RÚV om partiets historia och utveckling.

fredag 19 mars 2021

Över hundra i karantän efter ett nytt fall av coronasmitta

Över hundra personer är nu i karantän sedan en kvinna testat positivt för coronaviruset. Innan hon kände av några symtom hade hon varit på en personalfest och en utbildning. Bland dem som nu tvingats i karantän är ett femtiotal anställda på Landspítali. Sjukhuspersonalen utbildade sig liksom kvinnan vid Mímir i Reykjavík.

I söndags samlades de anställda på hotellet Ion vid Nesjavellir nära Þingvellir för vårens personalfest. De festade ihop med personalen på restaurangerna Súmac och Óx i Reykjavík. En av de hotellanställda som var med var en kvinna som hade varit på jobbet senast den 7 mars.

I dag på morgonen skulle kvinnan ha påbörjat ett nytt pass. Men i onsdags kände hon av lindriga symtom på coronasmitta. Kvinnan testade sig - och resultatet var positivt.

Beskedet innebar att över hundra personer sattes i karantän. Deltagarna på festen - ett trettiotal personer - tvingades alla i karantän. Samma åtgärd väntade arton personer med koppling till Mímir, ett fortbildningsinstitut i Reykjavík där kvinnan genomgår en utbildning. Eftersom hon nyligen varit på en träff fick sjutton kollegor och en lärare beskedet att även de sätts i karantän.

Ytterligare ett femtiotal anställda på sjukhuset Landspítali i Reykjavík hade befunnit sig i samma lokaler på Mímir som den smittade kvinnan. Också de är nu i karantän. Sammanlagt har alltså över hundra personer satts i karantän efter ett fall av coronasmitta.

Kvinnan har inte själv någon aning om hur hon smittades. Hittills har inte smittspårningen gett resultat.

Smittans var det enda nya fallet på Island i går. Ytterligare en person testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 32 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 22 var i karantän i går förmiddag - men i de siffrorna är inte de som kan ha varit i kontakt med den smittade kvinnan inräknade. Dessutom var 983 personer i inresekarantän. På Landspítali vårdas en coronapatient.

Det är nu 14 104 personer som är fullt vaccinerade mot coronaviruset efter att ha fått två doser. Därutöver har 23 075 personer fått en första dos. Det betyder att en dryg tiondel av Islands befolkning har fått minst en dos av coronavaccin.

I alltinget i går ifrågasatte Guðmundur Andri Thorsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, regeringens hantering av beslutet att öppna gränserna för resenärer som genomgått vaccinering mot coronaviruset eller som har antikroppar. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason hade då berättat att justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir inte rådgjort med honom innan beslutet fattades.

Guðmundur Andri Thorsson ansåg att det rörde sig om ett brott mot smittskyddslagen. Där finns en paragraf som säger att justitieministern ska agera på förslag från statsepidemiologen.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var inte på plats under frågestunden. Därför vände han sig i stället till Bjarni Benediktsson, finansminister, ledare för Självständighetspartiet och partikamrat med Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Han ansåg sig dock inte ha någon åsikt i frågan om lagen hade följts eller inte.

Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade under gårdagens presskonferens att en ny version av myndigheternas smittspårningsapp är på gång. I den nya versionen finns en Bluetooth-funktion som underlättar själva spårningen. När en användare visar sig vara smittad kommer all närkontakt med andra användare att bli tillgänglig för smittspårarna.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Inget handgjort föremål på Island övertrumfar skeppet när det gäller skönhet och det är ett konststycke."

Björn Jónasson, som är en av köparna av museet Víkingaheimar i Reykjanesbær där ett av utställningsobjekten är Íslendingur - som är en kopia av ett vikingaskepp, i Morgunblaðið om fartyget.

torsdag 18 mars 2021

Kristján Þór Júlíusson är Islands minst populära minister

Kristján Þór Júlíusson är den minister som sköter sitt jobb allra sämst. Bara 9 procent av islänningarna är nöjda med fiske- och jordbruksministern. Och hela 64 procent är missnöjda med honom. Ingen annan minister är i närheten av att vara lika impopulär bland väljarna. Mest nöjda är islänningarna med statsminister Katrín Jakobsdóttir. Det visar en mätning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

Både som kultur- och utbildningsminister mellan 2009 och 2013 samt som statsminister sedan 2017 har Katrín Jakobsdóttir i regel rankats som Islands populäraste politiker. Den senaste mätningen från Maskína är inget undantag. Hon är med god marginal den minister som flest är nöjda med.

Hela 58 procent av islänningarna svarar att de är nöjda med hur Katrín Jakobsdóttir sköter sitt jobb. Och det är bara 20 procent som är missnöjda - vilket är den näst lägsta siffran i undersökningen.

Klättrar på nöjdhetslistan gör socialminister Ásmundur Einar Daðason. Det är 47 procent som tycker att han gör ett bra jobb medan 19 procent anser att han inte är tillräckligt bra. Det är den lägsta andelen missnöjda i hela mätningen. Tidigare har han ofta rankats som en av de minst populära statsråden.

Uppsvinget kommer något oväntat även om han under coronapandemin i olika sammanhang talat om barns rättigheter och hur den riskerar att påverka dem negativt. En möjlig förklaring är att Ásmundur Einar Daðason i olika intervjuer berättat om sin uppväxt i en familj som hade en rad problem och där han ofta lämnades ensam.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir plågades under mandatperiodens början av den ständiga debatten om brister i sjukvården. Under coronapandemin har hon ständigt hamnat i centrum. Trots rykten om att hon petats från diskussionerna med utländska vaccinleverantörer har hon stärkt sin ställning under det senaste året. Nu är 46 procent nöjda och 25 procent missnöjda.

Lilja Alfreðsdóttir var länge det enda statsrådet som kunde utmana Katrín Jakobsdóttir i popularitet. Det senaste året har dock varit tufft för kultur- och utbildningsministern. Hennes förslag om ett allmänt mediestöd har gång på gång strandat på bristande stöd från koalitionspartierna. Nyligen fälldes hon dessutom av Héraðsdómur Reykjavíkur för att ha anställt en lägre kvalificerad vän till ett toppjobb på departementet.

Att hon är omstridd märks också på förtroendesiffrorna. Det är 43 procent som är nöjda med Lilja Alfreðsdóttir och 38 procent som är missnöjda. Hon är också den minister som flest har en åsikt om. Endast 19 procent är neutrala eller svarar inte på frågan.

Fler nöjda än missnöjda har även kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson där 38 procent gör tummen upp och 20 procent gör tummen ned, justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir där 36 procent är nöjda och 33 procent missnöjda, utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson där 35 procent tycker att han gör ett bra jobb medan 22 procent inte håller med och näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som 30 procent är nöjda med och 28 procent är missnöjda med.

Tre ministrar får underbetyg. Hela 43 procent är missnöjda med finansminister Bjarni Benediktsson. Och 33 procent anser att han sköter sitt jobb. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson får tummen ned av 37 procent och tummen upp av 28 procent.

Men det i särklass impopuläraste statsrådet är alltså fiske- och jordbruksministern Kristján Þór Júlíusson. Han har dragits in i skandalerna kring Samherji och uppgifterna om att fiskejätten bland annat mutat till sig värdefulla fiskekvoter i Namibia. Hans första reaktion på avslöjandet var att ringa vd:n och vännen Þorsteinn Már Baldvínsson och undra hur han mådde.

Kristján Þór Júlíussons redan starka band till Samherji har varit en politisk belastning utanför de egna leden. Hans agerande efter avslöjandet bekräftade för många kritiker att hans lojalitet snarare låg hos rederiet än de som förlorat på Samherjis verksamhet.

Men han har också lyckats göra sig ovän med fårbönderna. Under en debatt om näringens ekonomiska förutsättningar hävdade Kristján Þór Júlíusson att det var en livsstil att vara fårbonde - ett uttalande som tolkades som att han betraktade det som en hobby för personer som inte förtjänade en rimlig lön. Trots att han hävdade att uttalandet tagits ur sitt sammanhang lyckades han inte övertyga bönderna genom att försäkra att de var landsbygdens ryggrad.

Bara 9 procent tycker att Kristján Þór Júlíusson gör ett bra jobb - vilket betyder att ungefär bara var tredje av de egna väljarna inom Självständighetspartiet är nöjda med honom. Och hela 64 procent är missnöjda.

Ingen annan minister är alltså i närheten av att vara så misstrodd. Efter att undersökningen publicerats meddelade också Kristján Þór Júlíusson att han inte tänker kandidera till alltinget i höst. Han har suttit i alltinget sedan 2007 och har de senaste valen varit Självständighetspartiets toppnamn i den nordöstra valkretsen.

Kristján Þór Júlíusson skriver på Facebook att han efter 35 år inom kommun- och rikspolitiken vill påbörja ett nytt kapitel. Även om hans ställning är starkare i den egna valkretsen än på riksplanet hade han fått mycket svårt att försvara sin plats på listan.

Njáll Trausti Friðberts­son, som var partiets andranamn i valet 2017, har meddelat att han vill toppa årets valsedel. Samma besked har även Gauti Jóhannesson lämnat. Han är kommunchef i den nybildade kommunen Múlaþing. Innan dess hade han samma uppdrag i Djúpavogshreppur i tio års tid - en av de kommuner som gick in i Múlaþing.

Här kan du läsa mer om Kristján Þór Júlíusson och Samherji.

Dagens citat

"Många chaufförer är gamla, har kanske underliggande sjukdomar och vill inte ta de här resorna så vi används liksom till det."

Stefán Bachmann Karlsson, taxichaufför vid BSR, i RÚV om att han tar många körningar från flygplatsen i Keflavík eftersom han redan själv har haft covid-19 och har antikroppar mot coronaviruset.

onsdag 17 mars 2021

Island släpper in alla turister som fått coronavaccin

Island öppnar nu gränsen för alla turister som är vaccinerade mot coronaviruset eller som har antikroppar. Även resenärer från länder utanför Schengenområdet är välkomna - vilket innebär att Island nu bryter med medlemsländernas gemensamma hållning. Vid inresan krävs intyg på vaccin eller antikroppar som är godkänt av Världshälsoorganisationen.

I USA och Storbritannien har vaccineringen mot coronaviruset hunnit betydligt längre än i EU. Just dessa två länder är också de viktigaste marknaderna för den isländska turistnäringen. Men då inget av länderna är med i Schengensamarbetet har resenärer därifrån inte varit välkomna till Island.

Schengenländerna har hittills inte släppt in resenärer från andra länder om inte resorna betraktats som nödvändiga. Nu bryter alltså Island mot den gemensamma hållningen.

Regeringen beslutade i går att öppna gränsen för alla nationaliteter. Samtidigt slopas kravet på särskilda skäl för inresa.

Förslaget kom från justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Regeringen var enig i sitt beslut.

Vid inresan måste resenärer visa upp ett intyg på att ha genomgått vaccinering mot coronaviruset eller ett intyg om antikroppar. Intygen måste enligt ett pressmeddelande vara utfärdade i enlighet med Världshälsoorganisationens krav.

I teorin är alltså alla nationaliteter nu välkomna. I praktiken är dock inte alla inkluderade i dagsläget. Bara de vacciner som är godkända av Lyfjastofnun Íslands kan fungera som en inträdesbiljett. Personer som har fått det ryska vaccinet Sputnik V kan till exempel inte resa in med hjälp av de nya bestämmelserna eftersom det inte är godkänt av myndigheten. Men om det skulle få tillstånd kan även de resa in i landet.

För övriga resenärer kvarstår kravet på ett negativt PCR-test före avresa följt av ett coronatest vid gränsen, fem dagars karantän och därefter ett nytt coronatest.

Regeringen spräcker inte bara enigheten inom Schengenområdet. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason har tidigare inte velat undanta vaccinerade från kravet på coronatester och karantän. Han har då motiverat hållningen med att det inte kan uteslutas att vaccinerade ändå bär på smittan.

De skärpta inresekraven i kombination med det begränsade utbudet av flyg har gjort att resenärer som inte uppfyller reglerna blir kvar på Island i flera dagar. Nu vill polisen på Suðurnes inrätta ett smittskyddshus i närheten av flygplatsen i Keflavík. Resenärer som inte får passera gränsen kommer att skickas dit i väntan på hemresa.

På Island är det nu 30 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 24 personer i karantän och 830 personer i inresekarantän. I nuläget vårdas inga coronapatienter på sjukhus.

Ett nytt fall av coronaviruset rapporterades i går. Dessutom var det tre personer som testade positivt vid gränsen.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Man har lagt märke till det här både nu den här helgen och förra helgen."

Hreiðar Hermannsson, ägare av Hótel Stracta i Hella, i Morgunblaðið om hur beläggningen varit ovanligt god de två senaste helgerna på grund av att boende i Grindavík med omnejd tagit in på hotellet för att slippa jordskalven på Reykjanes.

tisdag 16 mars 2021

Magma allt närmare ytan öster om Grindavík

Magma fortsätter att strömma in i den underjordiska gång som är närmast ytan i dalen Nátthagi öster om Grindavík. Gångens södra ände är alltjämt den mest troliga platsen för ett vulkanutbrott. Men magma flödar också in i mindre mängder i ett område fyra kilometer norrut. Den senaste veckan har sprickan vid gången fått jordskorpan att glida isär upp till 20 centimeter.

Närmare 50 000 jordskalv har nu registrerats på Reykjanes sedan jordskalvssvärmen i regionen började den 24 februari. Ändå var det något lugnare i området i går. Även under måndagen inträffade omkring 2 000 jordskalv. Men de var i allmänhet inte lika kraftiga som tidigare.

Bara åtta av gårdagens skalv hade en magnitud på 3,0 eller mer. Det största skalvet uppmättes till 4,3. Det inträffade klockan 22.31 och hade sitt epicentrum vid Fagradalsfjall.

Sedan jordskalvssvärmen började för 20 dagar sedan har 54 skalv haft en magnitud på minst 4.

Den seismiska aktiviteten fortsatte under natten mot tisdagen. Från midnatt till klockan 6 lokal tid skedde 500 jordskalv. Det kraftigaste uppmättes till 2,9. För invånarna i Grindavík blev alltså natten förhållandevis lugn - och det bör ha varit lättare att sova eftersom skalven inte kan ha orsakat några större skakningar i staden.

Veðurstofa Íslands gör alltjämt bedömningen att jordskalven kan leda fram till ett vulkanutbrott. Magma fortsätter att tränga fram i den underjordiska gång som sträcker sig från Keilir till Fagradalsfjall öster om Grindavík. Aktiviteten är nu koncentrerad till dalen Nátthagi vid Fagradalsfjall och Borgarfjall.

Trycket är högst och magman närmast ytan vid Nátthagi. Där finns gångens södra ände och den troligaste platsen för ett utbrott.

Men viss aktivitet pågår också i en del av gången som ligger fyra kilometer längre norrut. Även här expanderar gången när ny magma strömmar uppåt.

Under den senaste veckan har sprickan vid gången fått jordskorpan att glida isär mellan 15 och 20 centimeter. Den har glidit isär lika mycket i båda riktningarna.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Reykjanes.

Dagens citat

"Det räcker nu. Det vore kanske bra om det blev ett utbrott så att man blev kvitt de här skalven. Jag skulle absolut vara med på det i utbyte som läget är i dag."

Bergur Brynjar Álfþórsson, kommunstyrelsens ordförande i Vogar, säger i Vísir att han skulle föredra ett vulkanutbrott på Reykjanes i stället för den pågående jordskalvssvärmen.

måndag 15 mars 2021

45 000 skalv på Reykjanes - magmagång fortsätter växa

45 000 skalv har nu skakat Reykjanes sedan den nu pågående jordskalvssvärmen började den 24 februari. Samtidigt fortsätter magmagången vid Fagradalsfjall att växa. Men i dagsläget tros det inte finnas någon risk för att den ska sträcka sig ut till havs och därmed kunna leda till ett vulkanutbrott som skapar aska i stället för lava.

Klockan 14.15 i går skakades stora delar av västra Island av det näst kraftigaste skalvet i den serie som nu varat i två och en halv vecka. Skalvet uppmättes till 5,4. Rapporter om skakningarna kom ända från Sauðárkrókur i norr till Hemön i söder.

Ytterligare ett stort skalv inträffade klockan 12.34 i går. Det hade en magnitud på 5,0. Skalvets epicentrum var strax söder om Fagradalsfjall utanför Grindavík på sydvästra Island. Lördagens största skalv uppmättes till 4,6.

Gemensamt för de största skalven var att de kändes på flera mils avstånd - bland annat i Borgarnes i norr och Fljótshlíð i öster.

Den seismiska aktiviteten fortsatte med oförminskad styrka under helgen. Under lördagen registrerades 2 600 jordskalv på Reykjanes. Under söndagen inträffade över 3 000 jordskalv.

Från midnatt till klockan 6 lokal tid i dag skedde drygt 600 skalv i regionen. Det största uppmättes till 3,2.

Sedan jordskalvssvärmen började den 24 februari har nu 45 000 skalv skett i området. Majoriteten av skalven har ägt rum i närheten av Keilir och Fagradalsfjall.

Många av de stora skalven sker nu i dalen Nátthagi söder om Fagradalsfjall. Det betyder sannolikt att den sydligaste punkten för den magmagång som sträcker sig från Keilir nu bara är några kilometer från kusten.

Under förra veckan befarade Veðurstofa Íslands att magmagången redan skulle sträcka sig ut i Atlanten. Ett utbrott på havets botten skulle inte bara producera lava utan troligen även aska.

Sannolikheten för ett undervattensutbrott diskuterades av civilförsvarets vetenskapliga råd i fredags. Experternas bedömning var att det inte i dagsläget är något som talar för ett sådant utbrott. Historiskt har inte utbrott i de vulkaniska systemen på Reykjanes resulterat i sprickor som sträckt sig till havs.

Men magmagången fortsätter att expandera. Däremot är det inte känt hur stort magmaflödet i den underjordiska gången är.

Däremot tros sannolikheten för ett utbrott öka i takt med att den seismiska aktiviteten fortgår. Så länge som magmagången växer finns alltid risken för ett utbrott. Även om inte utbrottet sker till havs gör Háskóli Íslands bedömningen att lava kan strömma över Suðurstrandarvegur och ut i Atlanten.

Risken för att lava skulle nå bebyggelse anses alltjämt liten. Däremot skulle giftiga vulkangaser kunna orsaka besvär på Reykjanes. Utrustning som mäter luftkvaliteten har därför installerats i Vogar och Njarðvík. Fler mätstationer i regionen är på gång.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Reykjanes.

Dagens citat

"Vi två i det äkta paret hade inte velat åka till ett hotell över helgen om inte barnen och barnbarnen ville följa med. Jag är inte lugn om jag vet att de är i Grindavík och jag är någon annanstans."

Gunnhildur Björgvinsdóttir, som är bosatt i Grindavík, säger i RÚV att hon och familjen tagit in på ett hotell i Selfoss under helgen för att kunna sova om nätterna och slippa vakna av de ständiga jordskalven - läs mer här.

söndag 14 mars 2021

Astra Zenecas vaccin får flest islänningar att tacka nej

Hela 94 procent av islänningarna kommer att tacka ja när de erbjuds vaccinering mot coronaviruset. Men vaccineringen är frivillig. Och det är Astra Zenecas vaccin som flest tänker avböja. Misstron mot vaccineringen är störst bland Centerpartiets väljare. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Regeringens och myndigheternas förhoppning är att alla islänningar som har fyllt 16 år ska vara vaccinerade mot coronaviruset vid halvårsskiftet. Planerna kan dock rubbas av försenade leveranser från tillverkarna.

Vaccineringen är frivillig. Regeringen kommer inte att utnyttja bestämmelsen i smittskyddslagen som gör att medborgare kan tvingas till vaccinering. De som blir vaccinerade kommer inte att ha möjlighet att välja vaccin från någon viss tillverkare.

Hela 94 procent av islänningarna tänker alltså säga ja till vaccinering. Bland dem som har fyllt 68 år är det 97 procent som avser att tacka ja.

Misstron mot vaccinering är störst bland Centerpartiets väljare. Där planerar 77 procent att bli vaccinerade. Tilltron är störst bland Socialdemokraternas sympatisörer. Hela 99 procent av partiets anhängare kommer att säga ja.

Flest är skeptiska till Astra Zenecas vaccin. Det är 5 procent som nobbar läkemedelsjättens vaccin. Motsvarande siffra är 3 procent för Janssens och Modernas vacciner och 2 procent för vaccinet från Pfizer och Biontech.

Dagens citat

"Här finns naturligtvis - ska jag säga dig - världens navel. Det är naturligtvis fantastiskt att vara här: bra skolor, bra infrastruktur och fantastiskt väder året runt och ett bra samhälle på alla sätt."

Halldóra Hjörleifsdóttir, kommunalråd i Hrunamannahreppur, i Vísir om bygget av nya bostäder i centralorten Flúðir.

lördag 13 mars 2021

Majoritet islänningar har känt senaste veckornas jordskalv

En majoritet av islänningarna har tydligt känt av de senaste veckornas jordskalv på Reykjanes. Och det är framför allt på Suðurnes och i Reykjavíkområdet som invånarna har upplevt skalven. Men det är bara en av åtta som är orolig. Betydligt fler har däremot försökt säkra hemmet mot stora skalv. Det visar en mätning utförd av Gallup.

Även under fredagen inträffade över 2 000 skalv på Reykjanes. Hittills finns det inget som tyder på att den pågående jordskalvssvärmen skulle vara på väg att ebba ut. Under natten mot lördagen fortsatte skalven med samma intensitet. Majoriteten av skalven sker nära Fagradalsfjall utanför Grindavík.

Fredagens största skalv skedde klockan 7.43 och uppmättes till 5,0. Nattens största skalv hade en magnitud på 4,5 och inträffade 1.34. Bägge skalven var tillräckligt kraftiga för att kännas till Borgarnes i norr och Fljótshlíð i öster.

Hela 85 procent av islänningarna svarar enligt Gallup att de har upplevt jordskalv de senaste veckorna. Och det är 13 procent som säger att de har känt av skalv i mycket stor omfattning och 39 procent i ganska stor omfattning.

Upplevelserna är starkt kopplade till bostadsorten och närheten till Reykjanes. På Suðurnes - som är den region Reykjanes tillhör - är det 88 procent som uppger att de har känt av skalven i stor utsträckning. Och ingen säger att de inte har upplevt några skalv. I huvudstadsregionen svarar 63 procent att de har känt av dem mycket.

I Norðurland eystra och Austurland - som är regionerna längst bort från Reykjanes - är det ytterst få som har känt av jordskalvssvärmen.

Jordskalven har skapat mycket kännbar oro hos 12 procent av islänningarna. På Suðurnes är 22 procent mycket oroliga, i Vesturland 18 procent och i huvudstadsregionen 13 procent. I övriga landet är det ingen som bekymrar sig mycket för den seismiska aktiviteten. Det är också personer som själva har upplevt skalv som är mest oroliga.

Men en majoritet av islänningarna har ändå vidtagit åtgärder på grund av skalven. Hela 49 procent svarar att de på något sätt har försökt skydda föremål i bostaden medan 28 procent säger att de har satt sig in i hur de ska reagera vid skalv. Bara 3 procent har förberett en evakuering genom att packa ihop förnödenheter och annan utrustning.

Här kan du läsa mer om jordskalven på Reykjanes.

Dagens citat

"Om det börjar att eruptera på ett visst ställe så är det i allmänhet bara i samtalet mellan människor - forskare och medier - som något namn myntas och etablerar sig. Det är parterna som är inom ett visst skotthåll för att namnge saker som sedan får en viss hävd."

Einar Sveinbjörnsson, meteorolog vid Veðurstofa Íslands och vice ordförande i ortnamnsnämnden Örnefnanefnd, i Morgunblaðið om tänkbara namn på ett eventuellt vulkanutbrott på Reykjanes - men där han utesluter Sund­hnjúkagígaröð í Þrá­ins­skjald­ar­hrauni som cirkulerat på nätet i syftet att driva med utlänningar.

fredag 12 mars 2021

Jordskalv kan leda fram till vulkanutbrott ute till havs

Jordskalven på Reykjanes kan leda till ett vulkanutbrott till havs. Den magmagång som sträcker sig från Keilir till Fagradalsfjall tros nu sluta ett par kilometer ut i Atlanten. Och det är gångens södra ände som expanderar mest - och det är också där magman finns närmast ytan. Enligt Veðurstofa Íslands kan lavan röra sig en kilometer på sex timmar.

Även under torsdagen skakades Reykjanes på sydvästra Island av över 2 000 jordskalv. Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 4,5 och inträffade klockan 8.53. Skalvets epicentrum var några kilometer väster om Grindavík. Skakningarna kändes bland annat till Hvanneyri och Akranes i norr och Hvolsvöllur i öster.

Majoriteten av skalven sker alltjämt i närheten av Fagradalsfjall öster om Grindavík. Jordskalv har dock ägt rum på stora delar av Reykjanes sedan den seismiska aktiviteten tog fart för drygt två veckor sedan.

Det finns fortfarande inga tecken på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Men så länge som jordskalven fortsätter med den här intensiteten så ökar risken hela tiden. Magma kommer allt närmare ytan. Däremot är det inte sannolikt att lava skulle nå befolkade områden.

Den magmagång som sträcker sig från Keilir till Fagradalsfjall fortsätter att expandera. Aktiviteten är mest omfattande i den södra änden - och det är också där som magman på sina håll bara är en kilometer från jordskorpan. Bara under gårdagen växte magmagången med omkring 500 meter.

Magmagången tros nu löpa ett par kilometer ut i Atlanten. Om det skulle bli ett utbrott på Reykjanes skulle det alltså kunna bli till havs. Den troligaste platsen är vid Hraunsvík strax öster om Grindavík.

Civilförsvarets vetenskapliga råd träffas i dag för att diskutera utvecklingen på Reykjanes. Då kommer de också att analysera eventuella konsekvenser av ett utbrott i havet utanför den isländska sydkusten.

Veðurstofa Íslands har nu för första gången gjort en prognos för hastigheten i lavans utbredning. Den tros kunna rinna en kilometer på sex timmar. Vid ett utbrott vid Fagradalsfjall skulle lavan kunna nå Borgarfjall inom denna tid. Det skulle ta minst lika många timmar till för lavan att strömma fram till vägen mot Þorlákshöfn öster om Grindavík.

Här kan du läsa mer om jordskalven på Reykjanes.