De tog över gården som är granne med isländska höglandet

400 meter över havet ligger gården Svartárkot. Här i det isländska höglandets utkanter börjar lavafältet Ódáðahraun och här sjunker temperaturerna redan tidigt på hösten ofta under noll. För femton år sedan såg det ut som att gården skulle överges. Men systrarna Guðrún och Sigurlína Tryggvadóttir bestämde sig för att ta över.

Längst in i Bárðardalur på norra Island ligger gården Svartárkot. För den som följer väderrapporteringen är namnet bekant. Inte sällan är det just Svartárkot som har de lägsta temperaturera i befolkade områden.

Gården ligger i höglandets utkanter på 400 meters höjd - vilket gör Svartárkot till en av de högst belägna gårdarna i landet. Inte långt från gården tar lavafältet Ódáðahraun vid. När det är klart syns bland annat Dyngjufjöll och Askja.

En annan granne är sjön Svartárvatn. Einar Friðriksson, som var bonde på gården under sent 1800-tal, blev en pionjär när han flyttade öring från Mývatn till Svartárvatn.

För femton år sedan såg det ut som att Svartárkot skulle överges. Men Vísir berättar att systrarna Guðrún och Sigurlína Tryggvadóttir bestämde sig för att driva släktgården vidare och fortsätta med fåraveln. Guðrún Tryggvadóttir säger till Vísir att det är en utmaning att ha en gård på en så ensligt belägen plats:

"Vi befinner oss liksom på gränsen mellan bebyggelse och ödemark. Vissa säger att vi är på andra sidan av den beboeliga världen."

Utöver att hålla får ordnar de också utbildningar för studenter både från Island och utlandet. Sigurlína Tryggvadóttir säger till Vísir att hon välkomnar planerna på att göra höglandet till en nationalpark. Men hon hoppas att det inte innebär att möjligheterna att röra sig fritt i markerna begränsas:

"Det har ibland funnits en viss kutym för att stänga vägar. Vi gillar inte det. Vi är mer så att vi vill hålla dessa vägar öppna."

De ser gärna till exempel att höglandsvägarna asfalteras så att fler kan använda dem.

Isländskans hen tar plats i ordböckerna

Det könsneutrala pronomenet hán tas med i Stofnun Árna Magnús­sonar í ís­lenskum fræðums ordböcker. I nästa uppdatering av de nätbaserade ordböckerna listas isländskans motsvarighet till hen för första gången. Debatten om ett personligt pronomen för transpersoner och andra började 2013. Hán bildades med svenskans hen som förebild.

Under 2012 flyttade Alda Villiljós till Sverige under samma tid som debatten om det könsneutrala pronomenet hen kulminerade. Men det ekonomiska läget gjorde att Alda Villiljós funderade på att återvända till Island. Diskussionen i Sverige hade dock uppmärksammat hen på ett problem. I isländskan fanns inget könsneutralt pronomen.

I en artikel föreslog Alda Villiljós hösten 2013 hán som könsneutralt pronomen. Det skulle till exempel kunna användas av transpersoner och andra som inte identifierade sig som män eller kvinnor. Alda Villiljós skrev vidare att ackusativformen borde vara hán, dativformen háni och genitivformen háns.

Förslaget blev startskottet för en debatt om behovet av ett könsneutralt pronomen i isländskan. Där fanns sedan tidigare det feminina pronomenet hún, det maskulina hann och það - som visserligen är neutrum men som närmast uteslutande används om föremål och inte om personer.

Debatten har periodvis varit intensiv. Men bland transpersoner har hán blivit allt mer etablerat. Det har också blivit allt vanligare i allmänspråket.

Nu är hán så etablerat att det kommer att tas med i Stofnun Árna Magnús­sonar í ís­lenskum fræðums nätbaserade ordböcker. Þór­dís Úlfars­dóttir, redaktör för institutets nätordböcker, säger i Fréttablaðið att beslutet har föregåtts av många och långa diskussioner. Hán börjar listas i nästa uppdatering av ordböckerna:

"Vi vet att detta är omstritt inte bara på institutet utan även i hela samhället. På grund av att pronomen är så kallade systemord i språket och man roar sig inte bara med att en vacker dag lägga till systemord."

Ugla Stefanía Kristjönu­dóttir Jóns­dóttir är ordförande för Trans Ísland. Hen säger i Fréttablaðið att hán har stor spridning bland transpersoner. Pronomenet har bidragit till att transpersoner inte längre behöver använda engelska ord. Därför är det också viktigt för isländskans utveckling:

"Det är verkligen på tiden att det här till sist tas med. Institutioner ligger ofta lite efter samhället. Men det är bara så det är. Det är bra att de äntligen kommer ikapp oss. Eftersom vi har vant oss vid det här sedan länge - åtminstone i hbtqi-samhället och utanför det. Människor har börjat använda det här, det har börjat talas om det på universiteten och lära ut det här som ett pronomen på universiteten. Så det här har kommit för att stanna."

Från språkvetare har enligt Ugla Stefanía Kristjönu­dóttir Jóns­dóttir en vanlig invändning varit att pronomen är en stängd ordklass. Därför skulle det inte vara möjligt att etablera nya pronomen.

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, var en av de första som tog upp hán i kurserna i grammatik på universitetet. Han säger till Vísir att det är självklart att ta med hán i ordböcker när pronomenet har blivit etablerat. Han tycker att ordet är viktigt både för transpersoner och för isländskans utveckling:

"Om det inte går att tala om en på modersmålet med de ord som man vill använda om sig själv så är det en enorm exkludering. ... Om vi vill att människor ska fortsätta att använda isländska så måste den appellera till människor. Då måste människor känna igen sig i den och känna att den tillmötesgår dem. Jag tror därför att det här om några få år kommer att vara en självklar del av de allra flestas ordförråd."

Här kan du läsa mer om hán.

Dagens citat

"Det kan vara riskabelt för Gröna vänstern att peka ut en tydlig vänsterlinje för då finns det en risk att mittenväljare som funderar på att rösta på Gröna vänstern på grund av Katrín [Jakobsdóttir] tänker att det är säkrare att rösta på Framstegspartiet när det gäller att stödja ett fortsatt samarbete mellan dessa tre partier som människor i allmänhet gillar."

Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om Gröna vänsterns strategiska alternativ i valrörelsen.

Störst risk för lava och tefra på norra Hemön

Nybyggen och evenemang på norra Hemön bör minska. Det är här risken för att bebyggelse ska hamna under lava och täckas av tefra är som störst - men det är också här som hamnen och majoriteten av bebyggelsen finns. Det skriver Veðurstofa Íslands i en rapport om riskerna för vulkanutbrott på Västmannaöarna.

Västmannaöarnas vulkaniska system erupterade senast 1973. Det utbrottet rasade i nästan ett halvår. Stora delar av bebyggelsen på Hemön hamnade under lava eller täcktes av det ständiga regnet av tefra. För att förhindra att den livsviktiga hamnen täpptes till användes havsvatten för att dirigera om lavan. Till sist bidrog den nya lavan till att göra hamnen mindre utsatt för vågor.

Det föregående utbrottet skapade vulkanön Surtsey och pågick i närmare fyra år. Utbrottet till havs tvingade aldrig fram någon evakuering av Hemön - men mellan 1963 och 1967 föll stora mängder tefra över Hemön.

Sedan Island befolkades under 800-talet är de kända utbrotten i Västmannaöarnas vulkaniska system få till antalet. Utöver Surtsey 1963-67 och Hemön 1973 har bara ytterligare ett utbrott registrerats. Det skedde till havs under 1973 men upptäcktes först långt senare som förändringar av botten.

Just därför är kunskapen om det vulkaniska systemet begränsad. Och det är också ett av skälen till att Veðurstofa Íslands manar till försiktighet i en ny rapport. Myndighetens experter har analyserat riskerna för Västmannaöarna.

Slutsatsen är att kommunen i sin planering bör minska bebyggelsen och evenemangen på norra Hemön. Här ligger i dag öns enda hamn och majoriteten av bebyggelsen. Här finns bostäder, företag, butiker och serviceinrättningar. Och här finns också de största riskerna.

Veðurstofa Íslands konstaterar att inget annat isländskt samhälle har samma närhet till ett vulkaniskt system. Bebyggelsen ligger på en aktiv vulkan.

Vid ett utbrott i Västmannaöarnas vulkaniska system beräknar myndigheten att risken för att det sker på Hemön är 3 till 8 procent. Om det skulle ske är öns existens hotad. Därför är det viktigt att sprida ut bebyggelsen och att inte koncentrera den till ett litet område i norr.

Vid ett medelstort utbrott på Hemön riskerar all infrastruktur att hamna under lava. Och vid ett medelstort tefrautbrott - där vinden blåser tefran över bebyggelsen - kommer tyngden att få byggnadernas tak att ge vika efter sex dagar.

Därför är det inte bara viktigt att sprida ut bebyggelsen. Det är också viktigt att vidta åtgärder som förbättrar byggnaders styrka och stabilitet.

Veðurstofa Íslands listar dessutom en rad andra tänkbara förebyggande åtgärder. Förutsättningarna för att skydda bebyggelsen skulle kunna förbättras genom skyddsvallar med syftet att dirigera lavan bort från öns centrum.

Här kan du läsa mer om Hemön.

Dagens citat

"Jag har blivit förtjust i Folkets partis politik där det läggs fokus på att utrota fattigdom och orättvisor på Island. Det är ett självklart krav att alla får leva ett människovärdigt liv i ett av världens rikaste samhällen. Här ska ingen leva i svåra förhållanden efter att ha avslutat arbetslivet, vi behöver bättre ta hand om dem som har drabbats av svåra motgångar eller har begränsad kraft och alla ska ha samma möjligheter till utbildning och fritidsaktiviteter. Ett riktigt välfärdssamhälle byggs på ett hälsosamt samband mellan värdeskapande och medmänsklighet."

Jakob Frímann Magnússon, som bland annat grundat bandet Stuðmenn och varit ersättare för Socialdemokraterna i alltinget, i ett uttalande om varför han gått med i och toppar Folkets partis lista i den nordöstra valkretsen.

Nyfödda barn får inte längre flicka och pojke som förnamn

Stúlka för flickor och Drengur för pojkar. Så har nyfödda barn registrerats hittills registrerats av folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands. Men nu skrotas det här systemet. I stället kommer nyfödda enbart att registreras med uppgifter om föräldrarna tills de har fått ett förnamn. Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Stúlka betyder 'flicka' och Drengur betyder 'pojke'. Därför har Þjóðskrá Íslands länge använt dessa ord i väntan på att nyfödda får godkända förnamn. De här orden har alltså fungerat som ett slags provisoriska förnamn i folkbokföringen.

Både Stúlka och Drengur har dessutom använts i pass. Om barn som ännu inte fått något namn ändå behövt pass har de utfärdats i något av dessa två namn.

På Island har föräldrar ett halvår på sig att namnge nyfödda. När myndigheten får in valet av riktiga förnamn så stryks Stúlka och Drengur.

Men så har det inte alltid fungerat. I vissa fall har vårdnadshavare valt namn som inte godkänts av myndigheterna. I väntan på att striden ska avgöras har Stúlka och Drengur blivit kvar. Och när föräldrar vägrat acceptera myndigheternas beslut och heller inte valt något godkänt namn har barn i enstaka fall kommit upp i tonåren och alltjämt varit folkbokförda som Stúlka och Drengur.

Nyligen slutade Þjóðskrá Íslands att utfärda pass med Stúlka och Drengur - inte minst för att orden i utlandet har tolkats som om riktiga namn. Nu genomförs samma förändring i folkbokföringen.

Nyfödda registreras nu enbart med patronymikon - ett slags efternamn bildat till faderns förnamn och som slutar på -son - eller metronymikon - som är bildat till moderns förnamn och som slutar på -dóttir.

Här kan du läsa mer om hur de tidigare bestämmelserna i enstaka fall har gjort att vissa barn inte kunnat få pass.

Dagens citat

"Den bemannade verksamheten har inte kommit igång men vi höll på att sätta igång den både med personer på plats och detta är också i praktiken en internationell station där det ingår att forskare från utlandet kan stanna i längre eller kortare tid men allt detta sköts upp på grund av särskilda skäl så detta har ännu inte kommit igång."

Reinhard Reynisson, vd för Arctic Observatory, i RÚV om varför inga norrskensforskare ännu har börjat arbeta på det av kinesiska staten finansierade observatoriet på Kárhóll - läs mer här.

Ännu ett dödsfall i coronapandemin på Island

Två personer har avlidit i sviterna av covid-19 i veckan. Båda har varit utländska turister - och båda hade kämpat mot sjukdomen i över två veckor. Nu har totalt 32 personer dött under coronapandemin på Island. Samtidigt väljer hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att ytterligare lätta på restriktionerna. Kravet på munskydd på idrottsevenemang utomhus slopas i dag.

I torsdags meddelade Landspítali i Reykjavík att en person avlidit i sviterna av covid-19. Det var det första dödsfallet i sjukdomen på Island på tre månader. Sjukhuset meddelade i går att ytterligare en person dött efter att ha smittats av coronaviruset. Totalt har nu 32 personer avlidit under coronapandemin.

I bägge fallen rörde det sig om utländska turister. Båda hade varit sjuka i över två veckor och vårdades den sista tiden på sjukhusets intensivvårdsavdelning.

En av de avlidna var enligt ett pressmeddelande en fullvaccinerad person i 60-årsåldern. Den andra var en ovaccinerad person i 50-årsåldern.

På Island rapporterades i går 66 nya fall av coronasmitta. Nu är det 932 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 1 655 personer i karantän och 898 personer i inresekarantän. Totalt fjorton coronapatienter vårdas på sjukhus.

Nu är 84 procent av islänningar över tolv år fullvaccinerade mot coronaviruset. Sett till hela befolkningen är 72 procent fullvaccinerade. Dessutom har drygt var tionde islänning fått en extra dos.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir valde i går att lätta på ytterligare några restriktioner. Från och med i dag är det inte längre krav på att bära munskydd på idrottsevenemang utomhus. Det uppger hälsovårdsdepartementet i ett pressmeddelande.

Dessutom förtydligas regelverket kring privata sammankomster som exempelvis bröllop och födelsedagsfester. De behöver - till skillnad från exempelvis restauranger som måste stänga senast vid midnatt - inte avslutas vid en viss tid.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Jag kan inte se att det här skulle ha förändrats mycket. Man ser fortfarande och får bilder på människor som far omkring överallt och gående på lavan. Jag kan inte se mycket skillnad på detta tyvärr."

Bogi Adolfsson, ordförande för räddningstjänsten i Grindavík, i Vísir om att besökare fortfarande går ut på den nyligen stelnade lavan vid vulkanutbrottet i Geldingadalir - läs mer här.

Första dödsfallet i covid-19 på Island på tre månader

Det första dödsfallet i covid-19 på tre månader. Och 103 nya fall av coronasmitta i går - vilket var det högsta antalet på en vecka. Men trycket på sjukvården minskar. Därför väljer Island att lätta på coronarestriktionerna på lördag. Beslutet fattades i går av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir på rekommendation från statsepidemiologen Þórólfur Guðna­son.

På Landspítali i Reykjavík rapporterades i går ett nytt dödsfall i covid-19. Det var en man i 60-årsåldern som avled efter att ha vårdats på sjukhuset en tid. Totalt har nu 31 personer avlidit i sviterna av covid-19 på Island. Det här var det första dödsfallet i sjukdomen på tre månader.

103 nya fall av coronasmitta rapporterades i går - den högsta siffran på en vecka. Av de smittade var bara 40 i karantän sedan tidigare.

Nu är 930 smittade i isolering. Dessutom är 1 493 personer i karantän och 872 personer i inresekarantän.

På Landspítali och sjukhuset i Akureyri vårdas nu 18 coronapatienter. Under det senaste dygnet kunde sex patienter skrivas ut. Fyra personer ligger dock på intensivvårdsavdelning.

Även om antalet nya smittade var förhållandevis högt i går pekar den mer långsiktiga kurvan nedåt. Trycket på sjukvården har också sjunkit. Därför väljer nu hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att lätta på vissa coronarestriktioner. Det nya regelverket träder i kraft på lördag.

Taket på 200 deltagare på sammankomster blir kvar. Det blir också regelverket för användning av munskydd. Men arrangörer kan nu få tillstånd till sittande evenemang med upp till 500 deltagare. För att få släppa in så många ska besökarna snabbtestas för coronaviruset innan evenemanget.

På evenemang med sittande publik slopas dessutom enmetersregeln mellan olika sällskap. Både inom idrotten och scenkonster tillåts 200 besökare. Träningslokaler och badhus får nu släppa in så många gäster som de har tillstånd för. Tidigare gick gränsen vid 75 procent av den tillåtna kapaciteten.

De nya restriktionerna gäller i tre veckor. De införs efter rekommendation från statsepidemiologen Þórólfur Guðna­son.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Sett på saken utifrån och efter att ha frågat dem som inte är inmurade så säger väljarna: De här människorna tilltalar inte mig! De här människorna har ingen koppling till mig! De här människorna har skapats inuti Självständighetspartiets valmaskin. Ingen koppling till vanliga väljare!"

Vilhjálmur Bjarnason, tidigare alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Morgunblaðið om partiets kandidater i höstens alltingsval.

Islands statsminister: Kön är mer än biologi

Kön handlar inte bara om biologi. Och kön rymmer mer än kvinna och man. Det svaret ger statsminister Katrín Jakobsdóttir till Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han efterfrågade tidigare i år ett besked om antalet kön. Men Katrín Jakobsdóttir skriver i svaret att det inte finns något fastslaget antal kön.

Under 2019 införde Island ett tredje juridiskt kön. Den nya lagen gav individer rätt att själva bestämma vilket juridiskt kön de ville tillhöra. I lagtexten definierades tre alternativ: kvinna, man och ickebinär.

I januari i år började folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands använda ickebinär/annat som samlingsbenämning på personer som inte identifierade sig som kvinnor eller män. Valet gjordes efter samråd med hbtqui-organisationen Samtökin 78. Bedömningen var att den benämningen skulle ha bred uppslutning.

Den nya lagen innebär alltså att personer på egen hand kan ändra juridiskt kön. Tidigare i år röstade alltinget bort den avgift som inledningsvis fanns för att ändra sitt registrerade kön i folkbokföringen.

I juli i år vände sig Centerpartiets ledare Sigmundur Davið Gunnlaugsson till statsminister Katrín Jakobsdóttir i en interpellation. Han efterlyste ett besked om hur många kön det fanns enligt hennes och regeringskansliets uppfattning.

I svaret skriver Katrín Jakobsdóttir att antalet kön enligt isländsk lag inte längre bara är två. Lagen ger personer rätt att definiera sitt eget kön. I själva lagtexten talas det om personer som är ickebinära - alltså inte anser sig vara män eller kvinnor.

Kön har inte bara med biologi att göra. Katrín Jakobsdóttir skriver att ickebinär är ett könsneutralt samlingsbegrepp som bland annat innefattar könsuttryck. Ickebinär har i sin tur ingen uppdelning i ett visst antal kön - utan i begreppet ryms det som ligger utanför tvåkönsnormen.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har ännu inte reagerat på Katrín Jakobsdóttirs besked.

Här kan du läsa mer om hans fråga till statsministern.

Dagens citat

"Det behöver inte sägas mycket om hur farligt det är. Att ge sig ut på nyligen stelnad lavas yta och lita på att den håller. Under kan det finnas rödglödande lava."

Gunnar Schram vid polisen på Suðurnes i Vísir om besökare som ger sig ut på det lavafält som bildats under vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Keltiskt altare på platsen för Islands första kyrka

För drygt 1 100 år sedan ska Örlygur Hrappsson ha rest den första kristna kyrkan på Island. Nu har ett keltiskt altare rests på den plats vid fjället Esja där kyrkan tros ha stått. Syftet med utomhusaltaret är att påminna om det keltiska inflytandet på Island under den tid då ön befolkades. Biskop Agnes Sigurðardóttir var på plats under invigningen.

Omkring år 900 bestämde sig Örlygur Hrappsson för att segla från Hebriderna till Island. Fosterpappan Patrekur var biskop. Före avresan fick han med sig virke och en klocka för att kunna resa en kyrka. Kyrkan skulle tillägnas missionären Columba.

Under resan seglade Örlygur Hrappsson ur kurs. Han åkallade då Patrekur med förhoppningen om att biskopen skulle kunna visa honom vägen. Därefter dröjde det inte länge innan han siktade land. Han gick i land i Västfjordarna på den plats som i dag kallas Örlygshöfn. Örlygur Hrappsson namngav fjorden Patreksfjörður för att hylla biskopen.

Så småningom seglade han söderut. Örlygur Hrappsson bosatte sig vid fjället Esjas fot vid Kjalarnes strax utanför Reykjavík.

Både i islänningasagorna och i Landnámabók - som berättar om hur Island befolkades - beskrivs det hur Örlygur Hrappsson byggde en kyrka på Kjalarnes. Det är de tidigaste uppgifterna om ett kyrkobygge på Island.

Genom åren har det gjorts flera försök att hitta lämningar efter kyrkan på Kjalarnes. Hittills har det inte upptäckts några sådana spår. En förklaring skulle kunna vara ständiga jordskred från Esja.

Nyligen invigdes ett utomhusaltare i keltisk stil på den plats där kyrkan tros ha stått. Idén har diskuterats ända sedan 1980-talet men förverkligades av den lokala historieföreningen Sögufélagið Steini.

Biskop Agnes Sigurðardóttir var med 2016 när det första spadtaget togs. Hon var också på plats när altaret nyligen invigdes.

Ordföranden Hrefna Sigríður Bjartmarsdóttir säger i Fréttablaðið att platsen är till för alla. Tanken är att regelbundet ordna gudstjänster och andra ceremonier vid altaret:

"Hit är alla välkomna. ... Det här är ett bra utflyktsmål för vandrare oavsett religiös åskådning."

Själva altarstenen kommer från Esja. Stenarna som används som utsmyckning av altaret har samlats in av barn på Kjalarnes.

Dagens citat

"Den här informationen som vi fick från några olika håll var bara som ett bombhot. Så jag vågade inte annat än att bomma igen."

Magnús Bjarni Gröndal, driftsansvarig för utestället Gaukurinn i Reykjavík, i Fréttablaðið om beslutet att ställa in gårdagens karaokekväll och hålla stängt efter uppgifter om att en grupp coronasmittade tänkte komma.

Bjarni Benediktsson: Viktigast förhindra vänsterregering

Att förhindra en vänsterregering och en fortsatt koalition med Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det är partiledaren Bjarni Benediktssons förhoppningar för Självständighetspartiet i höstens alltingsval. Och just nu ser det ut som att hans dröm kan gå i uppfyllelse. I den senaste mätningen från Gallup har de tre regeringspartierna egen majoritet.

Koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet som formades efter valet 2017 handlade främst om vad de inte ville göra. De tre partierna förenades i motståndet mot EU-medlemskap, mot reformering av jordbruket och mot förändringar av fiskekvotsystemet.

Inför höstens val har alla tre partierna sagt sig vara intresserade av ett fortsatt samarbete. Eftersom oppositionen är både svag och splittrad har de goda förutsättningar för att kunna regera vidare. I den nya mätningen från Gallup får de tre koalitionspartierna egen majoritet.

Självständighetspartiet är Islands i särklass största parti med 24,5 procent - en nedgång med 0,4 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för två veckor sedan. Gröna vänstern ökar med 0,3 procentenheter till 14,1 procent medan Framstegspartiet får 10,4 procent, en minskning med 1,5 procentenheter.

Med 12,6 procent av väljarstödet - en uppgång med 0,4 procentenheter - är Piratpartiet det största oppositionspartiet. Socialdemokraterna backar med 1,1 procentenheter till 11,2 procent medan Renässans får 9,1 procent, en ökning med 0,4 procentenheter.

Islands socialistparti ökar med 1,3 procentenheter till 6,7 procent - vilket är ett nytt rekord för partiet hos Gallup. Lika stort är stödet för Centerpartiet - men här backar partiet med 0,7 procentenheter. Folkets parti ökar med 0,1 procentenheter till 4,1 procent. I dagsläget hamnar alltså partiet under femprocentsspärren till alltinget.

Om det här hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet fått sjutton mandat, Gröna vänstern tio mandat, Piratpartiet åtta mandat, Framstegspartiet och Socialdemokraterna sju mandat var, Renässans sex mandat samt Islands socialistparti och Centerpartiet fyra mandat var.

De tre regeringspartierna får alltså tillsammans 34 av 63 mandat i alltinget. För att bilda en koalition som har majoritet utan att Självständighetspartiet ingår krävs minst fyra partier. Gröna vänstern, Piratpartiet, Framstegspartiet och Renässans har tillsammans 32 mandat - vilket räcker för minsta möjliga majoritet.

Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, säger i Hringbraut att han har en tydlig bild av vilken regering som ska styra Island efter valet i september:

"Att det inte blir en vänsterregering här efter valet - det är den stora grejen. Självständighetspartiet har hittills varit kraften som förhindrat det och det är det som vi siktar på att göra."

Han anser inte att en koalition med Framstegspartiet och Gröna vänstern i sig är någon önskeregering. Men Bjarni Benediktsson säger i Hringbraut att det parlamentariska läget gör ett fortsatt regeringssamarbete till det bästa alternativet:

"Om vi behöver bilda en så bred regering igen för att förhindra att det [bildandet av en vänsterregering] sker så kommer vi att göra det. Om vi efter valet kan bilda en regering på grundval av ett starkt läge som är mer i linje med våra viktigaste prioriteringar - till exempel i ekonomiska frågor och i gröna frågor - så kommer vi att undersöka den möjligheten. Det första alternativet om regeringen håller stånd måste vara att ge det en chans."

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Bekvämast för mig hade varit att följa samma linje som de som bestämde i partiet på Västmannaöarna och inte reta mig på det här. ... Men min övertygelse var att denna princip hade åsidosatts och jag skulle ta samma beslut igen medveten om att den skulle ge mig alla sorters obehag. ... Små samhällen som Västmannaöarna är oerhört sammanhållna till exempel när stora motgångar kommer - men andra sidan av myntet är att tvister inom politiken och andra ställen kan bli mycket personliga. Närheten är så stark."

Páll Magnússon, avgående alltingsledamot för Självständighetspartiet, i Fréttablaðið om hans agerande i den partikonflikt på Västmannaöarna som gjorde att han hamnade ute i kylan - läs mer här.

Över 10 000 smittade av coronaviruset på Island

Över 10 000 fall av coronasmitta har nu rapporterats på Island. Men i går rapporterades 54 nya fall - och det var det lägsta antalet på en månad. Samtidigt möter statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­sons förslag på långvariga restriktioner motstånd inom regeringen. Nu vill regeringen hitta lösningar för att färre ska hamna i karantän och för att underlätta inresor till Island.

Den 28 februari 2020 upptäcktes det första fallet av coronasmitta på Island. Det var en resenär som återvände från Tyrolen som hade smittats av coronaviruset. Därefter ökade smittspridningen snabbt - där majoriteten av de smittade var islänningar som hade vistats i norra Italien och Österrike.

Redan den 11 mars hade 100 fall registrerats. Och den 28 mars hade antalet stigit till 1 000.

I år var smittspridningen begränsad under ett halvår. Den 27 januari hade 6 000 fall rapporterats. Men i den fjärde vågen har det gått fort. Den 22 juli var antalet 7 000, den 31 juli 8 000, den 10 augusti 9 000 och i fredags passerade antalet 10 000.

I går rapporterades 54 nya fall - vilket var det lägsta antalet på en månad. Totalt har nu 10 115 fall av coronaviruset registrerats på Island.

Det är nu 1 019 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 2 015 personer i inresekarantän och 950 personer i karantän. På sjukhus i Reykjavík och Akureyri vårdas 22 coronapatienter. Sju av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

I förra veckan lämnade statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son förslag på framtida restriktioner till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Hans bedömning var att vissa restriktioner skulle vara nödvändiga i åtminstone flera månader - och kanske i flera år. Han föreslog bland annat krav på munskydd, obligatorisk enmetersregel och stängning för uteställen senast klockan 23.

Förslagen har diskuterats i regeringen - men i synnerhet inom Självständighetspartiet är motståndet mot långvariga restriktioner utbrett. Inget tyder i dag på att Svandís Svavarsdóttir ens kommer att försöka få regeringen att gå med på samtliga förslag från Þórólf­ur Guðna­son.

Både Svandís Svavarsdóttir och statsminister Katrín Jakobsdóttir sa efter fredagens regeringssammanträde att det inte var aktuellt att klubba Þórólf­ur Guðna­sons alla förslag i ett paket. Bägge talade om behovet av en långsiktig plan som möjliggjorde ett så normalt liv som möjligt samtidigt som sjukvården inte överbelastades.

Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, ansåg bland annat att reglerna för karantän i dag i vissa fall var för långtgående. Han nämnde förskolor där samtliga barn och deras vårdnadshavare kunde sättas i karantän efter ett fall av smitta bland barnen eller personalen.

I stället för att besluta om långvariga restriktioner skrev han på Facebook att Island borde gå över till andra metoder. Utökat bruk av snabbtester beskrev han som ett alternativ till karantän som borde användas i större utsträckning.

Partikamraten och justitieministern Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir gjorde liknande uttalanden efter regeringssammanträdet. I synnerhet inom förskolan borde kraven på karantän lättas. Och hon ansåg att det inte kunde bli aktuellt att sätta ett tak på resor till och från utlandet anpassat efter sjukvårdens testkapacitet.

Katrín Jakobsdóttir berättade att ett förslag som diskuterades var en lättare karantän för vårdnadshavare till smittade barn. Om de var symtomfria och vaccinerade skulle de kunna röra sig i samhället och exempelvis besöka butiker samt gå till jobbet. Däremot skulle de undvika stora folksamlingar och vårdboenden där det finns personer i riskgrupper.

Sigurður Ingi Jóhannsson, ledare för Framstegspartiet samt kommun- och kommunikationsminister, talade om behovet av att underlätta ankomsten till flygplatsen i Keflavík för resenärer. Nu kan passagerare tvingas stå i täta köer i ett par timmar i väntan på att visa upp de dokument som krävs för att få passera gränsen.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Vi välkomnar verkligen att det både blir fler unga människor och barn på ön. Det betyder mycket när det blir fler i skolan. ... Senaste vintern började 15 barn och det var faktiskt ingen i förskoleavdelningen. Sedan flyttade två familjer hit och det fanns underlag för att öppna förskolan på nytt. Barnen gick från att vara 15 i för- och grundskola till 24."

Ingólfur Sigfússon, ordförande för kommundelsrådet på Hrísey, i RÚV om att antalet invånare på ön nu ökar - läs mer här.

Tar bortgångna makans plats på valsedeln

Þórunn Egils­dóttir gick bort i cancer i juli i år. Då hade Framstegspartiets lista i den nordöstra valkretsen redan klubbats. Där återfanns hon på hedersplatsen längst ned. Nu tar hennes make Frið­björn Haukur Guð­munds­son samma plats på listan i det kommande alltingsvalet. Toppkandidat är Ingibjörg Ólöf Isaksen, kommunpolitiker i Akureyri.

Þórunn Egils­dóttir valdes in i alltinget för Framstegspartiet 2013. Då hade hon sedan tidigare suttit i kommunfullmäktige i Vopnafjörður. I flera omgångar var hon partiets gruppledare i alltinget.

Men under 2019 berättade Þórunn Egils­dóttir att hon hade fått bröstcancer. Hon tog en paus från politiken för att koncentrera sig på kampen mot sjukdomen. Efter att först ha fått beskedet att cancern var borta upptäcktes den på nytt i december förra året. Hon gick bort den 9 juli i år.

I de senaste valen har Þórunn Egils­dóttir toppat Framstegspartiets lista i den nordöstra valkretsen. När listan spikades den 29 april i år stod det sedan tidigare klart att hon inte skulle kandidera. Ingibjörg Ólöf Isaksen - kommunpolitiker i Akureyri - segrade i provvalet och tog första platsen. Tvåa är alltingsledamoten Líneik Anna Sævarsdóttir.

Þórunn Egils­dóttir tog ändå plats på valsedeln. Hon fick den tjugonde och sista platsen på listan - som ofta fungerar som en hedersplats.

Nu står det klart att maken Frið­björn Haukur Guð­munds­son i stället tar den sista platsen på valsedeln. Han säger i Mannlíf att det är en ära att få ta hennes plats och att han tror att hon hade uppskattat gesten. Själv säger han sig aldrig ha röstat på något annat parti än Framstegspartiet.

Dagens citat

"Jag trodde i ärlighetens namn att idrottsevenemang utomhus där avståndet är säkert - och det var absolut säkert på denna match eftersom det inte var särskilt många åskådare och vi var utomhus - så mindes jag helt enkelt inte att det var munskyddsplikt på idrottsevenemang utomhus. Jag mindes fel och jag tycker att det är mycket tråkigt att ha brutit mot reglerna på detta sätt."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i RÚV om att hon i torsdags gick på fotbollsmatchen mellan KR och Víkingur i damernas näst högsta division utan att använda munskydd.

Socialister vill få annonsera gratis inför valet

Islands socialistparti vill få annonsera gratis i RÚV inför valet den 25 september. Partiet anser att public service-bolaget kostnadsfritt bör få lika mycket annonsutrymme som de åtta partier som i dag sitter i alltinget. Förslaget har små utsikter att få gehör - men Piratpartiet kommer att föreslå att partiet utanför alltinget kan vänta med att betala räkningarna för annonsering.

I år får de åtta partier som finns i alltinget 782,2 miljoner isländska kronor i partistöd. Summan på bidraget är proportionerligt till valresultatet. Även partier som inte klarar femprocentsspärren kan få bidrag - men då måste de få minst 2,5 procent av rösterna.

Islands socialistparti ställde inte upp i alltingsvalet 2017 och har därför inte rätt till något partistöd på riksnivå. Men motsvarande regler finns också inom kommunpolitiken. I kommunalvalet i Reykjavík fick Socialistpartiet ett mandat - vilket betyder ett partistöd på 1,6 miljoner om året.

I opinionsmätningarna ser Islands socialistparti ut att kunna klara femprocentsspärren till alltinget. Ordföranden Gunnar Smári Egilsson skriver nu i ett brev till public service-bolaget RÚV att partiet vill kunna annonsera gratis fram till valet. Han vill utan kostnad få annonsera lika mycket som de åtta partierna i alltinget i snitt betalar för - eller i annat fall lika mycket som det parti som annonserar minst.

Gunnar Smári Egilsson skriver att kampanjerna från mindre partier riskerar att drunkna när de etablerade partierna har större ekonomiska resurser. Därför anser han att annonseringen är en rättvisefråga. Han hävdar att kostnadsfri annonsering i sig motverkar systemet med partistöd som gynnar de etablerade partierna:

"Det här beslutet skadar demokratin eftersom det finns en risk för att allmänhetens nya gräsrotskandidaturer kommer att drunkna bland annonser från de partier som har fördelat de här bidragen. ... Bidragen är därför i praktiken inte till för att främja demokratin utan snarare för att försvara de befintliga partiernas makt och ställning."

I RÚV:s styrelse sitter ledamöter som har nominerats av partierna i alltinget. Det är inte troligt att de ska gå med på Islands socialistpartis förslag.

Mörður Áslaugarson, Piratpartiets representant i styrelsen, skriver på Facebook att han kommer att föreslå att partier utanför alltinget ska få vänta med att betala för annonsering tills de har fått sitt partistöd utbetalt. Om de inte lyckas få de nödvändiga 2,5 procenten av rösterna ska de slippa betala för annonseringen.

Dagens citat

"Självständighetspartiets alltingsledamöter har mycket tydligt sagt att de inte under några omständigheter kommer att gå med på kompromisser med Renässans när det gäller valutafrågor, tidsbegränsat nyttjande av allmänt ägda naturresurser och nya steg mot Europasamarbete. Piratpartiet och Socialdemokraterna har därefter helt uteslutit samarbete med Centerpartiet och Självständighetspartiet på grund av sakpolitiskt avstånd. Detta betyder att Självständighetspartiet inte har något realistiskt alternativ till att sitta i regeringen om inte Gröna vänstern är delaktig och leder den. Efter förra valet var det ett fritt val men nu är det ett tvång."

Þorsteinn Pálsson, tidigare ledare för Självständighetspartiet som nu är aktiv inom Renässans, skriver i Fréttablaðið om Självständighetspartiets möjligheter att bilda regering efter höstens val.

94 grader på Surtsey - men vulkanön fortsätter svalna

Den vulkaniska ön Surtsey fortsätter att svalna. Men i flera sprickor på ön är det alltjämt 94 grader varmt. På många andra håll uppmättes temperaturer över 80 grader under sommarens naturvetenskapliga expeditioner. Samtidigt fortsätter växtligheten att bre ut sig över ön medan allt fler djurarter slår sig ned på Surtsey.

För 54 år sedan slutade vulkanutbrottet som skapade Surtsey - Islands sydligaste utpost och den nyaste av Västmannaöarna. Ön fredades medan utbrottet fortfarande pågick. För att få besöka Surtsey krävs tillstånd - och det beviljas i regel endast vetenskapliga expeditioner.

Forskare har studerat Surtsey ända sedan ön bildades. Varje sommar görs en biologisk undersökning och vartannat år en geologisk undersökning. Årets expeditioner visar att ön alltjämt genomgår stora förändringar.

Surtsey fortsätter att erodera. Sedan utbrottets slut har öns yta halverats - och inom de närmaste åren väntas landtungan i norr och lavaområden i söder försvinna.

Surtsey fortsätter också att svalna. Men strax under ytan är temperaturerna på många håll fortfarande över 80 grader. De högsta temperaturerna under sommarens expedition uppmättes i en spricka nära fyren på öns östra sida och på den västra sidan. Där var det 94,3 respektive 94,8 grader.

En ny växt hittades på Surtsey - nämligen slankstarr. Under expeditionen påträffades totalt 66 olika arter. Sedan den första kartläggningen 1965 har 79 olika arter identifierats. Men slankstarren var inte helt ny. Utbredningen tyder på att den funnits på ön en längre tid men att den har förblivit dold under andra växter. Den upptäcktes vid häckningsplatser på Surtseys sydspets.

Även sommaren 2020 räknade forskarna till 66 olika växter. Det är det högsta antalet i öns historia. Slankstarren finns bland annat vid Eyjafjöll på fastlandet och på Hemön. Det är troligt att den kommer att sprida sig ytterligare eftersom den brukar trivas i den här typen av miljö.

Fågellivet var också mycket livligt. Sedan 1970 har sjutton olika arter häckat på Surtsey. I år identifierades tolv häckande arter - där större strandpipare var ny för sommaren. Förutsättningarna för fortsatt häckning tros vara goda eftersom utbudet av insekter för föda ökar.

Andra häckande fåglar i år var bland annat havstrut, silltrut, gråtrut, stormfågel, snösparv, sädesärla, ängspiplärka och korp. Dessutom häckade grågås på Surtsey för första gången sedan 2009.

Forskarna observerade dessutom en ensam bändelkorsnäbb - en art som troligen inte häckar på Island. Bändelkorsnäbb sågs första gången 2009. Därefter gjordes nya observationer 2017 och 2019. För två år sedan syntes arten till på flera platser i landet. Än så länge tros det dock röra sig om enstaka djur.

Här kan du läsa mer om Surtsey.

Dagens citat

"Å ena sidan finns alltid risken att människor kan skada sig själva. ... Men det andra är att det här kan orsaka djuret stor skada. I sådana fall när människor närmar sig sälkutar så kan de skrämma bort sälhonan. Där var en ständig trafik av människor vilket kan orsaka att hon blir skrämd."

Hálfdán Helgi Helgason, biolog vid Náttúrustofa Austurlands, i Vísir om att flera personer i Reyðarfjörður tog upp, höll i och fotograferade sig själva med en sälkut.

Statsepidemiolog vill se coronarestriktioner i flera månader

Ett fortsatt tak på 200 deltagare vid sammankomster men med möjlighet att ta in fler om alla nyligen har coronatestat sig. Förlängt krav på att använda munskydd i vissa miljöer. Obligatorisk enmetersregel på en mängd platser. Och förbud för restauranger och barer att ha öppet längre än klockan 23. Så ser statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­sons bild av de närmaste månaderna eller åren ut.

Den 28 augusti löper de befintliga coronarestriktionerna på Island ut. De infördes efter fyra veckor utan som några helst begränsningar. När smittspridningen växte och utlöste en fjärde våg i pandemin valde hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att tillmötesgå statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­sons krav på nya restriktioner.

Nyligen lämnade han in ett förslag på framtida restriktioner. Förslaget diskuterades av regeringen i går. Ännu har dock inga beslut fattats.

Þórólf­ur Guðna­son skriver att det inom de närmaste månaderna eller åren kommer att vara nödvändigt med fortsatta restriktioner för att förhindra smittspridning. Livet kommer under denna tid inte att gå tillbaka till samma mönster som före pandemin.

Det viktigaste för att bekämpa smittan är enligt Þórólf­ur Guðna­son krav som minimerar risken för att resenärer för med sig coronaviruset till Island. Han vill skärpa dagens inreseregler.

I dag behöver resenärer som är fullvaccinerade eller har genomgått sjukdomen covid-19 kunna visa upp ett negativt pcr-prov eller antikroppstest. Provet får inte vara äldre än 72 timmar. Utöver dessa krav vill Þórólf­ur Guðna­son dessutom testa resenärer vid gränsen.

Om det inte finns kapacitet att testa alla resenärer efterlyser han åtgärder som begränsar resandet så att alla kan testas.

I landet föreslår han ungefär samma restriktioner som i dag. Taket på 200 deltagare på sammankomster bör ligga fast. Men han vill göra det möjligt att släppa in fler besökare. Det kan ske mot kravet att deltagarna visar upp ett negativt coronatest som inte får vara äldre än 48 timmar. Fler än 200 kan också tillåtas om det går att dela upp deltagarna i grupper som inte har kontakt med varandra.

Þórólf­ur Guðna­son anser även att utelivet på restauranger, barer och andra uteställen bör begränsas. De måste stänga senast klockan 23. Skolan ska däremot vara fri från restriktioner.

Både munskydd och enmetersregeln ska vara obligatoriska i vissa miljöer inomhus. På arbetsplatser kan det bli aktuellt med regelbunden testning av personalen.

Dessutom tycker Þórólf­ur Guðna­son att sjukvården måste stärkas. Genom högre kapacitet i vården ökar förutsättningarna för att ta väl hand om personer som insjuknar i covid-19. Han anser också att det måste finnas en beredskap för att bekämpa nya och mer smittsamma mutationer av coronaviruset.

På Island rapporterades i går 124 nya fall av coronasmitta. Det är 1 169 smittade som hålls i isolering. På sjukhus i Reykjavík och Akureyri vårdas 25 coronapatienter. Fem av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Dessutom är 2 206 personer i karantän och 1 055 personer i inresekarantän.

Nu är 260 707 islänningar - vilket motsvarar 83 procent av befolkningen som har fyllt 12 år - fullvaccinerade mot coronaviruset. Ytterligare 6 645 personer har fått en första dos coronavaccin.

Bland dem som har fyllt 70 år är 99 procent nu fullvaccinerade. Färst fullvaccinerade finns i åldern 16 till 29 år. Där är det 80,4 procent som har fått två doser. I åldern 12 till 15 år är det bara 2,2 procent som är fullvaccinerade. Men där påbörjades den allmänna vaccineringen i dagarna. De som har fått bägge doserna tillhör i stor utsträckning prioriterade riskgrupper.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Omväxlande smittskyddsbegränsningar och lättnader liknar på vissa sätt vissa tortyrmetoder som har använts mot krigsfångar där syre till fången begränsas tills den knappt kan mer än andas, får så hopp om livet (och möjlighet att lätta sitt hjärta), till sist när ljuset i tunnelns slut anas så släcks det snabbt igen och hoppet försvinner. Sådana åtgärder - att ge människor frihet bara för att släcka den snabbt på nytt måste tära på allmänheten vilket hälsovårdssystemet tveklöst kommer att behöva arbeta med i flera år."

Hildur Sólveig Sigurðardóttir, Självständighetspartiets ledare på Västmannaöarna, skriver i Vísir om regeringens och myndigheternas hantering av coronapandemin.

Hela Grímsey i karantän när coronasmittan kom till ön

När läkare kom till Grímsey för att vaccinera öborna en andra gång testades flera för coronasmitta. Två av dem testade positivt. För första gången under pandemin drabbades ön av smittan. Under några dagar var samtliga bofasta i karantän. All service för turister stängde eftersom det inte fanns några öbor som kunde hålla öppet.

Den 1 juni flög sjukvårdspersonal till Grímsey för att vaccinera öborna mot coronaviruset. Kommunen berättade i ett pressmeddelande att det var sexton personer som fick Janssens vaccin. Valet föll på Janssen eftersom det bara gavs i en dos. Därmed blev vaccineringen smidigare både för sjukvården och öborna.

På Grímsey - som ligger fyra mil norr om det isländska fastlandet - finns omkring 40 bofasta. Många av dem hade redan vaccinerats mot coronaviruset.

Hittills har ön varit fri från coronasmitta. Inga invånare på Grímsey har testat positivt för viruset.

Var tredje vecka kommer en läkare från fastlandet till Grímsey. Förra tisdagen skulle läkaren ge de öbor som ville en extra dos av Janssens vaccin. Då var det två personer som hade lindriga symtom på covid-19. Bägge testade positivt.

I söndags kom läkaren tillbaka till ön. Då testades ett fyrtiotal öbor för viruset. Ytterligare tre testade positivt. Smittan fanns i två hushåll. Men de täta banden mellan invånarna gjorde att samtliga sattes i karantän.

Karen Nótt Halldórsdóttir berättar i RÚV att ön i praktiken bommade igen när öborna var i karantän. Det var inte möjligt att hålla någon service öppen för turister. Under dessa dagar var det flera kryssningsfartyg som angjorde Grímsey:

"Det var nödvändigt att stänga restaurangen och butiken och det här var väldigt konstiga dagar. Det var en mycket speciell situation."

När majoriteten av invånarna fick negativa provsvar kunde livet börja återgå till det normala. Karen Nótt Halldórsdóttir säger till Vísir att det ändå var personalbrist överallt - men öborna är vana att täcka upp för varandra:

"Ön lamslogs i några dagar så Grímsey var en spökö i några dagar. ... Det var bara en tidsfråga när viruset skulle komma hit för första gången sett till turistströmmen hit i sommar."

På Island rapporterades i går 103 nya fall av coronasmitta. Nu hålls 1 165 personer i isolering. Totalt 30 coronapatienter vårdas på sjukhus i Reykjavík och Akureyri. Sex av dem ligger på intensivvårdsavdelning. Och fem av dem vårdas i respirator.

Dessutom är 2 244 personer i karantän och 927 personer i inresekarantän.

Trycket på sjukvården har varit högt de senaste veckorna när den fjärde vågen av coronasmitta drabbat Island. Bland de smittade finns ett fyrtiotal israeliska turister. För att lätta trycket på vården kommer alla utom en - som är för sjuk för att resa - att flygas från Keflavík till Israel. Evakueringsflyget har arrangerats av israeliska myndigheter.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Alla kommer inte fast jag kallar på dem. Det är några som inte bryr sig om mig. ... De saknar inte att äta nu. Det finns nog med gräs. Men de är alltid lika sugna på brödet."

Svavar Steingrímsson, som är bosatt på Hemön, i RÚV om att han regelbundet klättrar upp på 283 meter höga Heimaklettur för att ge de får som går där bröd att äta.

Första nya öppningen i Geldingadalir på fyra månader

En ny vulkanisk spricka har troligen öppnat sig i Geldingdalir. Det är första gången på fyra månader som en ny spricka formats under det pågående vulkanutbrottet. En liten krater håller på att bildas runt den nya öppningen. Den följer samma mönster som huvudkratern - där utbrottet pågår i intervaller med flera timmars inaktivitet mellan de aktiva perioderna.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har pågått i snart fem månader. Fortfarande finns inga tecken på att det skulle vara på väg att upphöra. Lavaproduktionen fortsätter att vara förhållandevis liten men stabil.

I helgen kom de första rapporterna om en ny öppning i Geldingadalir. Lava började då strömma upp ur en spricka söder om den aktiva kratern. Sikten var dock begränsad och det var inte möjligt att då avgöra om det faktiskt rörde sig om en fristående öppning. Det skulle också ha kunnat vara ett flöde från huvudkratern.

Eld­fjalla- og nátt­úru­vár­hóp­ur Suður­lands skriver nu på Facebook att det sannolikt handlar om en självständig spricka. Ett skäl till den slutsatsen är att en liten krater håller på att bildas runt öppningen.

Den nya öppningen följer samma mönster som huvudkratern. Aktiviteten pågår många timmar i sträck för att sedan upphöra i flera timmar. Öppningen är aktiv i samma perioder som huvudkratern.

Om det faktiskt rör sig om en ny spricka är det den första i sitt slag på fyra månader. Några nya öppningar har inte bildats sedan påskhelgen. Nästan lika länge har aktiviteten varit koncentrerad till huvudkratern.

Det är ännu oklart om den nya öppningen har någon inverkan på lavaflödet i Geldingadalir. Utvecklingen skulle kunna medföra att lava på nytt började strömma in i Nátthagi och södra Meradalir.

Under gårdagen syntes sprickan i tydligt genom flera olika webbkameror.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Min teori har varit att de som kan förhandla både till höger vänster har den starkaste positionen vad gäller regeringsbildning. Framstegspartiet har i historiskt perspektiv varit det partiet. Gröna vänstern bytte taktik nu senast och har lett denna regering och det har inte drabbat stödet uppenbart."

Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om tänkbara regeringsalternativ efter höstens val - läs mer här.

Interna strider när Centerpartiet väljer toppkandidater

Fjóla Hrund Björnsdóttir segrade till sist i södra Reykjavík i duellen mot Þorsteinn Sæmundsson. Hon blir därför Centerpartiets toppkandidat i valkretsen. Även i andra delar av landet genomgår nu partiet en förnyelse. På listorna inför höstens alltingsval är det inte bara män i medelåldern och uppåt som står överst.

Centerpartiet har i dag nio mandat i alltinget - där åtta är män och en är kvinna. Ledamöternas medelålder är 57 år. Samtidigt har partiets opinionssiffror de senaste månaderna sjunkit allt närmare femprocentsspärren till alltinget. Många förknippar alltjämt partiet med skandalen på Klaustur där ledamöter hånade kvinnor och minoriteter.

Inför alltingsvalet i september blir det stora förändringar på listorna. Men försöket att ändra bilden av partiet möter också motstånd. Allra tydligast blev det i södra Reykjavík.

En enig valberedning nominerade 33-åriga Fjóla Hrund Björnsdóttir som toppkandidat. I valet 2017 toppades listan av 67-årige Þorsteinn Sæmundsson. Han var inte alls nöjd med petningen. När listan skulle klubbas samlade han tillräckligt många anhängare för att förslaget skulle röstas ned.

Centerpartiets stadgar hade ingen given lösning på situationen. Valet föll på en rådgivande omröstning bland medlemmarna. Där segrade Fjóla Hrund Björnsdóttir med 58 procent av rösterna. Þorsteinn Sæmundsson erkände sig besegrad och finns inte med på listan i södra Reykjavík.

Turbulensen i södra Reykjavík hann ändå påverka utgången i andra valkretsar. Partiledningens mål var att tre av de sex listorna skulle ha kvinnliga toppkandidater. När det såg ut som att Þorsteinn Sæmundsson skulle segra i södra Reykjavík valde Ólafur Ísleifsson att avstå från att kandidera i norra Reykjavík.

I dag är Ólafur Ísleifsson partiets enda ledamot i valkretsen. Men om han skulle toppa listan i höstens val skulle den planerade könsfördelningen rubbas. I stället står nu Vilborg Þóranna Kristjánsdóttir överst på listan.

Birgir Þórarinsson är liksom 2017 partiets toppkandidat i den södra valkretsen. Även Karl Gauti Hjaltason - som sparkades ut från Folkets parti efter skandalen på Klaustur och därefter gick med i Centerpartiet - hade siktet inställt på att toppa listan. Han fick i stället uppdraget att leda partiet i den sydvästra valkretsen.

Nummer två på listan i sydväst är Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir. Hon är syster till partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Karl Gauti Hjaltasons byte av valkrets var i praktiken ett sätt att undvika att samma situation uppkom i den södra valkretsen som i södra Reykjavík. Även han försökte samla anhängare för att fälla valberedningens förslag. Egill Sigurðsson - som ingick i valberedningen - ville se en omröstning mellan de två kandidaterna.

Men han fick inte med sig resten av valberedningen. Översta platsen på listan gick till Birgir Þórarinsson samtidigt som Egill Sigurðsson lämnade valberedningen i protest. Genom att öronmärka platsen i sydväst åt Karl Gauti Hjaltason lyckades dock Centerpartiet undvika en ny duell där medlemmarna skulle utse toppkandidat.

I förra valet stod Gunnar Bragi Sveinsson överst på listan i sydväst. Han återfinns nu på hedersplatsen längst ned på listan. När han tog en paus från politiken efter skandalen på Klaustur ersattes han av Una María Óskars­dótt­ir, som var nummer två på listan i valet 2017. Nu ville hon toppa listan. När platsen gick till Karl Gauti Hjaltason valde hon att inte kandidera alls.

Toppkandidat i den nordvästra valkretsen är Bergþór Ólason. Överst på Centerpartiets valsedel i nordost är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Här kan du läsa mer om turbulensen inom Centerpartiet.

Dagens citat

"Det kan bli aktuellt och därför har flyktingnämnden ombetts att undersöka frågan. Det här kommer vi också att diskutera i ett internationellt sammanhang så ja, vi kommer att göra det."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger i RÚV att Island överväger att ta emot flyktingar från Afghanistan efter talibanernas maktövertagande.

Förvirrar med skyltar om p-avgift vid Reykjanesviti

På flera skyltar informeras nu besökare om att det kostar 1 000 isländska kronor att parkera vid fyren Reykjanesviti. Skyltarna ger intrycket av att hela området är avgiftsbelagt. Men Reykjanes Aurora arrenderar bara en liten bit mark av kommunen. Resten är fortfarande avgiftsfritt. Därför anser Guðlaugur Helgi Sigurjónsson på kommunen att skyltningen är vilseledande, skriver Morgunblaðið.

I november 2016 togs det första spadtaget till en servicebyggnad vid Reykjanesviti - fyren på Islands sydvästra spets. Kommunen Reykjanesbær hade då kommit överens med företaget Reykjanes Aurora om att upplåta mark åt bygget. Byggnaden skulle bli 300 kvadratmeter och erbjuda service åt turister.

Men därefter hände inte mycket. Under 2019 kom Bláa lónið - det bolag som driver Blå lagunen - överens med den sista boende i fyrvaktarbostaden om bygget av ett besökscentrum. De planerna har ännu inte blivit verklighet.

Men Reykjanes Aurora arrenderar fortfarande en bit mark i området. Nu har företaget i samarbete med Parka börjat ta betalt för parkering vid fyren. På flera skyltar informeras besökare om att det kostar 1 000 isländska kronor att ställa bilen i området. Kameror läser av registreringsnummer på fordonen.

Det är inte bara fyren som lockar turister till platsen. Där finns ett konstverk över den sista garfågeln som dödades på Eldey, fågelklippor och heta källor vid Gunnuhver. Skyltarna har placerats på ställen där Reykjanes Aurora inte arrenderar marken. De kan alltså ge intryck av att parkeringen är avgiftsbelagd där den är gratis.

Guðlaugur Helgi Sigurjónsson, enhetschef vid Reykjanesbær, säger i Morgunblaðið att skyltningen riskerar att lura besökare att betala trots att de ställt bilen på avgiftsfri mark:

"Det här har inte fått vårt godkännande och det är inte vår vilja och det är mycket förvirrande skyltar. ... De här parterna arrenderar en liten bit mark och har skyltar utanför sitt avgiftsområde. Vid Gunnuhver finns till exempel ingen avgiftsbeläggning men på de här skyltarna kan man se att det skulle vara ett avgiftsbelagt område."

Parka har även i samarbete med markägarna infört samma system vid Geldingadalir där leden till det pågående vulkanutbrottet börjar. Även där kostar parkeringen 1 000 isländska kronor. Besökare informeras om att avgiften ska användas till att bygga upp området. Avgiften inhämtas dock inte även om det är många som betalar ändå.

Här kan du läsa mer om planerna för ett besökscentrum vid Reykjanesviti.

Dagens citat

"Jag önskar dem välgång och ser fram emot att samarbeta med Socialisterna för ett bättre samhälle för alla. Även om vi på många sätt är mycket olika partier så tror jag att det finns mer som förenar än delar oss. Jag tror absolut att vi kan arbeta bra ihop och jag tycker att det är bra att de har hittat någon jordmån för sin politiska glöd."

Halldóra Mogensen, gruppledare för Piratpartiet, i Morgunblaðið om att tidigare medlemmarna Birgitta Jónsdóttir och Þór Saari nu anslutit sig till Islands socialistparti - läs mer här.

Isländskt vägstopp längs ringvägen får nya ägare

Litla kaffistofan har inte stängts för gott. Det klassiska vägstoppet har fått nya ägare som öppnar på nytt inom kort. En av ägarna är Hlöðver Sigurðsson som grundade smörgåskedjan Hlöllabátar. När de förra ägarna gav upp såg det ut som att Litla kaffistofan skulle gå i graven efter att ha utgjort ett givet stopp på ringvägen ända sedan 1960.

Sommaren 1960 öppnades Litla kaffistofan mellan Reykjavík och Hveragerði. Stället blev snabbt populärt både bland vanliga trafikanter och yrkeschaufförer. Här var det många som tog en paus innan de fortsatte längs ringvägen österut eller innan de nådde huvudstadsregionen.

Läget gjorde att Litla kaffistofan även fick en praktisk betydelse. När vädret gjorde hedarna mellan Reykjavík och Hveragerði oframkomliga brukade trafikanter vänta in bättre förhållanden på Litla kaffistofan.

De förra ägarna stängde den 14 juli. Då hade de inte lyckats hitta någon som ville driva det klassiska vägstoppet vidare.

Men nu står det klart att nya ägare kommer att ta över. Det är Hlöðver Sigurðssons familj som blir nya ägare. Han är mest känd för att ha grundat smörgåskedjan Hlöllabátar. Familjen sålde företaget 2012 men har sedan dess till och från varit verksamma inom restaurangbranschen.

Elín Guðný Hlöðversdóttir, som är dotter till Hlöðver Sigurðsson, säger i Viðskiptablaðið att nyöppningen sker inom kort. I samband med ägarbytet gör de en del förändringar i menyn och inredningen. Men tanken är att kunderna ska känna igen sig på Litla kaffistofan:

"Det finns en fantastisk historia bakom Kaffistofan som är djupt rotad i isländsk matkultur och många har en särskild koppling till den. Vi kommer att erbjuda allt det bästa som har funnits under dessa år - allt det gamla goda - men vi tänker också förbättra det som vi kan bäst."

Här kan du läsa mer om Litla kaffistofan.

Dagens citat

"I förra valet blev Socialdemokraterna sittande med Svarte Petter. Vi hade större stöd än Framstegspartiet men vi fick färre ledamöter och det här är en rättvisefråga."

Oddný G. Harðardóttir, gruppledare för Socialdemokraterna, i RÚV om att partiet i valet 2017 förlorade på valkretsindelningen som gynnar partier som har starkare stöd på landsbygden - läs mer här.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson: Offer för Klausturskandal

Väljarna straffar inte längre Centerpartiet för skandalen på Klaustur. Det hävdar partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Hringbraut. Och om så vore fallet är det orättvist eftersom han själv är ett av offren. Samtidigt vill han att Island ska öka sina utsläpp - och öppnar för ett regeringssamarbete med Gröna vänstern.

Efter skandalen på Klaustur i Reykjavík kollapsade stödet för Centerpartiet. Medan en budgetdebatt pågick i alltinget gick ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på bar ihop med tre partikamrater och två ledamöter från Folkets parti - som senare blev utsparkade och därför anslöt sig till Centerpartiet.

Under barrundan hånade de kvinnor och olika minoritetsgrupper. Några av dem redogjorde för sina sexfantasier med kvinnliga parlamentariker. De satte också betyg på deras utseende. Samtalen spelades in av en annan besökare och läcktes till medierna.

Så småningom ökade stödet för Centerpartiet på nytt. Länge låg stödet på omkring 10 procent i opinionsmätningarna. Men under året har stödet sjunkit på nytt. Nu ligger Centerpartiet strax ovanför femprocentsspärren till alltinget.

Under coronapandemin har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit den kanske hårdaste kritikern av regeringens hantering av krisen. Den har dock inte fått gehör hos väljarna. De senaste dagarna verkar han ha slagit in på ett nytt spår.

Nyligen publicerade han ett klipp på sig själv där han åt rå köttfärs. Därefter kom en bildserie där han tumlade omkring i gräset och lekte med hundar. Flera bedömare spekulerade i att det var ett sätt för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att påminna om sin existens. Vissa såg köttätandet som en outtalad kritik mot de senaste årens veganvåg på Island.

Fem av de sex politikerna som var med under skandalkvällen på Klaustur kandiderar i höstens val. Hittills är det enbart Ólafur Ísleifsson som inte tagit plats på någon lista. Gunnar Bragi Sveinsson kandiderar visserligen - men står inte på valbar plats.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tror inte att skandalen påverkar väljarnas inställning till Centerpartiet. Han säger i Hringbraut att det var han själv och partikamraterna som var de verkliga offren och inte de personer som hånades under kvällen:

"Jag skulle tycka att det var orättvist om man fick betala för att vara offer för något som senare visade sig vara ett brott, ett planerat brott."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har - trots avsaknad av bevis - hävdat att han och de övriga centerpartisterna utsattes för en komplott. Persónuvernd kom senare fram till att visselblåsaren Bára Halldórsdóttir inte hade rätt att spela in deras samtal i hemlighet. Men hur hon skulle ha känt till att centerpartisterna skulle diskutera kvinnor och minoriteter har ännu inte förklarats.

I intervjun säger han också att han kan tänka sig ett regeringssamarbete med Gröna vänstern. Och Katrín Jakobsdóttir - som är statsminister och ledare för Gröna vänstern - svarar att det finns förutsättningar för att de två partierna skulle kunna ha ett gott samarbete.

Tidigare har både Socialdemokraterna och Piratpartiet uteslutit Centerpartiet från en eventuell koalition eftersom de politiska skillnaderna är för stora. På grund av personstrider är det även osannolikt att Framstegspartiet skulle samarbeta med Centerpartiet.

Uttalandena är ändå intressanta. Före alltingets sommaruppehåll röstade Gröna vänstern nej till ett förslag från Piratpartiets Andrés Ingi Jónsson om att Island ska minska utsläppen med 55 procent. Nu säger miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson i RÚV att Gröna vänsterns mål är en minskning med 55 procent.

Frågan är hur de två partierna ska kunna enas i klimatfrågan. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har helt andra åsikter. Han skriver i Morgunblaðið att FN:s klimatrapport är en produkt av "aktivister" och hävdar att ord som "katastrofuppvärmning" utnyttjas av populister. Det bästa vore om Island kunde släppa ut så mycket som möjligt:

"Är det förnuftigt att närma sig detta stora ämne utifrån en extremtro, förutspå världsundergång, ständigt underblåsa fruktan, ge sig på kritiker med ursinne och kasta fram ytliga lösningar. Jag tycker inte det. Jag anser att miljöfrågor är viktigare än att det skulle vara möjligt att överlåta dem till new age-politikers extremism."

Här kan du läsa mer om Centerpartiet.

Dagens citat

"Jag frågar så avslutningsvis: vem vill nu byta ut partier i regeringen? Inte jag, inte morfar Sigmundur, inte de unga människorna och förnuftet säger att Framstegspartiet är limmet, partiet som ser rakt framåt. Vi islänningar och vårt land befinner oss i en unik position. Där har Framstegspartiet stor del. Island ska fortsätta vara grönt."

Guðni Ágústsson, tidigare minister och ledare för Framstegspartiet, skriver i Fréttablaðið att partiet bör fortsätta regera ihop med Självständighetspartiet och Gröna vänstern.

Lava kan strömma ut ur Geldingadalir om några veckor

Inom några veckor kan lavan ha fyllt Geldingadalir. Därefter kan den börja rinna mot havet och över Suðurstrandarvegur genom Meradalir och Skolahraun. Men de senaste dagarna har mängden lava minskat till 9,3 kubikmeter i sekunden i snitt. Inget pekar dock på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra inom kort.

I snart fem månader har vulkanutbrottet i Geldingadalir pågått. Det lavatäcke som har bildats sedan dess sträcker sig nu över 4,37 kvadratkilometer - vilket motsvarar drygt 600 fotbollsplaner. Hittills har utbrottet producerat 118,9 miljoner kubikmeter lava.

Men de tolv senaste dagarna har intensiteten minskat. Det genomsnittliga lavaflödet har då enligt Jarðvísindastofnun varit 9,3 kubikmeter i sekunden. Ett så begränsat flöde har varit sällsynt sedan utbrottet ändrade karaktär i slutet på juni.

Den senaste tiden har lavatäcket närmast uteslutande växt i Meradalir. Där och i granndalen Geldingadalir är det nu i snitt omkring 40 meter tjockt. Ingen lava har nått fram till Nátthagi och södra Meradalir.

I tisdags kväll började små mängder lava strömma in i Geldingadalir. Där behöver nu lavan bara tjockna i snitt sex meter för att den ska börja rinna ut ur dalen. Därefter kommer den sannolikt att strömma genom Meradalir och Skolahraun för att därefter passera riksvägen Suðurstrandarvegur och nå fram till Atlanten.

Även om lavaproduktionen har minskat finns det inget som tyder på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra inom kort. De senaste dagarna har aktiviteten i kratern pågått i tio till tjugo timmar med pauser på sju till tolv timmar emellan.

Utbrottet fortsätter att förbrylla forskarna. Men den sporadiska aktiviteten i kratern tros bero på att lava samlas strax under ytan. Vid vissa tillfällen når den ytan genom att pressas uppåt av gaser. Under perioderna utan synlig aktivitet fortsätter troligen lava att strömma ut genom kanaler som ligger under lavatäcket.

Nyligen stoppade polisen en person i ett arbetsfordon som höll på att röja en väg genom lavan. Syftet var att åter öppna en stig som tidigare var mycket populär men som för ett par månader sedan hamnade under lavan. Sedan dess har utsikten från utbrottets västra sida i praktiken försvunnit.

Men att ta bort lava på det här sättet under ett pågående vulkanutbrott är inte tillåtet. Initiativet ska ha kommit från markägarna. Händelsen utreds nu av Umhverfisstofnun, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Ministrarna har uppenbarligen inget annat att bidra med än att underblåsa islänningarnas rädsla och ångest. ... Ett folk behöver inga ovänner med sådana ledare."

Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, dömer på Twitter ut regeringens hantering av coronapandemin - läs mer här.

Allt fler islänningar rädda för att smittas av coronaviruset

Tre av tio islänningar är nu rädda för att smittas av coronaviruset. Så utbredd har inte oron varit sedan i januari i år - och då hade vaccineringen nyss kommit igång. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir har nu formellt gett klartecken till att vaccinera barn i åldern 12 till 15 år. Samtidigt förlängs de befintliga restriktionerna i ytterligare två veckor.

I början på juni i år var det enligt Gallup bara 12 procent av islänningarna som var rädda för att smittas av coronaviruset. Så liten hade inte oron varit sedan coronapandemins början. Men sedan dess har en fjärde våg av smitta drabbat Island. Nu stiger rädslan till den högsta nivån sedan i januari.

Nu uppger 30 procent att de är rädda för att bli smittade. Något fler - 35 procent - svarar att de upplever liten eller ingen oro. Och resterande 35 procent är neutrala.

Allt fler säger också att de har förändrat sitt beteende för att minska riskerna för smittspridning. Samtidigt är det allt fler som anser att hälsoriskerna har överdrivits. Nu tycker 17 procent att de är oproportionerliga - vilket är den högsta andelen i år.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir beslutade i går att förlänga de befintliga restriktionerna i ytterligare två veckor. Det betyder enligt ett pressmeddelande att taket på 200 deltagare på sammankomster ligger kvar, att enmetersregeln fortsätter gälla och att det är tvång på munskydd inomhus i vissa situationer.

Under en presskonferens sade hon att smittspridningen var för omfattande för att det skulle vara aktuellt att lätta på restriktionerna. Men hon ansåg inte heller att det fanns behov av att skärpa dem. Även om läget är ansträngt kan Landspítali i Reykjavík än så länge hantera situationen. Dessutom gör vaccineringen att förhållandevis få behöver sjukhusvård.

Svandís Svavarsdóttir gav i går även klartecken till vaccinering av barn i åldern 12 till 15 år. De kommer att få erbjudande om att vaccineras med Pfizers vaccin. Skälet är enligt ett pressmeddelande att det har testats mer utförligt på barn än Modernas vaccin. Föräldrar som följer med till vaccineringen ger därmed också sitt godkännande.

Preliminärt rapporterades 57 nya fall av coronasmitta i går. Det antalet kommer dock att justeras i dag och förmodligen bli omkring 100 nya fall. Skälet är att alla tester inte hade hunnit analyseras innan publiceringen av nya data.

Det är nu 1 367 smittade som är i isolering. Dessutom är 2 101 personer i karantän och 967 personer i inresekarantän.

Nu vårdas 25 coronapatienter på sjukhus. Av dessa ligger fyra på intensivvårdsavdelning på Landspítali.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.