torsdag 22 juli 2021

Fotspåren efter första ensamma besökaren på Surtsey

Gérard Vautey var 21 år när han steg i land på Surtsey i september 1964. Vulkanutbrottet som skapade ön rasade fortfarande och hans tält svärtades av aska. Han var den första som ensam övernattade på Surtsey. Nu i sommar undersöker en vetenskaplig expedition de fotspår som den unge fransmannen lämnade efter sig på ön.

Den 14 november 1963 reste sig en ny ö ur Atlanten. Under havsytan hade ett vulkanutbrott rasat i flera dagar. Nu bildade lavan en ny ö söder om Västmannaöarna. Ön växte snabbt - och bara ett par veckor senare gick franska journalister i land och gjorde anspråk på den för Frankrikes räkning. Agerandet utlöste något av en diplomatisk kris innan det stod klart att Frankrike inte gjorde anspråk på ön.

I april 1964 övernattade tre islänningar på ön. Den 12 september samma år blev Gérard Vautey transporterad till ön med båt. Han var 21 år och arbetade inom fiskeindustrin på Hemön. När han hade några lediga dagar ville han övernatta på Surtsey i en vecka.

Vid 12.30 steg han i land på ön. Han slog upp sitt tält i askan på stranden. För att det inte skulle riskera att blåsa bort tyngde han ner tältpinnarna med sten. Han samlade också in drivved att använda som bränsle. I sin packning hade han mat, cigaretter och varma kläder.

Redan första dagen började han skriva dagbok om sina upplevelser. Vid flera tillfällen gick han upp till kratern för att beskåda lavaströmmarna. Samtidigt blev hans tält allt svartare av det ständiga askregnet över stranden.

Vädret var dåligt och öborna började oroa sig. På den femte dagen tog sig räddningstjänsten och lotsen ut till ön för att hämta Gérard Vautey. När de nådde stranden konstaterade de att han satt vid tältet och läste en bok. Han bjöd gästerna på gin. Därefter packade han ner tältet och sin utrustning och följde med tillbaka till Hemön.

Gérard Vautey var den första som på egen hand övernattade på Surtsey. Året därpå förbjöd isländska myndigheter alla landstigningar som inte hade särskilt tillstånd. Så har det varit sedan dess. Utöver en eller två vetenskapliga expeditioner om året är det mycket få som får gå i land.

I en av årets expeditioner finns en kanadensisk fossilexpert. En av uppgifterna är just att undersöka Gérard Vauteys spår på ön. På flera håll är de alltjämt synliga.

Gérard Vautey berättar i Morgunblaðið att forskarnas intresse för hans avtryck gjorde många påminda om hans besök på Surtsey för 57 år sedan:
"Min mejlkorg är full sedan i går och telefonen slutar inte ringa. Jag kollade i Morgunblaðið och det är uppenbart att några har hittat fotspåren jag lämnade efter mig när räddningstjänsten kom och hämtade mig på Surtsey."
Vistelsen på den vulkaniska ön är inte det enda som gjorde Gérard Vautey känd på Island. Under en tid höll han dessutom i språkkurser i franska i RÚV. Den andra kursledaren var Vigdís Finnbogadóttir som senare skulle bli landets första kvinnliga president.

Här kan du läsa mer om Surtsey.