Med bara dagar kvar till alltingsvalet är det politiska läget ovisst. Den sittande koalitionen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - vill fortsätta regera. Men det är osäkert om de tre partierna kommer att behålla majoriteten. De senaste mätningarna visar att majoriteten hänger på en skör tråd.
Det är första gången på Island som en trepartiregering lyckas hålla ihop en hel mandatperiod. Samarbetet har varit stabilt. Samtidigt finns det på olika håll ett utbrett missnöje med samarbetet. De tre partierna har tvingats till en rad kompromisser och eftergifter för att hålla ihop regeringen.
Trots det osäkra läget är det svårt att se någon tydlig utmanare till den sittande koalitionen. Oppositionen är splittrad - och för att kunna bilda majoritet är det sannolikt nödvändigt att locka över både Gröna vänstern och Framstegspartiet.
Frågan är om det ens är möjligt. Gröna vänstern säger nej till en koalition som har EU-frågan på dagordningen. Det diskvalificerar troligen Socialdemokraterna och Renässans som koalitionspartner - två partier som vill se en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-inträde.
Socialdemokraterna nobbar Självständighetspartiet och Centerpartiet av ideologiska skäl. Piratpartiet säger nej till Centerpartiet.
Nu säger Piratpartiet även nej till att bilda regering med partier som inte tar steg mot att införa en ny grundlag redan under nästa mandatperiod. Och den grundlagen ska vara baserad på det förslag som togs fram av grundlagsrådet 2012.
Beskedet kommer från Halldóra Mogensen, Piratpartiets gruppledare i alltinget. Hon säger till RÚV att partiet ställer samma krav som i samband med valen 2016 och 2017. För att Piratpartiet ska sätta sig i en regering är det nödvändigt att återuppta arbetet med en ny grundlag.
Halldóra Mogensen anser inte att den här hållningen har gjort att Piratpartiet har stått utanför de regeringar som bildats efter de två senaste valen. Andra frågor har gjort så att partiet inte har kunnat bilda koalition.
Men om Piratpartiet nu skulle stå fast vid beslutet öppnar det indirekt dörren för ett fortsatt regerande för Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir försökte i år genomföra vissa mindre ändringar av grundlagen - men även där var motståndet från koalitionspartierna så kompakt att förslaget strandade.
Självständighetspartiet och Framstegspartiet har inget intresse av en ny grundlag baserad på grundlagsrådets förslag. Det har inte heller Centerpartiet - men det är i dag ingen som vill sätta sig i en regering ihop med Sigmundur Davíð Gunnlaugssons parti. Stödet är även svagt inom Gröna vänstern. Samtidigt kan Piratpartiet få stöd av både Renässans och Socialdemokraterna i frågan.
Att kunna bilda majoritet utan Framstegspartiet eller Gröna vänstern kommer att bli mycket svårt. Om mandaten räcker framstår det därför som allt troligare att den sittande koalitionen regerar vidare.
Men inte heller det är okomplicerat. Självständighetspartiet och Gröna vänstern har länge betraktat varandra som huvudmotståndare. Inom Gröna vänstern är det många som anser att miljöfrågor, jämställdhet och jämlikhet inte kan få tillräcklig vikt i en koalition med Självständighetspartiet. Och inom Självständighetspartiet efterlyser många privatiseringar och skattesänkningar som Gröna vänstern inte accepterar.
Det kan bli fyra år till med en stabil regering. Men det kommer också att bli fyra år till utan större reformer.
Här kan du läsa mer om det kommande alltingsvalet.
