Minister i intern opposition mot regeringens coronapolitik

Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir går nu till motangrepp mot oppositionen. Hon kritiserar de politiker som efterlyser långvariga inskränkningar för att bekämpa coronapandemin. Hon skriver i Morgunblaðið att "vidöppna gränser" inte är ett skällsord - utan det normala tillståndet i ett öppet samhälle. Men samtidigt riktar hon indirekt kritik mot regeringens egen politik.

Förra fredagen samlades regeringen till ett snabbinkallat möte i Egilsstaðir. Efter närmare tre timmars överläggningar kom ministrarna ut från Hótel Valaskjálf. De meddelade då att Island på nytt skulle införa restriktioner i landet. Då hade inga coronabegränsningar tillämpats på en månad.

Bara några dagar tidigare hade hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir beslutat att skärpa inresereglerna. Från och med i måndags måste ankommande resenärer uppvisa ett negativt coronatest för att få resa in i landet.

Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var emot skärpningen. Men hon tog inte strid med Svandís Svavarsdóttir. Hon och flera andra självständighetspartister var dock öppet kritiska mot beslutet.

De senaste veckornas växande smitta har lett till kritik från oppositionen. Regeringen har både uppmanats att avgå och att be om ursäkt för en misslyckad hantering av coronapandemin.

Nu går Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till angrepp mot kritikerna. Men samtidigt tar hon indirekt avstånd från regeringens linje. Hon skriver i Morgunblaðið att 97 procent av de smittade har lindriga eller inga symtom. Syftet kan inte vara att hålla Island helt och hållet fritt från smitta:

"Med detta har det första steget tagits eftersom målet inte är att räkna smitta på längre sikt - utan att förhindra för utbredd allvarlig sjukdom och bekämpa belastning på sjukvården. ... När 90 procent av de vuxna individerna är vaccinerade behöver vi gå in i en ny fas i debatten, ompröva läget och lägga grunden för ett normalt liv på nytt."

Hon sågar de oppositionspolitiker som kräver hårdare restriktioner för att ytterligare bekämpa smittspridningen. De befintliga restriktionerna gäller till och med den 13 augusti. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir skriver att tiden fram till dess kommer att användas för att undersöka hur vaccinerade smittas och blir sjuka. Indirekt sätter hon också press på regeringspartnern Gröna vänstern:

"Vidöppna gränser är inget skällsord utan en normal del i att bo i ett fritt samhälle och en grundpelare för välståndet i vårt lilla och avlägsna land. Vissa politiska ledare tycker inte att det är något anmärkningsvärt att införa mycket omfattande begränsningar av allmänhetens friheter även på längre sikt. Uppmaningar av det slaget visar uppgivenhet och handfallenhet och får förhoppningsvis inget gehör bland väljarna i höst."

Här kan du läsa mer om oppositionens kritik mot regeringens coronapolitik.

Vulkanvindar ger falska temperaturrekord på Island

36 grader varmt vid Fagradalsfjall. Samtidigt registrerades -39,6 grader vid Hálfdan. Så såg Veðurstofa Íslands statistik över onsdagens temperaturer ut. Trots att väderomslag kan komma snabbt på Island var skillnaderna inte så stora. En trasig väderstation och varma vulkanvindar är förklaringarna till de två felaktiga rekordtemperaturerna.

Vintern 1918 har gått till historien som den kanske hårdaste i Islands historia. Is lade sig i fjordarna och gjorde hamnarna obrukbara. I norr gick flera isbjörnar i land. Och på morgonen den 21 januari läste Sigurður Kristjánsson av temperaturen i Grímsstaðir á Fjöllum. Termometern visade -38,9 grader. Det är den lägsta temperaturen i Islands historia.

Värmerekordet sattes den 22 juni 1939. Då var det 30,5 grader vid Teigarhorn. Vid ytterligare fyra tillfällen har temperaturer på 30 grader uppmätts i landet.

Men i onsdags såg det ut som att bägge rekorden hade slagits på samma dag. På Veðurstofa Íslands webbplats redovisas dygnets högsta och lägsta temperaturer. Onsdagens noteringar var anmärkningsvärda.

Kallast var det enligt hemsidan vid Hálfdan i Västfjordarna. Där angavs temperaturen till -39,6 grader. Det skulle alltså röra sig om ett nytt köldrekord mitt i högsommaren.

Varmast var det vid Fagradalsfjall. Där noterades 36 grader.

På Island kan väderomslag komma snabbt. Klimatet gör också att det samtidigt kan vara stora temperaturskillnader mellan olika delar av landet. Men en skillnad på 75,6 grader under samma dygn vore en sensation.

Inte minst var uppgifterna underliga eftersom väderstationer i närheten inte indikerade att några rekord hade slagits. I Grindavík en mil från Fagradalsfjall noterades 17,7 grader - vilket visserligen gjorde onsdagen till en av årets varmaste dagar men som var långt ifrån något rekord. I Patreksfjörður någon mil från Hálfdan var onsdagens lägsta temperatur 9,5 grader.

Förklaringen till de falska temperaturrekorden är vulkanvindar och en trasig väderstation.

Birgir Örn Höskuldsson, meteorolog vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att temperaturen vid Hálfdan bör ha legat på omkring 10 grader under onsdagen:

"Vid Hálfdan kan man räkna med att mätaren är trasig och den har visat liknande siffror de senaste dagarna trots att inget pekar på annat än att temperaturen är runt 10 grader."

Vid Fagradalsfjall är det vulkanutbrottet i Geldingadalir som ofta får temperaturerna att framstå som exceptionella. Meteorologen Trausti Jónsson skriver på Twitter att mätaren då och då påverkas av varma vindar från kratern och lavan. Dessutom strömmar lavan allt närmare mätaren - och bidrar därmed till att temperaturerna kan bli missvisande.

Årets hittills varmaste temperaturer uppmättes den 20 juli. Då var det 27,3 grader i Akureyri, 27,1 grader i Hallormsstaður och 26,7 grader i Brú i Jökuldalur.

Här kan du läsa mer om köldrekordet på Island och här mer om värmerekordet.

Dagens citat

"Det är oerhört svårt att brottas med det när landet växlande stängs eller öppnas och det med kort varsel. Ingen näringsgren kan leva med sådana driftsvillkor. ... Möjligen är det orättvist att begära fullkomlig förutsägbarhet eftersom det handlar om exempellösa förhållanden men det borde finnas en tydlig hållning. Hur man tänker se på ekonomiska aspekter gentemot smittskyddsaspekter är något som jag tror att branschen och näringslivet som helhet borde efterfråga. Hur vi ska leva med viruset på längre sikt är något som jag tycker att staten bör svara på."

Helga Árnadóttir, försäljnings- och marknadschef för Bláa lónið som driver Blå lagunen, i Morgunblaðið om hur förändringar av inresereglerna och andra coronarestriktioner påverkar turistnäringen.

Opposition sågar Islands hantering av coronapandemin

Regeringens hantering av coronapandemin är så bristfällig att den bör avgå. Det hävdar Folkets partis ledare Inga Sæland. Gunnar Smári Egilsson, ledare för Islands socialistparti, efterlyser i stället en ursäkt från regeringen. Men statsminister Katrín Jakobsdóttir ser ingen anledning att avgå eller be om ursäkt. Hon anser att Island har klarat pandemin betydligt bättre än många andra länder.

De senaste dagarna har Island både skärpt reglerna för inresa samtidigt som restriktioner har införts för första gången på en månad. Nu krävs alla vuxna resenärer - oavsett om de är vaccinerade eller har varit sjuka i covid-19 - på ett negativt pcr-test eller antikroppstest för att få resa in. Samtidigt har taket för sammankomster satts till 200 personer.

Inresereglerna lättades den 1 juli. Sedan dess har resandet tagit fart - men det har också ökat smittspridningen. Och det är framför allt deltavarianten av coronaviruset som nu sprids på Island.

I många fall är det inte utländska turister som står för smittspridningen. I stället är det ofta hemvändande islänningar som bär på smittan som för den vidare. På ett flyg till Keflavík visade sig 40 personer vara smittade - varav 30 var elever vid en gymnasieskola i huvudstadsregionen. Samtliga passagerare sattes senare i karantän.

Restriktionerna i landet har fått debatten om regeringens hantering av coronakrisen att blossa upp på nytt. Flera oppositionspolitiker riktar hård kritik mot regeringen.

Allra längst går Folkets partis ledare Inga Sæland. Hon säger till RÚV att regeringen bör avgå. Hon argumenterade tidigt för att stänga gränserna och för att alla resenärer skulle sättas i karantän. Inga Sæland hävdar att islänningarna har förts bakom ljuset av regeringen:

"Resultatet är i praktiken att vi blir utskämda vilket jag anser att vi har blivit. Vi släpas ner till Laugardalshöllin och intalas att allt med att bli vaccinerad är bra men så nu plötsligt så är den största delen av dem som blir sjuka av detta virus fullt vaccinerade så det krävs mer för att detta ska bli tillräckligt. ... Det här är mer än en totalsågning för regeringen. De borde inte bara be om ursäkt. De borde kliva åt sidan, ta ansvar och avgå."

Inga Sæland nämner Nya Zeeland som ett föredöme. Det gör också Gunnar Smári Egilsson, ledare för Islands socialistparti. Han skriver i Vísir att regeringen borde be om ursäkt för att ha lättat på reglerna för inresa. Han anser att regeringen har lyssnat för mycket på turistnäringen och för lite på medborgarna:

"Den stora majoriteten av allmänheten väljer att få leva ett fritt liv i samhället och att ta på sig karantän om den behöver resa till utlandet. De som vill ha begränsningar av det dagliga livet och ofrihet för allmänheten, sjukdom och till och med död för det enda syftet att det ska komma turister förr snarare än senare är en absolut minoritet av medborgarna."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tycker också att regeringen borde be om ursäkt. Men han är också självkritisk. Han skriver på Facebook att han anade oråd inför valet att lätta på inresereglerna. Han valde dock att tiga eftersom sådana farhågor inte alls återspeglade den stämning som då rådde:

"Samtidigt vet jag inte om jag hade vågat yttra mina tvivel vid den tiden. Det fanns ingen tolerans för sådana ord i samhället - samtidigt som det är statsmaktens skyldighet att våga säga sådant och jag räknar mig själv dit. Alltingsledamöter ska kunna säga ifrån även när det är obekvämt. I synnerhet då. Jag drar min lärdom av denna erfarenhet och ångrar att jag inte gjorde bättre ifrån mig."

Men statsminister Katrín Jakobsdóttir tänker inte be om ursäkt. Hon säger till Vísir att kritiken från oppositionen är osaklig. Hon räknar dock med att regeringens hantering av coronakrisen kan bli ett allt hetare ämne i valrörelsen:

"Jag tänker inte be folket om ursäkt för att islänningarnas resultat tillhör det bästa som gjorts i världen när det gäller kampen mot denna pandemi. Jag tänker heller inte enbart tacka regeringen för detta resultat. Det är naturligtvis först och främst våra duktiga experter och frontlinjepersoner som ska tackas liksom folket själv. Jag anser snarare att folket skulle klappa sig själv på ryggen än att be någon om ursäkt för det."

På Island rapporterades i går 115 nya fall av coronasmitta. Av dessa var det 89 personer som inte var i karantän. Lika många var redan fullt vaccinerade mot coronaviruset.

Nu är det 852 smittade som är i isolering. Dessutom är 2 243 personer i karantän och 951 personer i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas nu sju coronapatienter.

Uppdatering: Gårdagens siffror justerades senare upp till 122 nya fall av coronasmitta. Det gör gårdagen till den med näst flest fall sedan pandemins början.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Det är vår skyldighet att trygga passagernas och besättningarnas säkerhet och det kommer inte på fråga att Play släpper ombord människor utan att försöka säkra att de inte har covid-19. Detta är en tillfällig åtgärd i säkerhetens intresse."

Birgir Jónsson, vd för Play, i ett pressmeddelande om att flygbolaget från och med i dag inte tillåter passagerare som inte kan visa upp ett negativt coronatest att gå ombord flyg till Island.

Rekordmånga nya fall av coronasmitta på Island

123 nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Det är det högsta antalet sedan pandemin började för snart ett och ett halvt år sedan. Majoriteten av de smittade var inte i karantän. Och majoriteten var dessutom fullt vaccinerade mot coronaviruset. Men det är alltjämt vanligare att det är personer som inte är vaccinerade som smittas.

För sjutton månader sedan rapporterades det första coronafallet på Island. Efter en månad utan restriktioner i landet infördes nya coronaregler i söndags. Åtgärderna kom efter en vecka med snabbt ökande spridning av deltavarianten av viruset.

Än så länge är det för tidigt för att åtgärderna ska kunna ha effekt. Antalet smittade fortsätter också att stiga. I går rapporterades 123 nya fall av coronasmitta - det högsta antalet på en enda dag sedan pandemins början.

Hela 88 av de smittade var inte i karantän. Och 84 av dem var fullt vaccinerade mot coronaviruset. Sett till andelen smittade är det dock betydligt fler som inte är vaccinerade som smittas. Den största smittspridningen sker bland yngre islänningar där det är färre som är fullt vaccinerade.

Nu är det 745 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 2 030 personer i karantän och 1 011 i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas tre coronapatienter.

Nästan samtliga nya fall är av deltavarianten. Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade under en presskonferens i går att den varianten både är smittsammare och leder till fler fall av allvarlig sjukdom. Eftersom det finns indikationer på att vaccinskyddet minskar med tiden överväger myndigheterna nu en tredje dos av coronavaccin inom kort.

Alma D. Möller underströk att vaccinen gjorde nytta även om de inte skyddade alla mot smittan. Att det nu är förhållandevis få som blir svårt sjuka i covid-19 förklarade hon med att så många islänningar nu har vaccinerat sig mot coronaviruset.

Myndigheterna vänder nu dessutom när det gäller vaccinering av gravida. Tidigare har gravida inte vaccinerats om de inte tillhörde någon riskgrupp eller jobbade inom vården eller andra yrken där det fanns stor risk att komma i kontakt med smittade. Nu erbjuds även de vaccinering mot coronaviruset.

Personer som fått Janssens vaccin ska erbjudas en andra dos så snart som möjligt. Det har visat sig att de som vaccinerats med Janssen - som ursprungligen var ett vaccin som bara skulle ges en gång - smittas i större utsträckning än andra. Förhoppningen är att vaccineringen med den andra dosen ska vara färdig tills skolorna börjar.

Den ökande smittspridningen i världen gjorde att Embætti landlæknis i går ändrade reserekommendationerna. Islänningar uppmanas nu att avstå från resor som inte är nödvändiga till högriskområden. Och det är enbart Grönland som Island inte klassar som ett högriskområde.

Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att vaccinerade personer i regel har ett gott skydd mot allvarlig sjukdom. Men de kan fortfarande bli smittade och sprida smittan vidare till andra. Därför är det viktigt att personer som är bosatta på Island testar sig vid ankomst.

Dessutom uppmanas alla resenärer att alltid ha personliga smittskyddsåtgärder i åtanke - som att tvätta händerna, att undvika trängsel och att inte delta i stora sammankomster. Vidare skriver myndigheten att situationen är osäker och att förbindelser till Island kan ställas in med kort varsel. Därför innebär alla utlandsresor ett osäkerhetsmoment.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Människor frågar kanske mer efter privata resor och är mer tveksamma inför att vara ihop med andra människor som inte är vaccinerande. ... Jag tror att det är mer bara det att människor tycker att det är obehagligt att vara i blandade grupper utifrån smittskyddsskäl."

Dagný Björg Stefánsdóttir, som driver turismföretaget Hidden Iceland, i Fréttablaðið om hur efterfrågan efter större gruppresor ännu inte har hämtat sig under coronapandemin.

Minskande lavaflöde i vulkanutbrottet i Geldingadalir

Lavaflödet i Geldingadalir har minskat. Och lavafältet har knappt brett ut sig under de senaste veckorna. Däremot fortsätter det att växa på höjden. Lavatäcket blir allt tjockare i Geldingadalir och Meradalir. Men det är inte längre några större mängder lava som når fram till Nátthagi. I dagsläget är inte Suðurstrandarvegur hotad av utbrottet.

Efter drygt fyra månader ser det nu ut som att vulkanutbrottet i Geldingadalir håller på att minska i omfattning. Den senaste månaden har aktiviteten i kratern varit sporadisk. Utbrotten har kommit med långa intervaller. Det har gått allt från timmar till dagar mellan de aktiva perioderna i kratern.

De senaste veckorna har dessutom de aktiva perioderna blivit längre. Men de kommer inte lika tätt. När utbrottet ändrade karaktär gick det upp till en halvtimme mellan utbrotten. Därefter kunde aktiviteten pågå lika länge. Nu kan aktiviteten pågå i omkring ett dygn - men med långa pauser emellan.

Det är inte helt säkert att det inte förekommer någon aktivitet alls under dessa perioder. Åtminstone periodvis fortsätter lava att strömma in i de omgivande lavafälten. Däremot når inte den lavan upp till kratern.

Under perioden 2 till 19 juli var det genomsnittliga lavaflödet 7,5 kubikmeter i sekunden. Det betyder att den totala lavaproduktionen nu är på samma nivå som under utbrottets första fas. Och den är mindre än vad den har varit de tre senaste månaderna.

Men lavan packar sig nu nästan enbart på höjden i Geldingadalir och Meradalir. Lavatäcket mäter nu 3,96 kvadratkilometer och har knappt växt alls de senaste månaderna. Det är knappt någon lava som nu strömmar in i Nátthagi. Det betyder i sin tur att det i dagsläget inte finns något hot mot Suðurstrandarvegur.

Tidigare bredde lavan ut sig i sydlig riktning. Omkring månadsskiftet sågs det bara som en tidsfråga innan den skulle flöda över riksvägen och göra Suðurstrandarvegur obrukbar. Just nu ser inte en sådan utveckling särskilt sannolik ut.

Mängden lava fortsätter däremot att öka. Hittills har utbrottet producerat 96,1 miljoner kubikmeter lava. Det uppger Jarðvísindastofnun.

Det troligaste är att den minskande aktiviteten beror på minskande tillgång till magma. Det skulle kunna innebära att utbrottet närmade sig sitt slut. Samtidigt har utbrottet i Geldingadalir inte följt några tidigare kända mönster. Därför vill inte forskare eller myndigheter försöka förutsäga utbrottets slut.

Inget tyder på att något annat utbrott skulle vara på väg i samma område. Det sker inga jordskalv i regionen som skulle kunna indikera att magma rörde sig mot ytan.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Bägge barnen var uppe på lavan en tid som om det här skulle vara en lekplats och föräldrarna roade sig med att titta på hur de lekte. Där fanns också en antydan till gasförorening."

Sverrir Kristfinnsson, som nyligen besökte vulkanutbrottet i Geldingadalir, i Morgunblaðið om hur en turistfamilj uppehöll sig på det nya lavafältet trots varningar om att skorpan kan vara skör och het lava kan finnas under - läs mer här.

Island inför restriktioner - kräver coronatest för inresa

Island inför åter restriktioner för att bromsa smittspridningen av coronaviruset. Taket för deltagare på sammankomster blir 200 personer - vilket betyder att en rad sommarfestivaler tvingas ställa in. Samtidigt skärps kraven för inresa. Nu måste alla passagerare visa upp ett negativt coronatest. Men regeringens enighet om coronapolitiken har nu spruckit.

Efter en månad utan några restriktioner i landet infördes på nytt en rad begränsningar vid midnatt i går. Skälet var de senaste dagarnas omfattande spridning av deltavarianten av coronaviruset. Restriktionerna syftar till att bromsa smittspridningen.

Majoriteten av de smittade är personer som redan har vaccinerats mot viruset. Islänningar som har fått Janssens vaccin är överrepresenterade bland de smittade. De kommer därför att erbjudas ytterligare en dos efter sommaren.

Det är framför allt yngre islänningar som smittats. En rad fall har kunnat kopplas till ett uteställe i Reykjavík och en fotbollsresa till London. Hela 97 procent av de smittade har lindriga eller inga symtom. Många av dem har inte varit karantän när de testat positivt för viruset. Det är nästan uteslutande deltavarianten som nu sprids på Island.

Det var i går 548 smittade som hölls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdades fyra coronapatienter. En av dem var allvarligt sjuk. Ytterligare 1 635 personer är i karantän och 1 154 personer i inresekarantän.

I går rapporterades 88 nya fall av coronasmitta i landet och i lördags 95 fall - vilket var det i särklass högsta antalet under hela året.

De nya restriktionerna trädde alltså i kraft i går. Taket för deltagare på sammankomster är 200 personer. Om det är möjligt att hålla olika sektioner åtskilda är det tillåtet att ha 200 personer i varje enskild sektion.

Beskedet om publiktak gjorde att en rad festivaler och andra evenemang fick ställas in. Den kommande helgen är den i särklass största publikfesten på hela sommaren med bland annat en rad stadsfestivaler. De kommer alltså inte kunna genomföras som planerat.

Vidare införs enmetersregeln - och där det inte är möjligt att hålla avstånd inomhus ska personer använda andningsskydd.

Badhus och träningslokaler får ta emot högst 75 procent av det antal gäster som finns föreskrivet i tillståndet. Även i bland annat butiker, teatrar och trossamfund sätts taket till 200 besökare.

Restauranger och andra ställen som har alkoholtillstånd måste stänga senast vid midnatt. Alkohol får inte serveras efter klockan 23. Här sätts gränsen vid 100 gäster. Alkohol får bara serveras till sittande gäster. Alla besökare ska dessutom registreras med namn för att underlätta smittspårning vid eventuell smitta.

Beslutet om restriktionerna har fattats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir efter rekommendationer från statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. De gäller enligt ett pressmeddelande till och med den 13 augusti.

I dag skärps dessutom reglerna för inresa. Alla resenärer måste kunna visa upp ett negativt coronatest vid ombordstigning och vid gränsen. Testet får vara högst 72 timmar gammalt. Såväl pcr-tester som antikroppstester godtas. Kravet gäller alltså även resenärer som är vaccinerade eller som har genomgått sjukdomen covid-19.

Personer som bor på Island eller har ett stort kontaktnät i landet uppmanas enligt ett pressmeddelande även att testa sig för coronasmitta efter inresan även om de är symtomfria.

Men den här gången var inte regeringen enig i frågan. Tidigare har det bara varit enskilda ledamöter från Självständighetspartiet som ifrågasatt restriktioner. Nu var det flera av partiets ministrar som öppet kritiserade Svandís Svavarsdóttirs beslut. Därmed sprack alltså regeringens eniga fasad i coronafrågan.

Kritiken var också hård från turistnäringen. Svandís Svavarsdóttir beskrev dock i Morgunblaðið de nya inresereglerna som "mycket milda". Hon ansåg heller inte att Självständighetspartiets motstånd inte var någon överraskning.

Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir skrev på Facebook att hon tidigare stått bakom regeringens hantering av coronapandemin. Nu befarade hon att åtgärderna var mer långtgående än vad som var motiverat. Även om hon var emot de nya inresereglerna valde hon dock att inte ta strid i frågan.

Även i Morgunblaðið ifrågasatte hon Svandís Svavarsdóttirs beslut. Hon skrev i en debattartikel att det var orealistiskt att tro att det skulle gå att utrota coronaviruset. Därför var det viktigt att inte inskränka människors frihet mer än nödvändigt samtidigt som vården behövde stöd för att inte kollapsa. I det här fallet ansåg hon att skärpningarna inte var motiverade.

Finansminister Bjarni Benediktsson beskrev i Morgunblaðið de nya reglerna som en försiktighetsåtgärd. Men han undrade också om argumenten för det nya regelverket var tillräckligt starka. Också han gjorde alltså delvis en annan bedömning än Svandís Svavarsdóttir utan att utåt ta strid för en annan hållning i frågan.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Gröna vänsterns livsåskådning förändras inte i sig - det vill säga vänsterpolitiken - och det här är naturligtvis så sannerligen ett otraditionellt regeringssamarbete. Det är alla överens om och det kommer inte som någon överraskning att det inte finns samma stöd i våra led som hos Självständighetspartiet och Framstegspartiet."

Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, gruppledare för Gröna vänstern i alltinget, i Vísir om att bara tre av tio av Gröna vänsterns väljare vill fortsätta regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet efter höstens val - läs mer här.

Bröt mot regler för karantän - döms till böter

Två dagar efter att mannen kommit till Island återvände han till flygplatsen i Keflavík - trots att han skulle vara i karantän. När polis började ställa frågor till honom visade han upp ett falskt körkort och ett falskt id-kort. Nu döms mannen till 30 dagars fängelse och 150 000 isländska kronor i böter. Men han tros redan ha lämnat landet.

Den 11 december förra året landade en albansk man i Keflavík ombord ett plan från Warszawa. Enligt regelverket skulle han först testas för coronaviruset vid gränsen. Därefter skulle han sitta i karantän i fem dagar och sedan genomgå ett nytt test.

Vid inresan uppgav mannen att han skulle tillbringa dagarna i karantän på ett boende i Keflavík.

Men bara två dagar senare var mannen tillbaka på flygplatsen i Keflavík. Polisen reagerade eftersom anhöriga uppmanades att inte hämta ankommande passagerare. När de ställde frågor till mannen hävdade han att han var österrikisk medborgare. Han visade upp både körkort och id-kort - men bägge var förfalskade.

Mannen greps eftersom han både misstänktes för att ha använt falska handlingar och för att ha brutit mot reglerna för karantän.

När rättsprocessen skulle inledas i Héraðsdómur Reykjaness den 24 mars i år dök mannen inte upp. Han dök inte heller upp till själva rättegången. Mannen tros ha lämnat landet.

Mannen döms nu till 30 dagars fängelse - vilket är det normala straffet för att använda falska handlingar vid inresa till Island. Han döms även till att betala 150 000 isländska kronor i böter. Om han inte betalar böterna inom fyra veckor omvandlas det till ett fängelsestraff på ytterligare tolv dagar.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Snön som skulle hålla kylningen i ån igång tog slut under den här varma perioden. Det har funnits lagom mycket kallt vatten för att hålla det här på idealtemperatur men nu när det kalla vattnet har blivit varmt så blir systemet knasigt. Här finns inga blandare som förhindrar sådant."

Þor­vald­ur P. Hjarðar, en av ägarna av Laugavellir, i Morgunblaðið om hur temperaturen i naturbadet Laugavallalaug periodvis har stigit från omkring 37 till 45 grader under en varm period på östra Island och därmed blivit för hett för många besökare - läs mer här.

Över 500 busshållplatser på Island får nya namn

Över 500 busshållplatser på Island får nya namn i augusti. De nya namnen ska bli kortare, enklare och begripligare. Och bussbolaget Strætó sorterar dessutom ut hållplatser som namngivits efter företag. I stället ska hållplatser om möjligt uppkallas efter kända platser och andra landmärken. Det uppger Strætó i ett pressmeddelande.

Marel, Hótel Saga, Olís, Nordica, Húsasmiðjan och Hótel Cabin är några av alla de hållplatsnamn som försvinner den 15 augusti. Då ger Strætó över 500 hållplatser nya namn. De allra flesta förändringarna görs i Reykjavík och den övriga huvudstadsregionen. Men några förändringar gäller också busstrafiken på landsbygden.

Syftet med förändringen är att underlätta för resenärer. Många hållplatser har i dag långa och komplicerade namn som är svåra att visa på skyltar och tar mycket plats på linjekartor. Enligt Strætó är dessutom många av de långa namnen svåra att förstå.

Namngivningen utgår i många fall från kända landmärken. De hållplatser i Reykjavík som i dag heter Sæbraut/Vitastígur respektive Nauthólsvegur/Natura blir Sólfarið respektive Öskjuhlíð.

Många hållplatser får också namn efter offentliga institutioner - som skolor, kyrkor, museer och idrottsföreningar - och gator. Hållplatsen Fjallkonuvegur/Gagnvegur döps till exempel om till Fjölnisvöllur efter idrottsplatsen.

Vidare ska namnen inte vara för långa, de bör vara på isländska och de ska helst inte hänvisa till privata företag. Och det senare är alltså förklaringen till att bland annat Marel och Hótel Saga försvinner från linjekartorna.

Här hittar du en lista över alla förändringar.

Dagens citat

"I'm in Northwest Iceland sampling a pungent slice of fermented shark that I'm not convinced is meant to be eaten. ... My nose got all fizzy."

Kändiskocken Gordon Ramsay i People om försöket att äta fermenterad haj under ett besök i Bolungarvík - men där han omedelbart spottade ut smakbiten.

Toppnamn i onåd får inte hedersplats på valsedel

Páll Magnússon är ute i kylan i Självständighetspartiet i den södra valkretsen. Först drog han plötsligt tillbaka sin kandidatur i provvalet. Därefter fälldes förslaget att han skulle få hedersplatsen på partiets lista i höstens alltingsval. Många medlemmar verkar inte ha förlåtit Páll Magnússon för att han i kommunalvalet på Västmannaöarna inte valde sida i konflikten med utbrytarpartiet För Hemön.

Inför kommunalvalet våren 2018 splittrades Självständighetspartiet på Västmannaöarna efter missnöje med den lokala ledaren Elliði Vignisson. Utbrytarna bildade För Hemön med Íris Róbertsdóttir som ledare. Efter valet kunde För Hemön bilda koalition med Ölistan - och tvingade därmed Självständighetspartiet till opposition.

Páll Magnússon stod överst på Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen i senaste alltingsvalet 2017. Då hade han en stark ställning internt. I konflikten i hemkommunen tog han inte ställning för någon av parterna utåt. Det cirkulerade dock en mängd rykten om att han i kulisserna gav sitt stöd till För Hemön.

Den lokala partiföreningen svarade med en misstroendeförklaring mot Páll Magnússon. När han inför vårens provval meddelade att han tänkte kandidera på nytt påminde Jarl Sigurgeirsson - ordförande för den lokala partiföreningen - om misstroendeförklaringen.

Páll Magnússon meddelade plötsligt att han drog tillbaka sin kandidatur. Han hävdade att beslutet inte hade något med de interna konflikterna att göra. I stället ansåg han sig vara färdig med politiken.

Trotjänare brukar ofta belönas med den sista platsen på valsedeln. Det talas ofta om den som en hedersplats. I samband med att valberedningen i den södra valkretsen fastställde Självständighetspartiets listor kom ett förslag om att ge den platsen till Páll Magnússon. Det fälldes enligt Vísir med bred majoritet.

Hedersplatsen gick i stället till Björn Bjarnason - som visserligen har en lång karriär som alltingsledamot och minister bakom sig men som då representerade Reykjavík.

Hall­­dóra Berg­ljót Jóns­dóttir, ordförande för valberedningen, vill för Vísir inte kommentera valet av Björn Bjarnason i stället för Páll Magnússon. Hon säger dock att det inte är givet när en person ska få hedersplatsen på listan.

I höstens alltingsval toppas Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen av Guð­rún Haf­­­steins­dóttir. Hon är vd för glasstillverkaren Kjörís. Därefter följer alltingsledamöterna Vil­hjálmur Árna­­­son och Ás­­­mundur Frið­riks­­­son.

Här kan du läsa mer om konflikterna inom Självständighetspartiet på Västmannaöarna.

Dagens citat

"Om Framstegspartiet får en tillräckligt god position efter valet och jag kan förverkliga mina idéer så kommer jag att stå för det."

Sigurður Ingi Jóhannsson, ledare för Framstegspartiet samt kommun- och kommunikationsminister, i Vísir om att han efter höstens alltingsval vill flytta ansvaret för bostäder och planering till det egna departementet för att utveckla det till ett infrastrukturdepartement.

Fotspåren efter första ensamma besökaren på Surtsey

Gérard Vautey var 21 år när han steg i land på Surtsey i september 1964. Vulkanutbrottet som skapade ön rasade fortfarande och hans tält svärtades av aska. Han var den första som ensam övernattade på Surtsey. Nu i sommar undersöker en vetenskaplig expedition de fotspår som den unge fransmannen lämnade efter sig på ön.

Den 14 november 1963 reste sig en ny ö ur Atlanten. Under havsytan hade ett vulkanutbrott rasat i flera dagar. Nu bildade lavan en ny ö söder om Västmannaöarna. Ön växte snabbt - och bara ett par veckor senare gick franska journalister i land och gjorde anspråk på den för Frankrikes räkning. Agerandet utlöste något av en diplomatisk kris innan det stod klart att Frankrike inte gjorde anspråk på ön.

I april 1964 övernattade tre islänningar på ön. Den 12 september samma år blev Gérard Vautey transporterad till ön med båt. Han var 21 år och arbetade inom fiskeindustrin på Hemön. När han hade några lediga dagar ville han övernatta på Surtsey i en vecka.

Vid 12.30 steg han i land på ön. Han slog upp sitt tält i askan på stranden. För att det inte skulle riskera att blåsa bort tyngde han ner tältpinnarna med sten. Han samlade också in drivved att använda som bränsle. I sin packning hade han mat, cigaretter och varma kläder.

Redan första dagen började han skriva dagbok om sina upplevelser. Vid flera tillfällen gick han upp till kratern för att beskåda lavaströmmarna. Samtidigt blev hans tält allt svartare av det ständiga askregnet över stranden.

Vädret var dåligt och öborna började oroa sig. På den femte dagen tog sig räddningstjänsten och lotsen ut till ön för att hämta Gérard Vautey. När de nådde stranden konstaterade de att han satt vid tältet och läste en bok. Han bjöd gästerna på gin. Därefter packade han ner tältet och sin utrustning och följde med tillbaka till Hemön.

Gérard Vautey var den första som på egen hand övernattade på Surtsey. Året därpå förbjöd isländska myndigheter alla landstigningar som inte hade särskilt tillstånd. Så har det varit sedan dess. Utöver en eller två vetenskapliga expeditioner om året är det mycket få som får gå i land.

I en av årets expeditioner finns en kanadensisk fossilexpert. En av uppgifterna är just att undersöka Gérard Vauteys spår på ön. På flera håll är de alltjämt synliga.

Gérard Vautey berättar i Morgunblaðið att forskarnas intresse för hans avtryck gjorde många påminda om hans besök på Surtsey för 57 år sedan:

"Min mejlkorg är full sedan i går och telefonen slutar inte ringa. Jag kollade i Morgunblaðið och det är uppenbart att några har hittat fotspåren jag lämnade efter mig när räddningstjänsten kom och hämtade mig på Surtsey."

Vistelsen på den vulkaniska ön är inte det enda som gjorde Gérard Vautey känd på Island. Under en tid höll han dessutom i språkkurser i franska i RÚV. Den andra kursledaren var Vigdís Finnbogadóttir som senare skulle bli landets första kvinnliga president.

Här kan du läsa mer om Surtsey.

Dagens citat

"Med full respekt för våra goda kamrater i Socialistpartiet så skulle jag säga att det är en lite annorlunda ton där, en lite annorlunda melodi. I Folkets parti finns just individer som har levt med de villkor och varit i den situation som de kämpar för. Men på det andra hållet fanns kanske inte lika mycket trovärdighet."

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, i Vísir om hur partiet ser på konkurrensen från Islands socialistparti.

Så kan östra Island försvinna från alltinget

För 21 år sedan skrotades Austurland som egen valkrets. Sedan dess har östra Island haft allt färre företrädare i alltinget. Och inför höstens val ser det ut som att regionen kan bli helt utan representanter. På de etablerade partiernas valsedlar finns ingen som faktiskt bor på östra Island som har en given plats i alltinget.

I 1999 års val till alltinget hade valkretsen Austurland fem mandat. Året därpå ändrades valkretsindelningen. Stora delar av norra Island och östra Island bildade den nordöstra valkretsen.

Den nya valkretsen hade tio platser i alltinget i valet 2003. Tre av dem som valdes in var hemmahörande i Austurland. Lika många mandat gick till regionen 2007. I nyvalet 2009 blev östislänningarna bara två. Lika många valdes in 2013.

I valet 2016 var Framstegspartiets Þórunn Egilsdóttir - som nyligen avled i cancer - den enda östislänningen som tog plats i alltinget. Hon var bosatt i Vopnafjörður. I valet 2017 fick hon sällskap av partikamraten Líneik Anna Sævarsdóttir från Fáskrúðsfjörður. Då var östislänningarna i alltinget två till antalet.

Men den 25 september ser det ut som att östra Island kommer att bli helt utan representation i alltinget. Ingen kandidat från Austurland har en säker plats i valet.

Líneik Anna Sævarsdóttir var 2017 tvåa på Framstegspartiets lista efter Þórunn Egilsdóttir. I provvalet siktade hon på första platsen men förlorade mot Ingibjörg Ólöf Isaksen från Akureyri. Hon är dock den som har störst chans att väljas in i alltinget. Om Framstegspartiet lyckas behålla sina två mandat i valkretsen går det andra till Líneik Anna Sævarsdóttir.

Självständighetspartiet lyckades 2007 och 2016 ta tre mandat i den nordöstra valkretsen. Om höstens val skulle bli en framgång går tredje platsen till Berglind Harpa Svavarsdóttir, kommunpolitiker i Fljótsdalshérað. Men om det bara blir två mandat går de till Njáll Trausti Friðbertsson och Berglind Ósk Guðmundsdóttir som båda är hemmahörande i Akureyri.

Socialdemokraternas tillbakagång i opinionen gör att partiet i dagsläget inte kan räkna med mer än att partiledaren Logi Már Einarsson väljs in. Liksom tvåan - kommunpolitikern Hilda Jana Gísladóttir - är han från Akureyri. Nummer tre på listan är Eydís Ásbjörnsdóttir, kommunpolitiker från Fjarðabyggð. 
Som stödet ser ut just nu blir hon utan plats i alltinget.

Gröna vänstern har länge haft ett starkt fäste i valkretsen. Ända sedan partiet bildades har listan toppats av Steingrímur J. Sigfússon som nu lämnar politiken. Överst står nu Óli Halldórsson, kommunpolitiker i Norðurþing, och tvåa är Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir från Ólafsfjörður. Trea är Jódís Skúladóttir, kommunpolitiker i Múlaþing. Hon är den östislänning som har de bästa chanserna - men det är osannolikt att Gröna vänstern skulle få tre mandat i valkretsen.

Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson toppar Centerpartiets lista i den nordöstra valkretsen. Han är visserligen skriven i Jökuldalur men bor i själva verket i Garðabær. Den första kandidaten som faktiskt är hemmahörande i Austurland är Alma Sigurbjörnsdóttir från Reyðarfjörður. Som nummer fem på listan har hon ingen möjlighet att bli invald.

Renässans får i bästa fall ett mandat i valkretsen. Listan toppas av Eiríkur Björn Björgvinsson från Garðabær. Liksom Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer han att folkbokföra sig på nordöstra Island för att kunna kandidera trots att han egentligen bor i huvudstadsregionen.

Även Piratpartiet kommer att betrakta det som en seger om det skulle bli ett mandat i nordost. Det går i så fall till Einar Brynjólfsson från Akureyri.

Folkets parti har ännu inte presenterat kandidaterna i den nordöstra listan. Det har heller inte Islands socialistparti - det parti utanför alltinget som har en realistisk chans att ta sig över femprocentsspärren.

Guðmundur Franklín Jónsson - som kandiderade i presidentvalet 2020 - bildade nyligen Liberala demokratipartiet. Partiet har dock inte gjort något som helst avtryck i opinionsmätningarna. Björgvin Egill Vídalín Arngrímsson kommer att toppa listan i den nordöstra valkretsen. Han är dock bosatt i Reykjavík.

Austurland kan i september bli den första isländska regionen som helt saknar representation i alltinget. För att det inte ska ske behöver Framstegspartiet eller Självständighetspartiet göra ett starkt val i den nordöstra valkretsen.

Óli Halldórsson, Njáll Trausti Friðbertsson och Ingibjörg Ólöf Isaksen är enligt Austurfrétt positiva till att utöka antalet valkretsar och därmed garantera större geografisk representation i alltinget. Men att det är just företrädare för de tre regeringspartierna som vill se en återgång till en äldre modell är inte oväntat.

I synnerhet Självständighetspartiet och Framstegspartiet gynnas redan i dag kraftigt av valkretssystemet eftersom landsbygdsröster i vissa fall väger dubbelt så tungt som storstadsröster. Det är också därför som de har motsatt sig alla förslag om att göra Island till en enda valkrets - vilket skulle göra alla röster lika mycket värda.

Logi Már Einarsson, Eiríkur Björn Björgvinsson och Einar Brynjólfsson anser däremot att hela landet bör vara en enda valkrets. Just Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet - som har flest sympatisörer i storstäderna - skulle vinna på en sådan förändring.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons folkbokföringsflyttar.

Dagens citat

"Det kom som en positiv överraskning hur många följare jag har nu. Det verkar som att islänningarna gillar mina tweetar. ... Jag försöker att göra mitt bästa. Språket är mycket förtjusande."

Ryotaro Suzuki, Japans nya ambassadör på Island, i Vísir om att han är på väg att göra succé på Twitter.

Ny flytt utan flytt för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer att toppa Centerpartiets lista i den nordöstra valkretsen. Trots att han är bostad i huvudstadsregionen väljer han ännu en gång att kandidera i glesbygden där partiet har sitt starkaste stöd. Hade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ställt upp i någon av storstäderna hade han riskerat att mista sin plats i alltinget.

Inför valet 2013 såg det inte ut som att Framstegspartiet skulle få något mandat i Reykjavík. Den dåvarande ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson valde därför att skriva sig på en bondgård i Jökuldalur på nordöstra Island. Där hade han bara övernattat en enda gång.

Bytet av folkbokföringsadress gjorde att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kunde kandidera i den nordöstra valkretsen - som av tradition varit en av Framstegspartiets starkaste. Inför valet 2016 gjorde han samma val. Han förblev skriven på en plats där han knappt satt sin fot. Där kunde han vara säker på en plats i alltinget.

Året därpå lämnade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson Framstegspartiet och grundade Centerpartiet. Inför valet 2017 gjorde han samma analys av situationen. Han behöll folkbokföringsadressen i Jökuldalur eftersom det fanns en uppenbar risk att han skulle mista sin plats i alltinget om han skulle kandidera där han faktiskt bodde.

Isländsk lag säger att en person ska vara folkbokförd där den huvudsakligen bor. Efter valet 2017 anmäldes Sigmundur Davíð Gunnlaugssons agerande. Kommunen Fljótsdalshérað valde dock att inte agera i frågan. Folkvalda parlamentariker kan i vissa fall ha rätt att vara folkbokförda på andra orter. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick fortsatt vara skriven på partikamratens gård i Jökuldalur.

Men agerandet skapade debatt. Sigmundur Davíð Gunnlaugssons svar på kritiken blev i januari 2018 en flytt till Akureyri. Även denna gång var det en flytt som enbart ägde rum på pappret. Han skrev sig i ett hus ägt av en sympatisör. Huset hyrdes ut till studenter - och själv hade han aldrig satt sin fot där.

Några månader senare var det dags för en ny flytt. Den här gången skrev han sig i Garðabær - den kommun i huvudstadsregionen där han faktiskt bor.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer dock att - åtminstone på pappret - flytta till den nordöstra valkretsen på nytt. De senaste månaderna har Centerpartiets stöd sjunkit ned mot alltingets femprocentsspärr. Och det är lägst i huvudstadsregionen. Skulle han kandidera i den sydvästra valkretsen - som Garðabær tillhör - skulle han inte kunna vara säker på en plats i alltinget.

Även i valet i september kommer Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att toppa Centerpartiets lista i nordost. Tvåa blir alltingsledamoten Anna Kolbrún Árnadóttir. Därefter följer enligt ett pressmeddelande Þorgrímur Sigmundsson, Ágústa Ágústsdóttir, Alma Sigurbjörnsdóttir och Guðný Harðardóttir.

Fyra av de sex översta kandidaterna i nordost är alltså kvinnor. Centerpartiet har tidigare fått kritik för bristande jämställdhet på listorna. Av partiets nio alltingsledamöter är Anna Kolbrún Árnadóttir den enda kvinnan.

Men det verkar finnas ett visst internt missnöje med hur valet av kandidater gått till. Hólmgeir Karlsson, en av partiets grundare och ordförande för distriktsföreningen, meddelade inför valet att han lämnar alla förtroendeuppdrag. Han ville i Morgunblaðið inte gå in på några detaljer men ansåg att det fanns arbetsmetoder som innebar att kvinnors erfarenhet och kompetens inte värderades inom Centerpartiet.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons folkbokföringsflyttar.

Dagens citat

"Alla pratar om oändliga samgåenden mellan kommuner men Grímsey hade kommit i det läget att det inte fanns något annat alternativ än att gå ihop. Och så är det som så ofta med dessa små kommuner att när de går ihop med större kommuner så är det så många saker som inte händer även om det har gjorts mycket här."

Fiskaren Guðlaug­ur Óli Þor­láks­son i Morgunblaðið om konsekvenserna för Grímsey att gå ihop med Akureyri.

Nio partier kan klara spärren till alltinget

Nio partier tar sig över alltingets femprocentsspärr. Och i praktiken blir det svårt att bilda en majoritetsregering utan Självständighetspartiet. Men för att den sittande trepartikoalitionen ska kunna regera vidare behöver de stöd från ytterligare ett parti. Det visar en mätning utförd av MMR på uppdrag av Morgunblaðið.

Allt pekar på att det kan bli mycket komplicerat att bilda regering efter valet i september. De tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - håller dörren öppen för ett fortsatt samarbete. Och i dag ser det ut att vara det mest realistiska alternativet.

Socialdemokraterna har sedan tidigare uteslutit samarbete med Självständighetspartiet och Centerpartiet. Även Piratpartiet har i praktiken uteslutit dessa två partier från en koalition. Samtidigt har Självständighetspartiet avfärdat Piratpartiet. Och ingen tror att Centerpartiet och Framstegspartiet skulle kunna hålla sams av personliga skäl.

Om det hade varit val i dag hade dagens tre regeringspartier fått 31 av 63 mandat i alltinget. Det saknas alltså ett mandat för att bilda egen majoritet.

På Island finns ingen tradition för minoritetsregeringar. Samtidigt skulle troligen en sådan koalition kunna känna sig ganska säker eftersom oppositionen är djupt splittrad.

Självständighetspartiet får 24,6 procent - en nedgång med 0,7 procentenheter jämfört med valet 2017 - och 16 mandat. Framstegspartiet får 12,9 procent (+2,2) och åtta mandat medan Gröna vänstern får 10,6 procent (-6,2) och sju mandat.

Socialdemokraterna är näst största parti med 13,1 procent (+1,0) och nio mandat. Piratpartiet är fjärde största parti med 12,2 procent (+3,0) och åtta mandat. Renässans får 9,4 procent (+2,7) och sex mandat.

Tre partier balanserar på femprocentsspärren. Islands socialistparti - som inte ställde upp 2017 - får 5,6 procent och tre mandat. Centerpartiet får 5,2 procent (-5,7) och tre mandat. Lika många mandat får Folkets parti som har stöd av 5,1 procent av väljarna (-1,8).

Centerpartiet är i dagsläget den stora förloraren som har tappat mer än hälften av väljarstödet sedan valet i oktober 2017. En annan förlorare är Gröna vänstern som förlorar var tredje väljare. Ett så svagt val skulle göra det svårt för partiledaren Katrín Jakobsdóttir att sitta kvar som statsminister. Det ryktas också att Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson nu själv har siktet inställt på att ta över som regeringschef.

Någon given koalitionspartner för de tre regeringspartierna finns inte. Flera av oppositionspartierna har Självständighetspartiet som uttalad huvudmotståndare. Inom oppositionen är det också flera partier som har profilerat sig genom motstånd mot regeringspartiernas hjärtefrågor. Några breda överenskommelser om fisket, jordbruket, Europapolitiken eller grundlagen är inte att vänta.

Regeringen skulle alltså kunna sitta ganska säkert om den inte räds att den inte har egen majoritet. Socialdemokraterna vill leda oppositionen. Men för att bilda regering utan Självständighetspartiet behövs en koalition mellan minst fyra partier. Där är Gröna vänstern, Piratpartiet och Framstegspartiet de givna kandidaterna för Socialdemokraterna.

Tillsammans får de fyra partierna minsta möjliga majoritet - med 32 av 63 mandat. Även Renässans är ett givet alternativ. Då blir majoriteten stabilare med 38 mandat.

En fempartiregering med 38 av 63 mandat kommer bara att vara stark på pappret. Även om samarbetet med Självständighetspartiet varit en prövning för Gröna vänstern skulle en fempartikoalition bli en stor utmaning. Även bland dessa fem partier finns en rad frågor där det kommer att vara svårt att hitta kompromisser.

Aldrig tidigare har nio partier valts in i alltinget. Just nu är det åtta partier som har mandat - och med ytterligare ett försvåras det parlamentariska läget. Men om några inte skulle klara spärren kan regeringspartiernas knappa hälften av rösterna räcka till egen majoritet i alltinget.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Det här är inte frågan om hur många jag anser att de är utan vad som är ett naturligt faktum. Det finns två kön. Jag är man. Jag behövde faktiskt inte definiera det själv utan det framgick av min födelseattest."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Eyjan om hans fråga till statsminister Katrín Jakobsdóttir och regeringskansliet om hur många kön de anser finns - läs mer här.

Isländskt presidentpar i öppen konflikt om ananaspizza

Guðni Th. Jóhannesson skämtade om att han ville förbjuda ananas på pizza. Presidentens skämt under en frågestund med elever i Akureyri blev viralt och spred sig över världen. Men ananas som pizzapålägg är dessutom en stridsfråga i det egna hemmet. Hustrun Eliza Reid berättade nyligen i Akureyri att hon gärna har ananas på pizza, rapporterar Akureyri.net.

Ett halvår efter att han flyttat in på residenset Bessastaðir skapade den nyvalde presidenten Guðni Th. Jóhannesson för första gången stora rubriker i utlandet. När han mötte gymnasieelever i Akureyri fick han frågan om vad han tyckte om ananas på pizza. Svaret var att han gärna skulle förbjuda ananas på pizza.

Som Islands president har Guðni Th. Jóhannesson ingen formell makt. Om det mot förmodan skulle införas ett förbud mot ananaspizzor skulle det inte vara hans beslut. Ändå fick skämtet spridning över hela världen.

Nyligen besökte hustrun Eliza Reid Akureyri och deltog även hon i en frågestund med elever. De missade inte chansen att fråga henne om hennes syn på ananas som pizzapålägg. "O ja!" blev svaret enligt Akureyri.net.

Eleverna ska ha skrattat av förtjusning. Men den som önskar kan kanske ge svaret en djupare innebörd.

Sam Panopoulos lär i kanadensiska Chatham 1962 ha varit den första som satte en pizza med ananas på menyn. Eliza Reid är född och uppvuxen i Kanada - och dessutom i Ontario, den provins där Sam Panopoulos drev sin restaurang. 

Sam Panopoulos gick bort i juni 2017 - bara fyra månader efter Guðni Th. Jóhannessons uttalande. Uppfinnaren fick stöd bland annat av Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Han skrev på Twitter att han uppskattade den smakkombination som hade skapats på restaurangen i Ontario.

Här kan du läsa mer om Guðni Th. Jóhannessons ananasuttalande.

Dagens citat

"Jag är trött på att vägen norrut hit är stängd tre månader om året och även på åtagandet som följer på att vara fårbonde och att ha ansvar för flygplatsen i Gjögur. ... Efter att kraftverket i Hvalá i Ófeigsfjörður las på is tror jag inte det är stor sannolikhet för någon uppbyggnad här."

Guðlaugur A. Ágústsson, bonde på Steinstún i Norðurfjörður, i Morgunblaðið om varför han i höst flyttar från kommunen Árneshreppur - läs mer här.

Majoritet i Centerpartiet fäller kvinnlig toppkandidat

Fjóla Hrund Björnsdóttir skulle toppa Centerpartiets lista i södra Reykjavík. Därmed skulle hon också bidra till att förändra bilden av partiet som gubbigt. Men Þorsteinn Sæmundsson - som stod överst på valsedeln i förra valet - lät sig inte petas. Hans anhängare fällde valberedningens förslag med 30 röster mot 14.

De senaste månaderna har Centerpartiet sjunkit allt närmare alltingets femprocentsspärr. Succén från valet 2017 - då det nybildade partiet fick 10,9 procent av rösterna - är i dagsläget långt borta. Kritiken mot regeringens hantering av coronapandemin har inte varit framgångsrik i opinionen.

I dag företräds Centerpartiet i alltinget av åtta män och en kvinna. Skandalen på Klaustur - där ledande företrädare hånade kvinnor och olika minoritetsgrupper - cementerade i många väljares ögon bilden av partiet som en arena för äldre män.

Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har avfärdat kritiken om att Centerpartiet skulle vara ojämställt. Ändå verkar den ha satt sina spår. Inför valet i september är målet att tre av sex toppkandidater ska vara kvinnor. Hittills står det klart att han själv toppar listan i den nordöstra valkretsen medan Bergþór Ólason leder listan i nordväst.

Stödet har varit lägst i Reykjavík. Kanske var det en bidragande faktor till att valberedningen föreslog Fjóla Hrund Björnsdóttir som toppkandidat i valkretsen södra Reykjavík. I dag är hon administrativt ansvarig för partiets alltingsgrupp.

Men Þorsteinn Sæmundsson - som toppade listan i förra valet och fyller 68 år i höst - ville inte flytta på sig. Inför omröstningen samlade han sina anhängare. De fällde valberedningens förslag med 30 röster mot 14.

Vad som händer nu är oklart. Þorsteinn Sæmundsson säger till Vísir att hans anhängare enbart har spelat efter den interna demokratins regler:

"Jag har anhängare. De var inte nöjda med min roll och visade det på en demokratisk arena. Det kommer att hittas en god lösning på detta och vi kommer att komma stärkta ur detta. Enade och allt i bästa ordning."

Agerandet ska ha kommit som en överraskning för partiledningen. Det handlar inte bara om att valberedningens förslag har underkänts. Dessutom påverkar utgången i södra Reykjavík resten av landet. Därför ska det också enligt Vísir på sina håll finnas ett starkt missnöje med Þorsteinn Sæmundssons agerande.

Fjóla Hrund Björnsdóttir säger i Fréttablaðið att fortsättningen är osäker. Valberedningen behöver lägga fram ett nytt förslag på lista - men frågan är hur den ska se ut för att den ska få klartecken av medlemmarna.

Dagens citat

"Pinfärsk lava - som det är där - har alltid attraktionskraft även om utbrottet i sig är över. ... Man kan räkna med att platsen för utbrottet kommer att ha attraktionskraft som destination i ett till två år efter att utbrottet upphör men naturligtvis inte på samma sätt."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, i Fréttablaðið om hur turisters intresse för att besöka Geldingadalir skulle förändras om vulkanutbrottet skulle upphöra.

Foto. Björn Oddsson/Almannavarnir

Forskare: Utbrottet i Geldingadalir saknar motsvarighet

Vulkanutbrottet i Geldingadalir fortsätter att förbrylla forskarna. Lavaflödet har ökat med tiden och mängden lava som strömmar ur kratern verkar inte styras av hur mycket magma som samlats i magmakammaren. Därmed skiljer sig utbrottet från vulkaner som Hekla, Grímsvötn och Bárðarbunga. Det säger geofysikern Magnús Tumi Guðmundsson i Morgunblaðið.

I snart fyra månader har vulkanutbrottet i Geldingadalir pågått. Och lika länge har det förundrat forskarna. Ett liknande utbrott - som kan forma en sköldvulkan - har inte inträffat i regionen på omkring 6 000 år.

På kvällen den 9 juli började ett nytt kontinuerligt lavaflöde i kratern. Då hade kratern varit inaktiv i fyra dygn. Lava hade dock fortsatt strömma ut i det omgivande lavafältet genom underjordiska kanaler. De senaste dagarna har aktiviteten förändrats på nytt. Med 20 till 30 minuters mellanrum sprutar stora kaskader av lava upp ur kratern. Däremellan är det lugnt i själva kratern.

Lavaflödet fortsatte till femtiden i går morse. Då avtog rörelserna i jordskorpan plötsligt och sedan dess har ingen aktivitet varit synlig i kratern.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att utvecklingen är mycket speciell. Han har inte upplevt något liknande utbrott på Island:

"Utbrottet i Fagradalsfjall har ingen motsvarighet bland de utbrott som har varit på Island efter att människor började följa dem med vetenskapliga metoder och precisa mätinstrument."

Vulkanutbrott brukar vara kraftigast i början och därefter dalar aktiviteten. Så har det inte varit i Geldingadalir. Produktionen av lava har gradvis ökat. Magnús Tumi Guðmundsson säger i Morgunblaðið att det är en av de faktorer som gör att det här utbrottet skiljer sig från andra vulkaner:

"Utbrottet styrs nu av utbrottskanalen och hur bred den är och inte huvudsakligen av trycket i kammaren där magman strömmar från. Sådant tryck har drivit utbrott i Hekla, Grímsvötn, Bárðarbunga och de flesta andra utbrott som vi har följt."

Förändringar i utbrottet i Geldingadalir har sammanfallit med förändringar i rörelserna i jordskorpan. I allmänhet brukar sådana förändringar bero på magma som är i rörelse. Magnús Tumi Guðmundsson säger i Morgunblaðið att det här vulkanutbrottet skulle kunna bryta även det mönstret:

"Det är inte alltid helt klart vad som styr rörelserna. Men det har visat sig gång på gång att när situationen i kratern är motsvarande så är rörelserna en god måttstock på vad som håller på att ske."

Sedan utbrottet började för snart fyra månader sedan har marken sjunkit med omkring fyra centimeter i området. Landsänkningen beror sannolikt på den magma som nått ytan under utbrottet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det här är helt enkelt ett tvärsnitt av samhället och det har alltid varit Socialistpartiets mål att ha det så. ... Socialism är på modet bland unga människor."

Gunnar Smári Egilsson, grundare av Islands socialistparti som i flera mätningar ligger över femprocentsspärren till alltinget inför höstens val, i Vísir om vilka som sympatiserar med partiet.

Utpekad artist stämmer aktivister på miljonbelopp

Artisten Ingólfur Þórarinsson hävdar att han oskyldigt pekats ut som sexförbrytare. Han väljer nu att stämma fem personer som har spridit anklagelser som först publicerades anonymt av aktivistnätverket Öfgar. De krävs på två till tre miljoner isländska kronor och ska även be om ursäkt offentligt. Dessutom överväger han att stämma arrangörer som har avbokat honom från konserter.

De senaste månaderna har en andra metoo-våg dragit över Island. Ännu en gång är det kvinnor som har trätt fram och pekat ut män som skyldiga både till övertramp och sexualbrott. Hittills har inget av fallen prövats i domstol - men flera manliga artister och kändisar har mist en rad uppdrag. Några har också medgett vissa övertramp.

De senaste veckorna har metoo-vågen kulminerat. I centrum står artisten Ingólfur Þórarinsson - känd från bandet Ingó og Veðurguðirnir.

Nyligen publicerade aktivistnätverket Öfgar berättelser från 32 kvinnor på Tiktok. Ingen av dem pekade ut Ingólfur Þórarinsson med namn. Ändå var det uppenbart för de allra flesta att det var han som åsyftades. I den efterföljande medierapporteringen kopplades han också ihop med anklagelser om övergrepp och oönskade närmanden.

I kölvattnet av anklagelserna - som alla var anonyma - var det en kvinna som på Facebook anklagade honom offentligt för att ha agerat olämpligt. Dessutom var det en rad företrädare för skolor som hävdade att de sedan länge undvikit att boka honom eftersom han ska ha gjort en rad närmanden mot elever.

Anklagelserna mot Ingólfur Þórarinsson gjorde att arrangörerna av Þjóðhátíð - sommarens största festival som äger rum på Hemön - så småningom valde att frånta honom uppdraget att leda allsången i Herjólfsdalur, den programpunkt som brukar beskrivas som festivalens höjdpunkt. Även tv-uppdrag och andra konserter bokades av.

Ingólfur Þórarinsson har hela tiden nekat till alla anklagelser. Han har också sagt att det är omöjligt att försvara sig mot anonyma anklagelser.

På sina håll fick han stöd. Tryggvi Már Sæmundsson, chefredaktör för den lokala nyhetssajten Eyjar, uppmanade arrangörerna av Þjóðhátíð att ompröva beslutet att avboka Ingólfur Þórarinsson. Han ansåg att det var farligt om en person som inte var dömd för brott i domstol i praktiken skulle kunna dömas ut som klandervärd genom sociala medier.

Tryggvi Már Sæmundsson startade en namninsamling som samlade drygt 1 600 underskrifter. En konkurrerande kampanj - som uppmanade festivalarrangörerna att stå fast vid beslutet - samlade dubbelt så många namn.

I veckan svarade Ingólfur Þórarinsson med att stämma fem personer - aktivister, influerare och journalister - som kommenterat eller rapporterat om anklagelserna. Kristlín Dís Ingilínardóttir, journalist på Fréttablaðið, berättade på Twitter att han krävde tre miljoner isländska kronor i skadestånd, 250 000 kronor i advokatkostnader, en rättelse och en ursäkt som skulle publiceras på startsidan på tidningens webbplats i minst två dygn.

Kristlín Dís Ingilínardóttir fick fem dygn på sig att agera. Anledningen till stämningen var den artikel hon skrivit i Fréttablaðið där han kopplades ihop med berättelserna från Öfgar.

Dessutom har Öfgars publiceringar i sociala medier polisanmälts av Vilhjálmur H. Vilhjálmsson, som är Ingólfur Þórarinssons advokat. Han säger till RÚV att anklagelserna är osanna och ärekränkande. Han räknar med att polisen utreder och identifierar vilka kvinnor som ligger bakom de anonyma berättelserna.

Ingólfur Þórarinsson har även sagt att han överväger att stämma arrangörer och andra som har ställt in uppträdanden med hänvisning till anklagelserna.

Efter att stämningarna blivit kända dröjde det bara någon timme innan Haraldur Þorleifsson kom in i bilden. Han grundade 2014 företaget Ueno som han tidigare i år sålde till Twitter. Köpeskillingen är inte känd men det talas om en prislapp på en till två miljarder isländska kronor.

Haraldur Þorleifsson meddelade på Twitter att han skulle stå för eventuella skadestånd och advokatkostnader av de personer som stämts av Ingólfur Þórarinsson. Inlägget fick enorm spridning. Haraldur Þorleifsson ville dock själv inte kommentera erbjudandet eftersom han inte ville flytta fokus från de berättelser som kommit fram de senaste dagarna.

Samtidigt har flera medlemmar av nätverket Öfgar polisanmält bland annat döds- och våldtäktshot som de fått i sociala medier de senaste dagarna.

Hittills har stämningarna inte resulterat i några ursäkter till Ingólfur Þórarinsson. Jón Þórisson, utgivare för Fréttablaðið, säger till Vísir att han inte ser några skäl att backa från den artikel som skrevs av Kristlín Dís Ingilínardóttir.

Sindri Þór Sig­ríðars­son Hilm­ars­son är en annan av de fem som stämts. Han efterlyste på Twitter berättelser om artistens beteende. Han skriver på Facebook att han gärna försvarar sig i rätten och att han inte kommer att dra tillbaka några uttalanden.

En annan av de stämda är Ólöf Tara Harðardóttir. Hon skriver på Twitter att det enda hon ångrar är att hon har sjungit med i artistens låtar.

En mätning utförd av Gallup visar enligt RÚV att 59 procent av islänningarna har funderat på sitt eget beteende i metoo-vågens kölvatten. Och 62 procent - något fler kvinnor än män - har talat med minst en person i sin närhet om något som blivit aktuellt i samband med debatten. Dessutom tycker 84 procent - även här är kvinnorna fler än männen - att medierapporteringen om metoo-rörelsen är positiv.

Dagens citat

"Det här är en konsekvens av att vi behövde skära ned efter att intäkterna rasade år 2020. Då såg vi på vad som nyttjades minst och kom fram till beslutet att lägga ned nattbussen skulle ha minst inverkan."

Jóhannes Svavar Rúnarsson, vd för Strætó, i Vísir om varför nattrafiken på stadsbussarna i Reykjavík med omnejd inte kommer att återupptas trots att nattlivet nu fungerar som före coronapandemin.

Gröna vänsterns väljare nobbar fortsatt koalition till höger

Nio av tio av Självständighetspartiets väljare vill fortsätta regera ihop med Framstegspartiet och Gröna vänstern. Nästan lika många av Framstegspartiets sympatisörer vill att trepartiregeringen ska fortsätta styra Island efter höstens val. Men bara tre av tio av Gröna vänsterns anhängare håller med. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

Efter valet 2017 bildade Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet koalition. Framstegspartiet har av tradition ofta ingått i regeringar både till höger och vänster. Men samarbetet mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern innebar att två partier som ofta pekat ut varandra som huvudmotståndare bildade allians.

Avståndet mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern är stort när det handlar om exempelvis skattepolitik, Nato-medlemskap och privatiseringar. Men de är överens om att Island ska stå utanför EU, om att grundlagen inte ska skrivas om i annat än detaljer och om att fiske- och jordbrukspolitiken inte ska förändras.

Alla tre partierna håller dörren öppen för fortsatt koalition efter valet i september. Men det finns intern kritik. I synnerhet inom Självständighetspartiet och Gröna vänstern är det många som anser att det egna partiet behöver kompromissa bort för många hjärtefrågor för att kunna samarbeta med ett parti som i många avseenden är en motpol.

Inför valet ryktas det om att Självständighetspartiet kommer att ställa betydligt hårdare krav för att fortsätta samarbetet. Det cirkulerar bland annat uppgifter om att partiledaren Bjarni Benediktsson - som nu är finansminister - har siktet inställt på posten som statsminister. I så fall skulle Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir alltså tvingas lämna uppdraget.

Samtidigt är det ett riskabelt krav. Internt har visserligen somliga sett det som ett bevis på svaghet att ge posten som statsminister till ett mindre parti. Samtidigt har sannolikt Katrín Jakobsdóttirs popularitet varit starkt bidragande till att så många har ställt sig bakom regeringen.

Det förekommer även uppgifter om att Självständighetspartiet vill styra över hälsovårdsdepartementet. I dag är Gröna vänsterns hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir hälsovårdsminister - och hennes motstånd mot privatiseringar inom vårdsektorn är svårt att svälja för många självständighetspartister.

Oppositionen i alltinget har ofta dömt ut koalitionen som ointresserad av politiska sakfrågor. Åtskilliga hävdar att den snarare handlar om makt än reformer. Eftersom partierna i så många frågor står långt ifrån varandra uteblir alla större förändringar.

Kritiken har varit mest högljudd inom Gröna vänstern. Det visar sig också i en ny opinionsmätning utförd av Maskína. Bara 29 procent av partiets sympatisörer anser att de tre partierna ska bilda koalition efter nästa val.

Inom de två samarbetspartierna är läget annorlunda. Hela 88 procent av Självständighetspartiets sympatisörer vill fortsätta regera med Gröna vänstern och Framstegspartiet. Nästan lika många - 82 procent - av Framstegspartiets anhängare har samma uppfattning.

Bland islänningar i allmänhet är det 53,6 procent som vill ha bort den sittande regeringen medan 46,4 procent tycker att koalitionen ska regera vidare. Motståndet mot en fortsättning för trepartiregeringen är större bland män, låginkomsttagare och väljare bosatta i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Att stoppa oljeletning är en given sak. Utvinning av fossila bränslen är på tillbakagång och alla planer siktar på att fasa ut fossila bränslen. Att satsa på olja nu vore därför som att köpa lager av Betamax-kassetter. ... Att förbjuda ytterligare oljeletning vid Island hade varit ett enkelt, lämpligt och tydligt tecken på vilken grupp av länder vi vill tillhöra. En grupp av progressiva, gröna och ansvarsfulla nationer."

Andrés Ingi Jónsson, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Vísir om att regeringen nobbade hans förslag om att förbjuda oljeletning i Drekasvæðið.

Växande motstånd mot isländskt EU-medlemskap

Motståndet mot ett isländskt EU-inträde fortsätter att vara kompakt. En opinionsmätning utförd av Maskína visar att 42 procent av väljarna säger nej till medlemskap. I en undersökning utförd av MMR är nej-sidans försprång ännu större. I bägge mätningarna är det dessutom allt färre som svarar att de vill gå med i unionen.

När Socialdemokraterna bildade regering med Gröna vänstern 2009 var ett av villkoren en ansökan om EU-medlemskap. Frågan hade dessförinnan aldrig blivit riktigt aktuell - men efter 2008 års finanskrasch var det allt fler som såg EU som en snabbare väg mot ekonomisk återhämtning och stabilitet.

Island ansökte om medlemskap sommaren 2009. Men motståndarna har i varje opinionsmätning sedan dess varit fler än anhängarna. Förhandlingarna om inträdesvillkor gick oväntat trögt. När det gällde fiske och jordbruk - två nyckelfrågor för ett eventuellt inträde - gjordes inga framsteg alls. Flera av Gröna vänsterns EU-kritiska ministrar gjorde vad de kunde för att förhala processen.

Förhandlingarna stoppades inför valet 2013. Beslutet var nödvändigt för att förhindra en regeringskris. Socialdemokraterna och Gröna vänstern ville regera vidare - men Gröna vänstern ansåg att det var omöjligt att gå till val på en plattform som i praktiken öppnade för ett EU-medlemskap.

Efter ett historiskt uselt valresultat för de två regeringspartierna bildade Självständighetspartiet och Framstegspartiet koalition. Ett av de första besluten var att svika löftet om en folkomröstning i EU-frågan. Regeringen valde att inte återkalla ansökan men såg däremot till så att Island inte längre hade status som kandidatland.

Sedan dess har frågan åter hamnat i periferin. Socialdemokraterna och Renässans är de två partier som i dag förespråkar ett isländskt EU-medlemskap. Men varken i alltinget eller bland väljarna är de i närheten av någon majoritet.

Inget av partierna har lyckats få upp frågan på dagordningen. Samtidigt försöker EU-kritiker utnyttja coronapandemin för att förstärka opinionen. Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har till exempel gång på gång beskyllt EU för att ha misslyckats med upphandlingen av vaccin mot coronaviruset.

Han fortsätter också att hävda att hans egen regering faktiskt skulle ha återkallat ansökan om EU-medlemskap - vilket inte är sant. När steget togs ansåg inte Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att den hade dragits tillbaka. Det började han påstå först när han förlorat regeringsmakten.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson försöker nu skriva om historien. I en interpellation vill han ha besked från utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson om EU har återkallat erkännandet av att Island har dragit tillbaka ansökan. Han vill dessutom veta hur regeringen i så fall har reagerat på ett sådant besked.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsätter alltså att påstå att hans regering inte bara pausade förhandlingarna på obestämd framtid utan dessutom rev upp ansökan. Dessutom verkar han nu göra gällande att EU först skulle ha accepterat att ansökan dragits tillbaka för att därefter ha ändrat ståndpunkt. Inte heller detta är sant.

Drygt tolv år efter Islands ansökan är nej-sidan alltjämt betydligt starkare. I en mätning utförd av Maskína är det 42 procent som anser att Island inte ska gå med i unionen - en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående års mätning. Samtidigt har ja-sidan backat med 1 procentenhet till 30 procent. Resterande 29 procent är varken positiva eller negativa till medlemskap.

Just Centerpartiets väljare är mest negativa till ett EU-inträde. Hela 75,8 procent av partiets anhängare säger nej. Samma åsikt har 72,2 procent av Självständighetspartiets sympatisörer. Nästan lika starkt är motståndet inom Folkets parti och Framstegspartiet med 70,8 respektive 66,7 procent.

Mest positiva är Renässans anhängare där hela 76,9 procent säger ja till EU. Inom Socialdemokraterna är det 62,4 procent som förespråkar ett inträde i unionen. Bland Piratpartiets väljare är det 58,5 procent som vill gå med.

Splittringen är störst bland sympatisörer till Gröna vänstern och Islands socialistparti. Men ja-sidan är något starkare. Bland anhängare till Islands socialistparti är 41 procent för ett medlemskap. Inom Gröna vänstern är det 33,8 procent som säger ja.

I den senaste mätningen från MMR är gapet mellan ja- och nej-sidan större. Hela 47,9 procent är emot ett isländskt inträde i unionen. Samtidigt är det 27,2 procent som säger ja till medlemskap. Resterande 24,8 procent är varken positiva eller negativa.

Här kan du läsa mer om Island och EU.