Vid 20.45 den 19 mars började ett vulkanutbrott öster om Fagradalsfjall på sydvästra Island. Efter någon timme kunde myndigheterna konstatera att den seismiska aktivitet som pågått i regionen i över ett år hade lett fram till ett utbrott.
I området finns sex vulkaniska system. Att utbrottet skulle komma i Geldingadalir var knappast något som någon förväntade. Historiskt sett är det Reykjanes, Svartsengi och Krýsuvík som har varit centrum för vulkanisk aktivitet i regionen.
Även utbrottets natur fortsätter att förbrylla forskarna. Det har ändrat karaktär gång på gång - och som mest haft uppehåll i åtta dygn. Trots att det nu har pågått i sex månader finns inga tecken på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra.
Det halvårslånga utbrottet är redan det längsta på Island under 2000-talet. Det hade i går varat i 184 dagar. Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun - som började hösten 2014 - pågick i 181 dagar.
Men det är flera andra vulkaner som visar tecken på ökad aktivitet. Nyligen ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Askja till gul - något som betyder att det finns signaler som kan peka mot att ett utbrott är på väg. Samma ändring gjordes för Grímsvötn redan för ett år sedan.
Landhöjningen vid Askja närmar sig nu enligt Morgunblaðið tio centimeter sedan början av augusti. Det senaste utbrottet i Askja var 1961.
Det är inte bara landhöjningen som är anmärkningsvärd. Det har funnits tidigare tecken på förändrad aktivitet i Askja. Under 2012 smälte isen på kratersjön Öskjuvatn - ett tecken på tilltagande geotermisk värme. Och 2014 inträffade ett enormt jordskred som kan ha orsakats av temperaturförändringar eller magmaflöden.
"Det är inte livsfarligt förutom för dem som befinner sig mycket nära vulkanen."
Grímsvötns senaste utbrott var 2011. Även där är landhöjningen påtaglig - och den beror på magma som strömmar in i vulkanen. Här har expansionen passerat den nivå som Grímsvötn hade vid utbrottet för tio år sedan.
Benedikt Gunnar Ófeigsson vid Veðurstofa Íslands säger i Morgunblaðið att Grímsvötn har varit redo för ett utbrott i åtminstone två år. Ett sådant skäl är att vattenståndet i Grímsvötn nu är högt - och det finns tecken på att det lättade trycket som följer på översvämningar kan bidra till att utlösa ett utbrott. Ett annat är själva landhöjningens mönster:
"Landhöjningen fortsätter. ... Men den är långsammare än i början. Den saktar ner ju längre det går från senaste utbrottet. Det är just ett av tecknen på att nästa utbrott närmar sig. Men det är en ständig landhöjning."
Om ytterligare ett utbrott skulle börja i år är det första gången sedan 1875 som två olika vulkaner erupterar under samma år. Då var det just Askja och Sveinagjá i närheten av Askja som hade utbrott. Under 1823 var Eyjafjallajökull, Katla och Grímsvötn aktiva.
Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.