Efter valet 2017 bildade Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet koalition. Framstegspartiet har av tradition ofta ingått i regeringar både till höger och vänster. Men samarbetet mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern innebar att två partier som ofta pekat ut varandra som huvudmotståndare bildade allians.
Avståndet mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern är stort när det handlar om exempelvis skattepolitik, Nato-medlemskap och privatiseringar. Men de är överens om att Island ska stå utanför EU, om att grundlagen inte ska skrivas om i annat än detaljer och om att fiske- och jordbrukspolitiken inte ska förändras.
Alla tre partierna håller dörren öppen för fortsatt koalition efter valet i september. Men det finns intern kritik. I synnerhet inom Självständighetspartiet och Gröna vänstern är det många som anser att det egna partiet behöver kompromissa bort för många hjärtefrågor för att kunna samarbeta med ett parti som i många avseenden är en motpol.
Inför valet ryktas det om att Självständighetspartiet kommer att ställa betydligt hårdare krav för att fortsätta samarbetet. Det cirkulerar bland annat uppgifter om att partiledaren Bjarni Benediktsson - som nu är finansminister - har siktet inställt på posten som statsminister. I så fall skulle Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir alltså tvingas lämna uppdraget.
Samtidigt är det ett riskabelt krav. Internt har visserligen somliga sett det som ett bevis på svaghet att ge posten som statsminister till ett mindre parti. Samtidigt har sannolikt Katrín Jakobsdóttirs popularitet varit starkt bidragande till att så många har ställt sig bakom regeringen.
Det förekommer även uppgifter om att Självständighetspartiet vill styra över hälsovårdsdepartementet. I dag är Gröna vänsterns hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir hälsovårdsminister - och hennes motstånd mot privatiseringar inom vårdsektorn är svårt att svälja för många självständighetspartister.
Oppositionen i alltinget har ofta dömt ut koalitionen som ointresserad av politiska sakfrågor. Åtskilliga hävdar att den snarare handlar om makt än reformer. Eftersom partierna i så många frågor står långt ifrån varandra uteblir alla större förändringar.
Kritiken har varit mest högljudd inom Gröna vänstern. Det visar sig också i en ny opinionsmätning utförd av Maskína. Bara 29 procent av partiets sympatisörer anser att de tre partierna ska bilda koalition efter nästa val.
Inom de två samarbetspartierna är läget annorlunda. Hela 88 procent av Självständighetspartiets sympatisörer vill fortsätta regera med Gröna vänstern och Framstegspartiet. Nästan lika många - 82 procent - av Framstegspartiets anhängare har samma uppfattning.
Bland islänningar i allmänhet är det 53,6 procent som vill ha bort den sittande regeringen medan 46,4 procent tycker att koalitionen ska regera vidare. Motståndet mot en fortsättning för trepartiregeringen är större bland män, låginkomsttagare och väljare bosatta i Reykjavík.
Bland islänningar i allmänhet är det 53,6 procent som vill ha bort den sittande regeringen medan 46,4 procent tycker att koalitionen ska regera vidare. Motståndet mot en fortsättning för trepartiregeringen är större bland män, låginkomsttagare och väljare bosatta i Reykjavík.
Här kan du läsa mer om opinionsläget.
