Under 2012 flyttade Alda Villiljós till Sverige under samma tid som debatten om det könsneutrala pronomenet hen kulminerade. Men det ekonomiska läget gjorde att Alda Villiljós funderade på att återvända till Island. Diskussionen i Sverige hade dock uppmärksammat hen på ett problem. I isländskan fanns inget könsneutralt pronomen.
I en artikel föreslog Alda Villiljós hösten 2013 hán som könsneutralt pronomen. Det skulle till exempel kunna användas av transpersoner och andra som inte identifierade sig som män eller kvinnor. Alda Villiljós skrev vidare att ackusativformen borde vara hán, dativformen háni och genitivformen háns.
Förslaget blev startskottet för en debatt om behovet av ett könsneutralt pronomen i isländskan. Där fanns sedan tidigare det feminina pronomenet hún, det maskulina hann och það - som visserligen är neutrum men som närmast uteslutande används om föremål och inte om personer.
Debatten har periodvis varit intensiv. Men bland transpersoner har hán blivit allt mer etablerat. Det har också blivit allt vanligare i allmänspråket.
Nu är hán så etablerat att det kommer att tas med i Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðums nätbaserade ordböcker. Þórdís Úlfarsdóttir, redaktör för institutets nätordböcker, säger i Fréttablaðið att beslutet har föregåtts av många och långa diskussioner. Hán börjar listas i nästa uppdatering av ordböckerna:
"Vi vet att detta är omstritt inte bara på institutet utan även i hela samhället. På grund av att pronomen är så kallade systemord i språket och man roar sig inte bara med att en vacker dag lägga till systemord."
"Det är verkligen på tiden att det här till sist tas med. Institutioner ligger ofta lite efter samhället. Men det är bara så det är. Det är bra att de äntligen kommer ikapp oss. Eftersom vi har vant oss vid det här sedan länge - åtminstone i hbtqi-samhället och utanför det. Människor har börjat använda det här, det har börjat talas om det på universiteten och lära ut det här som ett pronomen på universiteten. Så det här har kommit för att stanna."
Från språkvetare har enligt Ugla Stefanía Kristjönudóttir Jónsdóttir en vanlig invändning varit att pronomen är en stängd ordklass. Därför skulle det inte vara möjligt att etablera nya pronomen.
Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, var en av de första som tog upp hán i kurserna i grammatik på universitetet. Han säger till Vísir att det är självklart att ta med hán i ordböcker när pronomenet har blivit etablerat. Han tycker att ordet är viktigt både för transpersoner och för isländskans utveckling:
"Om det inte går att tala om en på modersmålet med de ord som man vill använda om sig själv så är det en enorm exkludering. ... Om vi vill att människor ska fortsätta att använda isländska så måste den appellera till människor. Då måste människor känna igen sig i den och känna att den tillmötesgår dem. Jag tror därför att det här om några få år kommer att vara en självklar del av de allra flestas ordförråd."
Här kan du läsa mer om hán.
