Under 2019 införde Island ett tredje juridiskt kön. Den nya lagen gav individer rätt att själva bestämma vilket juridiskt kön de ville tillhöra. I lagtexten definierades tre alternativ: kvinna, man och ickebinär.
I januari i år började folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands använda ickebinär/annat som samlingsbenämning på personer som inte identifierade sig som kvinnor eller män. Valet gjordes efter samråd med hbtqui-organisationen Samtökin 78. Bedömningen var att den benämningen skulle ha bred uppslutning.
Den nya lagen innebär alltså att personer på egen hand kan ändra juridiskt kön. Tidigare i år röstade alltinget bort den avgift som inledningsvis fanns för att ändra sitt registrerade kön i folkbokföringen.
I juli i år vände sig Centerpartiets ledare Sigmundur Davið Gunnlaugsson till statsminister Katrín Jakobsdóttir i en interpellation. Han efterlyste ett besked om hur många kön det fanns enligt hennes och regeringskansliets uppfattning.
I svaret skriver Katrín Jakobsdóttir att antalet kön enligt isländsk lag inte längre bara är två. Lagen ger personer rätt att definiera sitt eget kön. I själva lagtexten talas det om personer som är ickebinära - alltså inte anser sig vara män eller kvinnor.
Kön har inte bara med biologi att göra. Katrín Jakobsdóttir skriver att ickebinär är ett könsneutralt samlingsbegrepp som bland annat innefattar könsuttryck. Ickebinär har i sin tur ingen uppdelning i ett visst antal kön - utan i begreppet ryms det som ligger utanför tvåkönsnormen.
Kön har inte bara med biologi att göra. Katrín Jakobsdóttir skriver att ickebinär är ett könsneutralt samlingsbegrepp som bland annat innefattar könsuttryck. Ickebinär har i sin tur ingen uppdelning i ett visst antal kön - utan i begreppet ryms det som ligger utanför tvåkönsnormen.
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har ännu inte reagerat på Katrín Jakobsdóttirs besked.
Här kan du läsa mer om hans fråga till statsministern.
