lördag 27 november 2021

Ville ändra namn på politiker med kurdisk bakgrund

När rösterna räknades om i den nordvästra valkretsen hamnade piraten Lenya Rún Taha Karim i centrum. I några timmar var hon den yngsta alltingsledamoten genom tiderna. Hon var dessutom den första ledamoten med kurdiskt påbrå. Men när resultatet blev en fråga för valnämnden blev också hennes namn en fråga. Nämnden övervägde möjligheterna att stava hennes namn på ett sätt som kändes mer isländskt.

21-åriga Lenya Rún Taha Karim såg på valnatten ut att bli den yngsta alltingsledamoten genom tiderna. Som nummer tre på Piratpartiets lista i norra Reykjavík kom hon in på ett utjämningsmandat. Men när rösterna i den nordvästra valkretsen räknades om miste hon sin plats.

Två månader senare godkände en majoritet i alltinget de 63 ledamöterna. Beslutet innebar att resultatet från omräkningen förklarades giltigt. Lenya Rún Taha Karim fick därför inget ordinarie mandat. Däremot är hon en av Piratpartiets ersättare i alltinget.

Inför beslutet i alltingets valnämnd har en rad utredningar av rösträkningen genomförts. Men tjänstepersoner i alltinget har inte bara utrett händelseförloppet. De har också funderat på om det vore möjligt att ändra Lenya Rún Taha Karims namn. Syftet var att stava namnet på ett sätt som gjorde att det passade bättre in i det isländska språksystemet.

Lenya Rún Taha Karim har kurdiskt påbrå. I folkbokföringen skrivs namnet just så och hennes namn har också godkänts av Mannanafnanefnd, den nämnd som granskar förnamn som inte finns på mannanafnaskrá, förteckningen över godkända förnamn.

Men i ett dokument skriver tjänstepersoner att stavningen Lenja Rún Taha Karím hade varit "mer isländsk" eftersom kasusböjningen "Lenju då skulle vara i bättre samstämmighet med isländsk stavning än Lenyu". Vidare skriver de att "det sannolikt är för sent att rekommendera stavningen "Lenja Rún Taha Karím".

Twitter skriver hon att det är ironiskt att tjänstepersoner vill att hon ska byta namn till något som känns mer isländskt eftersom det är lättare att kasusböja men inte är begripligt på kurdiska.

Dagens citat

"Vi behöver alla svara på om det är tillräckligt att lita på att resultatet i ett val är rätt eller om det behöver vara möjligt att bevisa att så är fallet. Enligt min mening talar vallagen och sunt förnuft för att resultatet i ett val ska kunna vara möjligt att bevisa. Det betyder att valmaterialet ska vara säkert från det att väljaren röstar till att valresultatet har bekräftats. Om det vore tillräckligt att lita på att valresultatet är korrekt skulle det gå lika bra att använda opinionsundersökningar i stället."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Morgunblaðið om varför han ville ogiltigförklara valresultatet i den nordvästra valkretsen och hålla nyval i hela landet - läs mer här.

fredag 26 november 2021

Alltinget godkänner fem ledamöter från nordväst

Med 42 röster valde majoriteten i alltinget i går att godkänna valet av ledamöter i den nordvästra valkretsen. Men de tre regeringspartierna var inte eniga. Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir stod bakom ett förslag om att hålla omval i nordväst. Statsminister Katrín Jakobsdóttir ansåg att bristerna i rösträkningen och förvaringen av valsedlar var uppenbara.

På dagen två månader efter valet till alltinget godkändes i går kväll de 63 ledamöterna. Men turerna kring rösträkningen i den nordvästra valkretsen gjorde att processen drog ut på tiden. Även i går var oenigheten stor.

Skälet till splittringen är den omräkning av rösterna som gjordes efter att valnämnden lämnat ett färdigt resultat. Omräkningen ledde till en omfördelning av utjämningsmandat. Fem kandidater som trodde sig ha varit invalda i alltinget ersattes av fem andra kandidater.

Samtidigt blev frågetecknen kring valnämndens arbete allt fler. Valsedlarna hade inte förvarats förseglade på det sätt som lagen föreskriver. I stället låg de öppet i den sal på Hótel Borgarnes där rösterna räknades. Dessutom fanns en rad tveksamheter kring själva beslutet att räkna om och hur det presenterades.

Eftersom valsedlarna låg öppet väcktes frågor om någon obehörig på något sätt hade gjort något med valsedlarna under de timmar som valnämnden inte var på plats.

Men med 42 röster valde alltinget i går alltså att godkänna samtliga 63 ledamöter - inklusive de fem som kom in på utjämningsmandat efter omräkningen. I voteringen var det sexton ledamöter som avstod från att rösta och fem som röstade nej.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir sade i samband med att hon röstade att det var uppenbart att det fanns avsevärda brister i rösträkningen och förvaringen av valsedlar. Däremot ansåg hon inte att det var troligt att någon skulle ha manipulerat utgången. Därför röstade hon ja till samtliga 63 ledamöter.

Men partikamraten Svandís Svavarsdóttir - som även är hälsovårdsminister - lade tillsammans med socialdemokraten Þórunn Sveinbjarnardóttir fram ett eget förslag. De ville ogiltigförklara valet i den nordvästra valkretsen och inte godkänna de fem ledamöterna. Det förslaget fälldes med 42 röster mot 16. Fyra avstod från att rösta.

Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson ansåg att hela valet skulle ogiltigförklaras och att det skulle göras om i alla sex valkretsar. Det förslaget fick stöd av sex ledamöter. Men 53 ledamöter röstade nej.

Hans partikamrat Indriði Ingi Stefánsson föreslog i stället att valresultatet från den första rösträkningen skulle godkännas. Då hade de fem ledamöter som först trodde sig vara invalda återfått sina platser i alltinget. Det förslaget röstades ned med 55 röster. Därutöver var det fyra som sade ja och fyra som avstod från att rösta.

Gårdagens beslut i alltinget betyder dock inte att turerna kring rösträkningen är över. Jón Þór Ólafs­son, som tidigare representerat Piratpartiet i alltinget, valde i går att polisanmäla rösträkningen. Han befarade bland annat att valnämndens protokoll skulle kunna vara förfalskat. Därför tyckte han att det var motiverat att polisutreda händelsen.

Karl Gauti Hjaltason - en centerpartist som miste sin plats i alltinget efter omräkningen - har även han polisanmält valnämndens agerande.

Här kan du läsa mer om rösträkningen i den nordvästra valkretsen.

Dagens citat

"Jag började koncentrera mig och slöt därför ögonen och så under en skön stund så somnade jag till lite."

Tómas A. Tómasson, alltingsledamot för Folkets parti, i RÚV om att han inte kunde hålla sig vaken hela tiden under gårdagens debatt om rösträkningen i den nordvästra valkretsen.

torsdag 25 november 2021

Rapport: Felmonterad bult fick landningsställ att ge vika

När flyget från Berlin landade med 166 ombord hörde kaptenen ett metalliskt ljud från högra landningsstället. I tolv sekunder höll kaptenen planet i luften för att minska farten. Landningsstället gav vika och planet kanade fram med ena motorn i marken innan kaptenen fick stopp på planet. En preliminär utredning visar att det var ett monteringsfel som orsakade olyckstillbudet.

På eftermiddagen den 7 februari förra året utlöstes högsta beredskap på flygplatsen i Keflavík. Ett av Icelandairs plan från Berlin landade i ganska starka sidovindar. Vindarna gjorde att kaptenen valde att låta det högra landningsstället ta mark först. Det var då en normal landning förvandlades till ett allvarligt olyckstillbud.

I landningsögonblicket hörde några i besättningen ett metalliskt ljud från högra landningsstället. Det gav vika i samma stund som planet tog mark. Kaptenen höll planet i luften i ytterligare tolv sekunder. Det gjorde att planet kunde landa i lägre hastighet än vanligt.

Efter att ha landat lyckades kaptenen hålla höger vinge ovanför marken i tolv sekunder. I 48 sekunder kanade sedan planet fram på banan med tyngden på högra motorn. När kaptenen fick stopp på planet hade det gått totalt 72 sekunder sedan landningsstället vek sig.

Ombord fanns 166 personer varav sex personer i besättningen. Alla kunde lämna planet oskadda. Många var dock skärrade efter landningen.

Rannsóknarnefnd samgönguslysa har nu publicerat en preliminär rapport om olyckan. Enligt utredningen var det ett monteringsfel som var skälet till att landningsstället kollapsade.

Flygplanet var en Boeing 757-200 som togs i trafik år 2000. Det hade bara gjort 63 flygningar sedan landningsstället hade bytts under ett planerat underhåll. Icelandair tillbakavisade rykten om att planets ålder skulle ha haft något med olyckan att göra.

I närheten av den plats där planet tog mark första gången hittade utredarna bland annat en mutter. Den preliminära analysen visar att det är den som orsakade olyckstillbudet.

Den bult som hade monterats var aningen för liten för att passa till muttern. Därför fäste de inte som de skulle. Det var enligt Rannsóknarnefnd samgönguslysa den felaktiga storleken som föranledde olyckan.

Ytterligare tre flygplan - varav två tillhörande Icelandair - har utfört samma underhåll på samma serviceanläggning. Rannsóknarnefnd samgönguslysa uppmanar de berörda flygbolagen att undersöka landningsställen på dessa flygplan så att inga delar med felaktiga mått har monterats även där.

Här kan du läsa mer om olyckstillbudet.

Dagens citat


"I samtalet med dem så kan det mycket väl vara så att jag har sagt att vi inte vill att det tas några bilder men jag försökte aldrig att stoppa någon fotografering och än mindre publicering. ... Det finns helt enkelt ingen tradition för att ta bilder av en verksamhet som denna eller inne i slakterier."

Arnþór Guðlaugsson, vd för Ísteka, i Morgunblaðið om de bilder som en schweizisk djurrättsorganisation tagit på så kallade blodston - islandshästar som tappas på blod - där det förekommer misstänkt djurplågeri där hästar bland annat misshandlas och får hundar hetsade mot sig.

onsdag 24 november 2021

Majoritet vill godkänna valresultat på nordvästra Island

De tre regeringspartierna vill godkänna resultatet i den andra rösträkningen i den nordvästra valkretsen. Flera oppositionspartier väntas däremot förespråka ett nyval bara i den valkretsen - medan Piratpartiet vill se nyval i hela landet. Alltinget röstar i frågan i morgon. De fem ledamöter som själva påverkas av utgången har rösträtt.

Två månader efter valet till alltinget är de 63 ledamöterna på väg att klubbas. Men turerna kring rösträkningen i den nordvästra valkretsen delar regeringen och oppositionen. När alltinget röstar i frågan i morgon kommer beslutet inte att vara enhälligt.

Den nämnd som granskat rösträkningen presenterade i går sina resultat i en rapport. Själva rapporten var undertecknad samtliga ledamöter - med undantag för Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson.

Åtta av nämndens nio ledamöter är överens om hur rösträkningen i nordväst genomfördes. Den slutfördes vid sjutiden på morgonen den 26 september. Ganska snart stod det klart att det var mycket jämnt. Några få röster som omfördelades skulle kunna leda till en omfördelning av utjämningsmandat.

Först var det bara Renässans röster som räknades på nytt. Men när skillnaden jämfört med det första resultatet visade sig vara oväntat stor räknades samtliga röster igen. Det nya resultatet ledde till att fem kandidater som fått utjämningsmandat miste sina platser i alltinget. I stället var det fem andra ledamöter som kom in på utjämningsmandat.

Samtidigt visade det sig finnas stora brister i rösträkningen. Valsedlarna förvarades inte förseglade. De låg öppet på bord på Hótel Borgarnes där rösträkningen genomfördes. Fyra hotellanställda hade nyckel till salen där rösterna räknades. De var också inne i salen i som mest över två minuter. Samtliga förnekar dock att de skulle ha gjort något med valsedlarna.

Hela salen övervakas inte av kameror. Därför går det inte att se vad de anställda gjorde när de var inne i salen.

Majoriteten i alltinget - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - kommer i morgon att rösta för att godkänna resultatet från den andra rösträkningen. De tre partierna har egen majoritet. För att deras hållning inte ska segra i omröstningen måste flera regeringspolitiker rösta med oppositionen.

De fem ledamöter som valdes in efter den andra rösträkningen har också rösträtt i morgon. De kan då rösta för att de själva ska få behålla sina platser i alltinget.

Oppositionen väntas förespråka ett nyval enbart i den nordvästra valkretsen. Piratpartiet vill däremot se ett omval i hela landet.

För oppositionen var det en prestigeförlust att inte kunna enas om en gemensam linje.

Regeringspartierna anser inte att bristerna i valet var av sådan natur att de påverkade utgången även om det rörde sig om ett brott mot vallagen att inte förvara röstsedlarna förseglat. Därför tycker de inte att det är motiverat med nyval.

Flera oppositionspartier hävdar däremot att bristerna i var så stora att det bör hållas omval enbart i den nordvästra valkretsen. Piratpartiet går alltså längre i sin kritik och anser att bristerna i nordväst var så stora att de hade inverkan på resultatet även i övriga landet.

Här kan du läsa mer om rösträkningen i den nordvästra valkretsen.

Dagens citat

"Jag hör en helt annan debatt och är aktiv på sociala medier på ett helt annat sätt än många andra i alltinget. Människor ser dock på ålder som en kompetensnorm vilket det inte alls är. Jag tycker att det är fantastiskt att ha kommit till det här läget men jag vill inte bara vara den unga kvinnliga alltingsledamoten."

Lilja Rann­veig Sig­ur­geirs­dótt­ir, nyinvald i alltinget för Framstegspartiet, i Morgunblaðið om att hon blir den näst yngsta kvinnliga ledamoten genom tiderna.

tisdag 23 november 2021

Två gula albinotorskar fångade nära Surtsey

Besättningen ombord trålaren Drangavík trodde knappt sina ögon när de drog upp en gul torsk ur havet väster om Surtsey. Experten Gísli Jónsson ansåg att det rörde sig om en albino. Och han konstaterade att han aldrig sett något liknande. Men två dagar senare var det dags igen. På samma plats fångade Drangavík en gulprickig torsk.

Trålaren Drangavík ägs av Vinnslustöðin på Hemön på Västmannaöarna. Den 17 mars förra året fiskade båten torsk väster om Surtsey. I trålen dök det upp en fisk som besättningen aldrig tidigare sett - en gul torsk.

Marinbiologen Gunnar Jónsson fick se bilder på den unika fångsten. Han har specialiserat sig på udda fiskar och har ett digert register över avvikande fångster. Han sade till Vinnslustöðins webbplats att han aldrig stött på en helt gul torsk:
"Mycket konstigt har jag sett i mina dagar men det här är det mest fantastiska vidunder ur havet som har kommit för mina ögon. Det verkar som att öborna har fångat det enda guldexemplaret av torskbeståndet."
Gísli Jónsson, expert på fisksjukdomar vid Matvælastofnun, fick även han se bilder på den gula torsken. Han sade till Vinnslustöðins webbplats att det sannolikt rörde sig om en torsk med ett medfött genetiskt fel:
"Jag anser att allt pekar på att det rör sig om en medfödd genskada. Detta är en albino - men rättare vore att kalla det en guling när det rör sig om torsk. Alla normala färgpigment saknas i skinnet och därför får den den här genomskinliga och gulaktiga nyansen."
Men det var inte slut på underligheterna där. Den 19 mars 2020 fiskade Drangavík i samma havsområde en dryg mil väster om Surtsey. Ännu en gång var det en udda fisk som hamnade i trålen. Nu var det en gulprickig torsk som förbryllade besättningen.

Kjartan Guðmundsson, kapten på Drangavík, säger till Vinnslustöðins webbplats att han liksom den övriga besättningen förundrades över den udda fångsten:
"Säkerligen är det mycket mer sannolikt att vinna största lottovinsten än att dra upp monsterfiskar ombord på samma ställe på två fisketurer samma vecka. Jag tror att jag helt enkelt lämnar in min lottokupong!"
Gunnar Jónsson fick se bilder även på den gulprickiga torsken. Han funderade skämtsamt på om havet väster om Surtsey var "ett serviceboende för genetiskt vilsna torskar". Gísli Jónsson konstaterade att den här torsken bara delvis saknade de normala färgpigmenten:
"Det här skulle kunna vara en halvbror!"
Vinnslustöðin har publicerat bilder på de två gula albinotorskarna tillsammans.

Dagens citat

"Detta är oerhört intressant. ... Vi har varit jämsides med de övriga nordiska länderna vad gäller detta ända fram till kraschen."

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om att islänningarnas förtroende för alltinget har ökat efter coronakrisen.

måndag 22 november 2021

Minister: Island kan införa coronapass för vaccinerade.

Island bör överväga att införa särskilda coronapass för personer som har vaccinerat sig mot viruset. Passet ska ge dem möjligheter att vistas i miljöer där ovaccinerade inte får tillträde. Det anser kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason säger att den här typen av beslut är en fråga för politikerna.

För första gången sedan det första fallet av coronasmitta drabbade Island i slutet på februari 2020 är nu landet mörkrött på den europeiska smittskyddsmyndighetens karta. Smittspridningen är nu bland de största i Europa - och de senaste dagarna är inget undantag.

Under gårdagen rapporterades 112 nya fall av coronasmitta. I lördags var antalet 133, i fredags 179 och i torsdags 126. Den våg av smitta som drabbat Island de senaste veckorna är den hittills mest omfattande under pandemin.

Nu är totalt 1 775 smittade i isolering. Ytterligare 2 327 personer är i karantän.

Den nya vågen kommer trots att 89 procent av islänningar i åldern 12 år och uppåt redan är fullvaccinerade mot coronaviruset. På skolor i bland annat Dalvík och Kópavogur har så många elever och lärare smittats att undervisningen ställdes in under delar av förra veckan.

Nu öppnar kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson för att införa vaccinpass på Island. Han säger i RÚV att han har tagit upp frågan i regeringen. Tanken är att fullvaccinerade då skulle få vistas i miljöer där ovaccinerade inte får samma möjlighet till tillträde:
"Jag har sagt det som så om att vi kanske borde ha Danmark som förebild där man använder ett så kallat coronapass för att de som är fullvaccinerade ska ha friare möjligheter att delta i samhället på grund av att det är de som inte är vaccinerade som begränsar möjligheterna till det."
Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till RÚV att införandet av vaccinpass skulle medföra en rad svåra etiska och politiska överväganden. Hon anser också att sådana åtgärder skulle kunna äventyra Islands linje under pandemin som i första hand har byggt på frivillighet vad gäller bland annat vaccinering:
"Vi har som stat anslutit oss till en viss frihet i dessa frågor och gett människor detta alternativ men däremot lagt vikt vid att vaccineringen har avsevärd betydelse."
Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason säger i Morgunblaðið att han är tveksam till tvångsvaccinering. Införandet av vaccinpass skulle i praktiken kunna tolkas som något av ett tvång. Därför måste den typen av åtgärder också vara ett politiskt beslut. I dagsläget tycker han inte att det finns vetenskapligt stöd som backar upp krav på obligatorisk vaccinering:
"Vi befinner oss inte i det läget professionellt att vi kan säga att vaccinering av alla ovaccinerade med två doser skulle få slut på den här pandemin i landet. Det är helt enkelt inte så. Naturligtvis hoppas vi att tredje dosen skyddar mycket bättre men det återstår att se."
Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Det finns naturligtvis ett mycket starkt krav från valkretsen om att inte den södra valkretsen ska förbigås igen vid bildningen av denna regering."

Guðrún Hafsteinsdóttir, Självständighetspartiets toppkandidat i den södra valkretsen, i RÚV om sympatisörernas och medlemmarnas önskan om att en av partiets ministerposter ska gå till en ledamot från den egna valkretsen efter två mandatperioder utan ministerpost.

söndag 21 november 2021

Sjöfåglar är tidigare till Island - men häckar samma tid

Sillgrissla och spetsbergsgrissla kommer allt tidigare till Island på våren. Men de börjar inte häcka tidigare. De allt tidigare ankomsterna till bland annat Skoruvíkurbjarg på Langanes och Grímsey tros bero på klimatförändringar. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.

Stigande temperaturer medför att många sjöfåglar anländer allt tidigare till sina häckningsplatser. Två av dessa arter är sillgrissla och spetsbergsgrissla. Just dessa två arter har studerats av forskare mellan 2009 och 2018.

Sjöfåglarnas ankomst har kartlagts på fjorton platser från Färöarna i söder till Svalbard i norr. På Island är det kolonier på Grímsey och vid Skoruvíkurbjarg på Langanes som studerats. De isländska kolonierna kom dock med i projektet först 2014.

Resultaten från kolonierna är entydiga. Visserligen finns det kraftig variation i ankomsttiden - från den 28 januari till den 18 april - men tendensen är att såväl spetsbergsgrissla som sillgrissla anländer allt tidigare. I snitt rör det sig om någon dag om året som ankomsttiden förändras.

Att fåglarna anländer tidigare påverkar däremot inte själva häckningstiden. Den har inte förändrats. I stället tillbringar fåglarna alltså mer tid på häckningsplatserna utan att häckningen påbörjas.

Forskarna kopplar det förändrade beteendet till klimatförändringarna. Stigande temperaturer gör så att sjöfåglarna tillbringar mindre tid ute till havs. Vad det betyder för arternas fortlevnad på längre sikt är oklart.

Dagens citat

"Nu har vi återhämtat oss, har slutat att bara tänka på vulkanutbrottet och kan se mot framtiden. ... Det har varit stor efterfrågan men det har inte funnits några bostäder till salu i staden. Unga invånare behöver bostäder och så är det många äldre invånare som vill flytta till något i mindre storlek."

Fannar Jónasson, kommunchef i Grindavík, i Morgunblaðið om att kommunen nu planerar för ett nytt bostadsområde med totalt 404 bostäder som kan rymma upp till 1 400 personer.

lördag 20 november 2021

Föll på färja från Viðey till Reykjavík - blir utan skadestånd

När färjan seglade in i hamnen i Reykjavík fick båten ett plötsligt ryck. En av passagerarna föll till däcket och skadades. Men hon får ingen ersättning från rederiet Eldings försäkringsbolag Tryggingamiðstöðin. Enligt Landsréttur finns det inga bevis för att kaptenen orsakat det ryck som orsakade olyckan.

Det var vid midnatt den 17 maj 2019 som kvinnan var en av passagerarna på Eldings färja mellan Viðey och Reykjavík. Båten skulle återvända till Reykjavík efter en personalfest för de anställda på mediebolaget 365.

När båten seglade in i den gamla hamnen i Reykjavík fick den ett plötsligt hugg i ögonblicket när den skulle lägga till. Kvinnan föll från det övre till det nedre däcket. Fallhöjden var drygt två meter. Hon landade illa och skadade ryggen och huvudet.

Kvinnan ansåg att kaptenen bar ansvaret för olyckan. Hon hävdade att han hade seglat ovarsamt. Dessutom var säkerhetsutrustningen ombord bristfällig. Hon ansåg att det borde ha funnits skydd i trappan som skulle minska risken för att falla mellan däcken.

Rederiet Elding ansåg inte att kaptenen hade gjort något fel. Flera andra passagerare reagerade på rycket men kunde gripa tag i relingar eller räcken. Det var enligt Elding inte kaptenen som orsakat rycket. Dessutom hävdade rederiet att passagerare fick räkna med att båten kunde kränga till i samband med att den angjorde kajen.

Kvinnan valde att stämma Tryggingamiðstöðin, rederiets försäkringsbolag. Hon krävde ett skadestånd på drygt 5 miljoner isländska kronor plus ränta.

I rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur förlorade kvinnan. Nu står det klart att även Landsréttur ger försäkringsbolaget rätt.

Domstolen skriver att det inte är bevisat att kaptenen orsakade det hugg som drabbade båten och föranledde olyckan. Rederiet hade inte varit vårdslöst när det gällde att förebygga olyckor. Och just i angöringsögonblicket fick passagerare räkna med att plötsliga krängningar kunde uppstå.

Kostnaderna för överklagandet ska enligt domen bekostas av staten.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Jag känner inte igen något av det som människan talar om. ... Jag vet helt enkelt inte vart han är på väg."

Vigdís Hauksdóttir, ledamot för Centerpartiet i kommunfullmäktige i Reykjavík, i Morgunblaðið om att ersättaren Bald­ur Borgþórs­son lämnar partiet men sitter kvar som politisk vilde med hänvisning till kommunikationssvårigheter och missnöje med hennes beteende - läs mer här.

fredag 19 november 2021

Ägare till kratersjön Kerið drar in miljoner på inträden

Ägarna av kratersjön Kerið har de senaste åren dragit in över 500 miljoner isländska kronor i inträden från besökare. De köpte marken för bara 10 miljoner. Att det kostar pengar att beskåda Kerið är fortfarande kontroversiellt - och i samma stund som inträdena infördes började isländska arrangörer välja bort kratersjön.

Kerið på södra Island bildades vid ett vulkanutbrott för ungefär 3 000 år sedan. När turismen till Island började växa blev kratersjön populär. De rödsvarta sluttningarna och det klarblå vattnet lockade besökare. Ett stopp vid Kerið ingick ofta i rundturer till den så kallade gyllene cirkeln med Gullfoss, Geysir och Þingvellir.

Kring millennieskiftet köpte Óskar Magnússon, Ásgeir Bolli Kristinsson, Jón Pálmason och Sigurður Gísli Pálmason sjön. Prislappen var 10 miljoner isländska kronor.

Efter finanskraschen hösten 2008 ökade turismen till Island dramatiskt. Sommaren 2013 bestämde de sig för att börja ta betalt av besökare till Kerið.

Bussföretagen reagerade både starkt och snabbt. Kerið försvann från turerna längs gyllene cirkeln. Arrangörerna var inte beredda att betala. Entréavgiften blev också en politisk fråga. Många ifrågasatte om det faktiskt var lagligt att ta inträde av besökarna.

Det var inte bara utflyktsarrangörer som valde bort Kerið. Även islänningar slutade komma. I dag utgör utlänningar 95 procent av besökarna.

Inträdesavgiften har aldrig prövats juridiskt. Det kostar i dag 400 isländska kronor att besöka Kerið. Ägarna motiverar entrépengen med att den är nödvändig för att kunna hålla området i gott skick.

Men Kerið har också varit en god ekonomisk affär. Sedan avgiften infördes 2013 har ägarna enligt DV dragit in över 500 miljoner isländska kronor i intäkter från besökare.

Redan 2013 gjorde bolaget Kerfélagið en vinst på 1,7 miljoner. Året därpå ökade överskottet till 7,2 miljoner. Vinsten steg 2015 till 9,3 miljoner och var hela 30 miljoner under 2016. Under 2017 kunde ägarna räkna hem ett överskott på 58 miljoner. Och rekordåret 2019 slutade vinsten på 74 miljoner.

Intäkterna kulminerade 2018 då de uppgick till 141,5 miljoner. Samma år gjorde bolaget en förlust på 40 miljoner - något som berodde på investeringar i området.

Förra året kollapsade intäkterna på grund av coronapandemin. Bolaget drog in 27,5 miljoner på inträden och gjorde en förlust på 10,5 miljoner.

Hittills har inte Kerfélagið haft någon aktieutdelning. Vid årsskiftet hade bolaget tillgångar på 32 miljoner på banken och aktier till ett värde av 65 miljoner. Skulderna uppgick till 1,7 miljoner, skriver DV.

Här kan du läsa mer om Kerið.

Dagens citat

"Kommunfullmäktigeledamöter är självständiga i sitt arbete och jag tänker fullfölja mina skyldigheter gentemot mina väljare med samma ärlighet och uppriktighet som jag har gjort från början. Jag behöver inte berätta i detalj om anledningarna till mitt beslut på annat sätt än att jag i mitt arbete i kommunfullmäktige vid upprepade tillfällen har blivit vittne till arbetsmetoder och beteenden under Centerpartiets symbol som jag inte på något sätt kan acceptera."

Baldur Borgþórsson, ersättare för Centerpartiet i kommunfullmäktige i Reykjavík, skriver på Facebook om varför han har begärt utträde ur partiet men fortsätter som politisk vilde fram till valet i vår.

torsdag 18 november 2021

Två månader utan ny lava i kratern i Geldingadalir

I två månaders tid har ingen ny lava runnit ur kratern i Geldingadalir. Men fortfarande sipprar mindre mängder gas upp ur kratern. Och de två senaste månaderna har marken åter börjat stiga i området kring Fagradalsfjall. Den sannolika förklaringen till landhöjningen är att magma på nytt strömmar in i det vulkaniska systemet.

På kvällen den 18 september upphörde den synliga aktiviteten i kratern i Geldingadalir. Vulkanutbrottet hade då pågått sedan den 19 mars i år. Under den sista fasen kom utbrotten i kratern i intervaller med längre perioder utan några lavaflöden emellan.

Det har alltså gått två månader sedan lava slutade strömma ur kratern. I dagsläget är det inget som tyder på att utbrottet skulle börja på nytt. De senaste veckorna har det varit förhållandevis lugnt i området.

Aktiviteten i kratern har inte upphört helt och hållet. Fortfarande sipprar vulkangaser upp ur kratern. Det tyder på att mindre mängder magma är på väg uppåt mot jordskorpan. Trycket är dock inte i närheten av tillräckligt för att leda fram till ett utbrott.

Innan utbrottet började reste sig marken i området. Landhöjningen berodde på magma som rörde sig uppåt mot jordskorpan.

När utbrottet rasade började höjningen så småningom att sjunka tillbaka. Men i mitten på september - ungefär samtidigt som aktiviteten i kratern upphörde - inleddes en ny period av landhöjning. Expansionen är alltjämt blygsam. De två senaste månaderna har landhöjningen varit som mest två centimeter.

Landhöjningen sker enligt Veðurstofa Íslands från Geldingadalir i söder till Keilir i norr. Det är alltså i samma område som utbrottet pågick. Den sannolika förklaringen är nya magmarörelser på ett djup av omkring femton kilometer. Det kan ta åtskilliga år innan denna magma närmar sig ytan.

Expansionen kan ha samband med den serie av jordskalv som inleddes nära Keilir i slutet på september och varade i en månad.

Det senaste större skalvet i området vid Keilir ägde rum vid femtiden på morgonen den 12 november. Det jordskalvet hade en magnitud på 3,2. Det var dessutom det största skalvet på en dryg månad. Kraftigast var det skalv som skedde den 2 oktober och uppmättes till 4,2.

Klockan 20.11 i går skedde ett skalv med en magnitud på 3,0. Skalvet hade sitt epicentrum nordost om Grindavík inte långt från Keilir. Veðurstofa Íslands fick tre rapporter om skalvet från boende i Grindavík.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat


"Vi förstod att det här hade kapacitet att få stor spridning. ... Det här är en liten produktion jämfört med mycket annat som vi har gjort."

Sveinn Birkir Björnsson, ansvarig för marknadskommunikation på Íslandsstofa, i Morgunblaðið om filmen där skådespelaren Jörundur Ragnarsson gör rollen som Zack Mossenbergsson och introducerar Islandsversum - en anspelning på Facebooks grundare Mark Zuckerbergs planer på att skapa ett metaversum.

onsdag 17 november 2021

Rekordmånga nya fall av coronasmitta på Island

Hela 206 nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Det är det högsta antalet hittills under pandemin. Dessutom är nu 1 773 smittade i isolering. Ännu fler är i karantän eftersom de har varit i närheten av personer som visat sig bära på smittan. Nio av tio islänningar som har fyllt tolv år är nu fullt vaccinerade mot coronaviruset.

Ännu ett rekord för antalet coronasmittade noterades i går. Då rapporterades 206 nya fall - vilket är den högsta siffran under den pandemi där det första fallet registrerades på Island i februari förra året. Ytterligare nio personer testade positivt för viruset vid inresa till Island.

Det är nu hela 1 773 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 2 636 personer i karantän och ytterligare 224 personer i inresekarantän.

Totalt 25 coronapatienter vårdas på sjukhus. Fyra av dem ligger på intensivvårdsavdelning. Och två av dessa är så svårt sjuka att de vårdas i respirator på Landspítali i Reykjavík.

Hela 89 procent av islänningarna - sammanlagt 279 780 personer - som har fyllt tolv år är nu fullt vaccinerade mot coronaviruset. Ytterligare 4 367 personer har fått en första dos.

Dessutom har 80 470 fått en påfyllnadsdos. Bland de islänningar som är 60 år eller äldre har en majoritet nu fått två - om de inledningsvis vaccinerades med Janssens vaccin - eller tre doser.

Av hela Islands befolkning är 76 procent fullt vaccinerade.

De senaste veckornas stigande smittotal har alltså inte hejdats. Än så länge syns heller inga effekter av de restriktioner som skärptes under förra veckan.

Smittspridningen på Island är nu en av de högsta i Europa. De två senaste veckorna har i snitt 552,8 smittats av viruset per 100 000 invånare.

Den växande smittspridningen har bland annat gjort att USA:s smittskyddsmyndighet nu klassar Island som rött - vilket är den högsta risknivån där det finns en mycket hög smittorisk. USA avråder därför nu från resor till Island. Den som trotsar avrådan bör vara fullt vaccinerad mot coronaviruset. Myndigheten skriver att inte heller vaccinering utgör något helt säkert skydd när smittspridningen är så omfattande.

Jó­hann­es Þór Skúla­son, vd för turismföretagarnas branschorganisation Samtök ferðaþjón­ust­unn­ar, säger i Morgunblaðið att amerikaner den senaste tiden har utgjort omkring 40 procent av turisterna till Island. En avrådan från att resa kan därför leda till att färre bokar resor. Däremot tror han inte att beslutet att rödlista Island kommer att leda till någon avbokningsvåg:
"Erfarenheten har visat att det inte är sannolikt att de som har bokat resor avbokar. Inverkan visar sig kanske snarare i att det blir färre bokningar längre fram än vad det blir avbokningar av sådant som redan har kommit in i systemen."
Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Om Gröna vänstern tänker sig ett liv efter döden med tyngpunkt till vänster i sitt namn så måste partiet kovända och bli ett riktigt vänsterparti på nytt. Det kommer inte att ske genom en fortsättning på det nuvarande regeringssamarbetet. Vad så? Opposition är ett alternativ.- och det är inte dåligt - det vill säga om det användes för att ta upp kampen för vänsterpolitik. Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Framstegspartiet skulle också kunna bilda majoritet ihop med Folkets parti. En sådan konstellation skulle vara mycket bättre än det nuvarande mönstret - synd bara att inte ha med Socialistpartiet i alltinget, i regeringen eller utanför regeringen för att uppmana för en resa åt vänster."

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot och minister i Gröna vänstern, skriver i ett blogginlägg att han anser att Gröna vänstern inte bör bilda regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet..

tisdag 16 november 2021

Rapport: Trumps ambassadör skapade kaos och skräckvälde

Jeffrey Ross Gunter skapade kaos samt agerade hotfullt och nedlåtande mot de anställda på USA:s ambassad i Reykjavík. Det framkommer i en rapport från USA:s inrikesdepartement. Dessutom ska relationerna mellan Island och USA ha försämrats avsevärt under Jeffrey Ross Gunters tid som ambassadör.

I juli 2019 började Jeffrey Ross Gunter som USA:s ambassadör i Reykjavík. Han saknade diplomatisk erfarenhet och hade heller aldrig varit på Island. Under Donald Trumps kampanj för att väljas till USA:s president var han en generös bidragsgivare. Efter att han blivit vald utnämnde han Jeffrey Ross Gunter till ambassadör.

Det dröjde inte länge innan både ambassadpersonalen och den övriga diplomatkåren på Island noterade att Jeffrey Ross Gunter var speciell. Det sipprade snart ut att han kände sig hotad på Island. Därför ville han ha rätt att bära vapen och begärde dessutom en bepansrad bil. Han funderade också på att bära skottsäker väst på Reykjavíks gator.

Under coronapandemin vägrade han efter en resa till USA att återvända till Island. Han ansåg att han kunde sköta jobbet på distans. Så småningom tvingades han tillbaka till ambassaden av utrikesminister Mike Pence.

Det blev även uppenbart att arbetssituationen på ambassaden var bekymmersam. Ambassadråden byttes ut på löpande band. Jeffrey Ross Gunter gjorde på egen hand också utfall mot isländska medier där han anklagade dem för att sprida fejkade nyheter om ambassaden.

Nu har USA:s utrikesdepartement granskat ambassaden i Reykjavík. Personalen vittnar i en rapport om hur Jeffrey Ross Gunter skapade kaos och drev ett skräckvälde. Arbetet lamslogs och var också av dålig kvalitet. På utrikesdepartementet var det många som ansåg att ambassadens bevakning av händelseutvecklingen på Island var undermålig.

I rapporten beskriver anställda hur verksamheten kollapsade. Personer som inte höll med Jeffrey Ross Gunter hotades med stämningar. Han tillät inte att anställda hade kontakter med isländska departement utan hans insyn. Han skällde dessutom ut personal som hade kontakter med utrikesdepartementet utan hans kännedom.

Jeffrey Ross Gunter bröt ständigt mot diplomatiska koder och regler. Han struntade bland annat i att förankra uttalanden om samarbeten mellan Island och USA hos isländska myndigheter. Det gällde inte minst känsliga försvarsfrågor. Agerandet väckte stor irritation i den isländska regeringen och på utrikesdepartementet.

I takt med att det blev allt mer uppenbart att verksamheten inte längre fungerade började USA:s utrikesdepartement delegera ärenden rörande Island till det egna departementet. I annat fall befarade de att Jeffrey Ross Gunter skulle förstöra relationerna mellan länderna ytterligare.

Enligt rapporten försummade han dessutom en rad arbetsuppgifter. Jeffrey Ross Gunter ska bland annat inte ha genomfört nödvändiga säkerhetsanalyser av ambassadens olika fastigheter och anställdas bostäder i Reykjavík. Därutöver ska inte dokument ha sparats enligt gällande regler.

Jeffrey Ross Gunter lämnade sitt ämbete i januari i år i samband med att Donald Trump avgick som president. Efter skiftet valde ambassadens ledning att anlita en psykolog. Ledningen ska också ha påbörjat ett arbete med att förbättra arbetsmiljön.

Sedan han slutat ska rapporteringen från ambassaden till utrikesdepartementet i Washington ha förbättrats avsevärt. Informationen rörande arktiska frågor och säkerhetspolitik beskrivs som särskilt nyttig.

Här kan du läsa mer om Jeffrey Ross Gunter.

Dagens citat

"Detta har hos oss först och främst inverkan på restaurangverksamhet. Visserligen är högsäsongen för restauranger och hotell på gång och vi vet inte i detta ögonblick om människor är beredda att gå på de julbord och fester på hotell som är planerade."

Bjarn­heiður Halls­dótt­ir, ordförande för turismföretagarnas branschorganisation Samtök ferðaþjón­ust­unn­ar, i Morg­un­blaðið om de nya coronarestriktionernas konsekvenser för besöksnäringen.

måndag 15 november 2021

Island skärper coronarestriktioner - högst 50 får träffas

Bara 50 personer får samlas vid sammankomster. Dessutom måste restauranger stänga tidigare medan badhus och gym inte längre får släppa in obegränsat antal gäster. De nya restriktionerna gäller till och med den 8 december. Skärpningarna kommer efter förra veckans rekordstora spridning av coronaviruset. Beslutet fattades av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir.

I onsdags i förra veckan införde Island nya restriktioner för att bekämpa coronaviruset. Taket för antalet deltagare på sammankomster sänktes från 2 000 till 500 personer. Samtidigt inskränktes öppettiderna för restauranger och andra ställen som har alkoholtillstånd.

De nya restriktionerna kom efter de senaste veckornas ökade smittspridning. I tisdags i förra veckan sattes ett nytt rekord när 168 nya fall av coronasmitta rapporterades.

Men smittspridningen har fortsatt. Ännu ett rekord sattes i onsdags med 178 nya fall. Det slogs i fredags med 200 rapporterade fall - det högsta antalet under hela pandemin. Under torsdagen registrerades 176 fall av smitta, 135 i lördags och 136 i går.

I fredags hölls 1 585 smittade i isolering. Dessutom var 2 459 personer i karantän och 179 personer i inresekarantän. Totalt 20 coronapatienter vårdades på sjukhus.

Flera gruppsmittor har bidragit till den växande smittspridningen. På en viltköttsbuffé i Garðabær förra fredagens smittades över 100 personer.

För att förhindra smittspridning beslutade hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i lördags om nya restriktioner. De nya reglerna trädde i kraft i går och gäller till och med den 8 december.

Gränsen för tillåtna deltagare på sammankomster sänks till 50 personer. Men arrangörer kan få släppa in upp till 500 besökare om samtliga har testat sig just före evenemangets början. Taket på 50 besökare gäller även butiker och museer. De kan dock få ta emot ytterligare gäster om lokalerna är tillräckligt stora.

Restauranger och andra ställen med alkoholtillstånd får inte servera efter klockan 22. Senast klockan 23 ska alla gäster ha lämnat lokalerna. De är också skyldiga att registrera alla kunder. Alkohol får bara serveras till sittande gäster.

Gym, badhus och träningslokaler får högst ta emot 75 procent av det besökarantal som de har tillstånd för.

Enmetersregeln gäller alltjämt mellan olika sällskap. Om det inte går att hålla avstånd är personer skyldiga att använda munskydd i exempelvis kollektivtrafik och butiker.

Syftet med de skärpta restriktionerna är också att minska belastningen på sjukvården. Hälsovårdsdepartementet uppger i ett pressmeddelande att situationen är bekymmersam både på Landspítali i Reykjavík och på sjukhuset i Akureyri.

Den senaste tidens smittspridning gör också att regeringen nu hoppas att allt fler ska ta en tredje vaccindos mot coronaviruset. Före årsskiftet ska 160 000 personer ha erbjudits en påfyllnadsdos.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Hekla är inte van vid att ge ifrån sig tecken på ett förestående utbrott förrän mycket kort innan det bryter ut. Det gör henne så opålitlig."

Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om riskerna för ett vulkanutbrott i Hekla - läs mer här.

söndag 14 november 2021

Vägen till Árneshreppur ska hållas öppen i vinter

Två gånger i veckan ska vägen till Árneshreppur plogas - om det inte snöar för mycket och om den inte kommer att snöa igen direkt efter att den öppnats. Beslutet innebär att Islands ensligaste kommun troligen inte kommer att vara avskuren från övriga landet under stora delar av vintern. Snöröjningen är ett försök för att se om det är möjligt att hålla vägen öppen.

I tisdags snöade vägen till Árneshreppur igen för första gången denna vinter. Sedan dess har den varit oframkomlig. För invånarna i Islands ensligaste kommun är detta en del av vardagen under delar av vintern. Mellan den 5 januari och den 20 mars sker ingen snöröjning alls - om inte kommunen betalar halva kostnaden för Vegagerðin.

I dag är 42 personer skrivna i Árneshreppur i Västfjordarna. Förra vintern var det dock bara 15 personer som bodde i kommunen. Ett skäl till att så många har flyttat från kommunen är att den ofta är avskuren från övriga Island flera månader i sträck under vintrarna.

Invånarna har i många år försökt få politikerna i alltinget att öronmärka finansiering till att hålla vägen öppen. Ett sådant löfte gavs också före 2008 års finanskrasch - men det drogs tillbaka när en rad olika besparingar genomfördes.

Nu meddelar Vegagerðin att det för första gången ska göras ett försök att hålla vägen öppen även efter nyår och fram till våren. Om det är möjligt ska vägen plogas två gånger i veckan. Vegagerðin står för hela kostnaden.

De åtta milen mellan Bjarnarfjörður i söder och Norðurfjörður i norr är hårt drabbade av laviner. På flera håll är mobiltäckningen dålig. Därför är arbetet förknippat med risker.

Vegagerðin skriver i ett pressmeddelande att vägen ska plogas när vädret tillåter. Den ska bara öppnas när det finns förutsättningar för att den inte ska snöa igen inom kort. Beslutet är ett försök som syftar till att se om det över huvud taget är möjligt att hålla vägen öppen hela vintern.

En nyckel till att hålla vägen framkomlig är passagen över Veiðileysuháls. En ny sträckning över passet har funnits i planerna i många år men har aldrig prioriterats. Nu finns förhoppningar om att vägen ska kunna dras om till 2024. Då ska den inte längre gå rakt genom ett av de mest lavinutsatta områdena i hela kommunen.

Här kan du läsa mer om debatten om vägen till Árneshreppur.

Dagens citat

"Iceland is probably the most environmentally friendly country in the world. Almost 100 per cent of our electricity comes from renewables (hydro and geothermal). Home insulation is very good, and the heating comes from the warmth of the earth. Yet this does not satisfy Icelandic ‘environmentalists’. They point to the fact that per capita Iceland produces more energy (and more emissions) than any other country on Earth."

Sig­mund­ur Davíð Gunn­laugs­son, ledare för Centerpartiet, skriver i The Spectator om Islands klimatpåverkan.

lördag 13 november 2021

Jätteskalv nära Hekla - inga tecken på vulkanutbrott

Ett jordskalv med en magnitud på 5,2 skakade södra Island i torsdags. Skalvet hade sitt epicentrum vid Vatnafjöll nära Hekla. Men skalvet tycks inte ha något samband med vulkanisk aktivitet. I stället rör det sig sannolikt om spänningar på grund av kontinentalplattornas rörelser. Jordskalvet var det största vid Vatnafjöll sedan 1987.

Hekla hade sitt senaste utbrott 2000. Sedan flera år tillbaka är vulkanen redo för ett nytt utbrott. Hekla har nu expanderat mer än vad den gjorde inför förra utbrottet - vilket är ett tecken på att magma rör sig uppåt mot jordskorpan.

Redan 2006 hade landhöjningen nått samma nivå som inför utbrottet sex år tidigare. Sedan dess har expansionen fortsatt. Förklaringen är magmarörelser på en mils djup. Mindre jordskalv har dessutom blivit vanligare i området.

Klockan 13.21 i torsdags inträffade ett jordskalv med en magnitud på 5,2. Skalvet hade sitt epicentrum nära Vatnafjöll bara 7,5 kilometer söder om Hekla. Det följdes av en rad mindre efterskalv. Det största skedde bara minuten senare och uppmättes till 2,7.

De två senaste dygnen har totalt omkring 400 jordskalv registrerats i området.

Guðmundur Gíslason bor på gården Selsund nära Hekla. Han säger i Morgunblaðið att skalvet var kraftigt men inte lika stort som det som inträffade i samma område 1987. Det skalvet hade en magnitud på 5,9:
"Det här kändes väldigt tydligt men det var en tydlig skakning snarare än en våg. ... Det är alltid skönt när detta är över. ... Jag känner dock till skalv liknande detta. År 1987 skedde ett skalv vid Vatnafjöll som kändes mycket tydligt och dessutom var större. Det kändes väldigt väl och det var något helt annat än detta."
Skalvet följdes inte av några rapporter om fysiska eller materiella skador. Inte heller följdes det av några rörelser i jordskorpan som skulle kunna tyda på kopplingar till vulkanisk aktivitet.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att skalvet inte förebådar ett utbrott i Hekla. I stället handlar det om kontinentalplattornas rörelser:
"Det finns inga skäl till att koppla detta till ett utbrott i Hekla. ... Vid första anblicken så är det mycket möjligare att koppla detta till rörelser längs sprickzonen i Suðurland. Där sker de största jordskalven på Island där kontinentalplattorna glider emot varandra och det blir friktion mellan dem."
Här kan du läsa mer om Hekla.

Dagens citat

"Riskbedömningens resultat är att det finns tillräckligt med tid för oss på flygtrafikledningen att reagera på rätt sätt och upprätthålla säkerheten om det blir ett vulkanutbrott. Vi som experter är inte oroade över detta."

Árni Guðbrandsson, flygtrafikledningsexpert på Isavia, i Morgunblaðið om geofysikern Páll Einarssons åsikt om att det är olämpligt att dirigera flygtrafik ovanför Hekla eftersom utbrott i vulkanen kan komma närmast utan förvarning - läs mer här.

fredag 12 november 2021

Turist drunknade vid Reynisfjara - drogs ut av vågorna

En kinesisk turist drunknade vid Reynisfjara i onsdags. Hon och ytterligare tre resenärer överraskades av vågorna och drogs med ut till havs. Men tre av dem lyckades ta sig tillbaka upp på stranden. Kvinnan fördes ut minst 200 meter. När hon senare hittades på stranden var hon redan död. Trots löften om pengar till säkerhetsåtgärder har inga varningssystem inrättats vid Reynisfjara.

Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal är en av de populäraste turistattraktionerna på den isländska sydkusten. De svarta stränderna, basaltformationerna och vågorna lockar dagligen tusentals besökare. Men genom åren har också flera dödsolyckor inträffat på stranden.

Klockan 14.50 i onsdags fick polisen larmet om att en turist överraskats av vågorna och dragits ut till havs. Därefter hade hon försvunnit ur sikte. Polis och räddningstjänst ryckte ut till stranden samtidigt som en av kustbevakningens helikoptrar och ett räddningsfartyg satte kurs mot Reynisfjara.

Larmet kom från en guide som hade sett kvinnan sköljas ut till havs. Han förlorade henne ur sikte när hon var ungefär 200 meter från stranden.

Kvinnan - en kinesisk turist i 20-årsåldern - upptäcktes senare längre bort på i strandbrynet på Reynisfjara av kustbevakningen. När polis hittade henne var hon redan död.

Vågorna var mycket kraftiga när olyckan inträffade. Ytterligare tre personer överraskades av vågorna. Två kunde ganska enkelt ta sig upp på stranden igen. Den tredje spolades med ut en bit men lyckades ta sig i land.

Guiden David Kelley var en av dem som blev vittne till olyckan. Han säger i Morgunblaðið att olyckstillbud på Reynisfjara inte är ovanliga. Trots varningar är det många turister som går långt ut på stranden. Själv har han slutat säga till turister som inte ingår i den egna gruppen eftersom de ändå inte bryr sig:
"Jag gjorde det förr. Jag var verkligen uppjagad och skrek ofta åt människor att gå bort från havet men människor lyssnar inte på en och är dessutom mycket oförskämda mot en."
Redan sommaren 2018 presenterade Vegagerðin ett nytt varningssystem. Projektet fick också finansiering från regeringen. Vegagerðin skulle göra vågprognoser för bland annat Reynisfjara. När vågorna kunde vara förrädiska skulle varningsljus blinka från en mast på stranden.

Men varningssystemet har fortfarande inte blivit verklighet. Jónas Guðmundsson, områdeschef vid räddningstjänsten, anklagar i Morgunblaðið markägarna för att ha stoppat projektet:
"Jag tycker inte att det på något sätt var försvarligt att en del av markägarnas motstånd fick avgöra att där inte kunde genomföras viktiga förbättringar ur ett säkerhetsperspektiv. ... Markägarna sade att det här kunde bli för betungande."
Markägarna har ekonomiska intressen av att turister besöker Reynisfjara. På stranden finns till exempel en restaurang. Guðni Einarsson, en av markägarna, tillbakavisar i Morgunblaðið kritiken från Jónas Guðmundsson. Han säger att de bara haft invändningar mot delar av projektet:
"Att försöka beskylla oss markägare är väldigt billigt."
Här kan du läsa mer om det planerade varningssystemet på Reynisfjara.

Dagens citat

"Glaciärens lägsta delar, utlöparna, har minskat åtskilliga tiotals meter och till och med närmare hundra meter på vissa ställen."

Þor­steinn Þor­steins­son, glaciolog på Veðurstofa Íslands, i Morgunblaðið om sommarens avsmältning på Hofsjökull där nederbörden var 1,33 meter mindre än avsmältningen - läs mer här.

torsdag 11 november 2021

Kattparti vill riva upp utegångsförbud i Akureyri

Med sju röster mot fyra röstade kommunfullmäktige i Akureyri för ett förbud mot lösgående katter. Förbudet införs i januari 2025. Men beslutet har fått hård kritik. Konstnären Snorri Ásmundsson grundar nu ett kattparti. Målet är att ställa upp i kommunalvalet nästa vår - och jama bort de sittande partierna från makten.

När kommunfullmäktige samlades senast i Akureyri fanns frågan om utegående katter på dagordningen. Eva Hrund Einarsdóttir, ledamot för Självständighetspartiet, inledde debatten med att säga att utekatter var ett bekymmer. Hon ansåg att de nuvarande bestämmelserna sällan följdes. Dessutom utgjorde lösgående katter ett hot mot exempelvis fågellivet.

Förslaget splittrade fullmäktige. När coronapandemin drabbade Island bestämde sig partierna i fullmäktige i Akureyri för att regera ihop. Syftet var att i enighet arbeta för kommunens bästa. Men i kattfrågan var ledamöterna allt annat än eniga.

Ett förbud mot lösgående katter klubbades med sju röster mot fyra. Två ledamöter för Socialdemokraterna, en för Gröna vänstern och en för Kommunlistan röstade nej. De reserverade sig mot beslutet:
"Vi beklagar kommunfullmäktiges beslut att helt och hållet förbjuda utomhusvistelse för katter. Kommunen har gjort lite eller inget för att efterleva de bestämmelser som nu gäller och har inte försökt ändra bestämmelser på ett sådant sätt att de flesta skulle kunna acceptera dem. Det hade varit möjligt att ta steget att inte tillåta fri utomhusvistelse på nätterna och under fåglarnas häckningstid. Det hade varit viktigare att söka efter lösningar efter att ta till förbud."
Förbudet införs den 1 januari 2025. Då blir det alltså inte längre tillåtet att låta katter gå ute i Akureyri.

Missnöjet med beslutet är så stort att konstnären Snorri Ásmundsson nu tänker grunda ett kattparti. Han skriver i ett pressmeddelande att målet är att jama bort kattmotståndarna ur fullmäktige. Partiet ska ställa upp i kommunalvalet i maj nästa år.

På programmet står bland annat att byta ut örnen i Akureyris kommunvapen. Den ska i stället ersättas av en katt. Tanken med kattpartiet är att människor ska agera i katternas intresse:
"Katter har visserligen inte personnummer på samma sätt som människor, men idén är att katternas ägare lånar ut sina personnummer för att göra dem valbara. Akureyri är en riktig kattstad och de borde vara Akureyribornas stolthet. Kattlivet i Akureyri är oerhört förtjusande och det ingår att gå runt på stadens gator och stöta på katter som leker."
I pressmeddelandet anklagas de kommunpolitiker som röstade för förbudet för hat riktat mot katter. Dessutom beskrivs ledamöternas attityder mot katter som ett uttryck för patriarkatets hat mot kvinnor. Det är ingen vild gissning att Snorri Ásmundsson har skrivit uttalandet med viss ironi.

Dagens citat

"Forlagið är landets största bokförlag och det går inte att förneka att vi gärna vill se fler försäljningsställen för böcker. Där drevs i årtionden en av landets främsta bokhandlar och jag är säker på att många kommer att vara snabba med att åter styra sina steg dit. Inte minst inför julen är stämningen vid den tiden alldeles unik."

Halldór Guðmundsson, förläggare på Forlagið, i Morgunblaðið om att förlaget nu öppnar bokhandeln Mál og menning på Laugavegur i Reykjavík på nytt - läs mer här.

onsdag 10 november 2021

Rekordmånga coronafall på Island - restriktioner återinförs

168 nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Det är det högsta antalet under hela pandemin. Nu återinförs restriktioner som tidigare avvecklats för att bromsa de senaste veckornas växande smittspridning. Vid midnatt begränsandes öppettiderna för restauranger samtidigt som taket för sammankomster sänktes till 500 deltagare.

Den 20 oktober meddelade hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att Island skulle lätta på de restriktioner som införts för att förhindra smittspridning av coronaviruset. Beskedet var det näst sista på vägen mot ett normalt liv. Fyra veckor senare skulle de sista restriktionerna avvecklas.

Så blev det inte. De senaste veckorna har smittspridningen ökat avsevärt.

Under gårdagen rapporterades 168 nya fall av coronasmitta. Det var det hittills högsta antalet under hela pandemin. Det tidigare rekordet sattes i fredags. Då rapporterades 167 nya coronafall.

Av gårdagens 168 fall var 91 personer redan fullvaccinerade. En person hade fått sin första dos av coronavaccin. Resterande 76 smittade var inte vaccinerade.

Nu är det 1 260 smittade som är i isolering. Ytterligare 2 216 personer är i karantän. Dessutom sitter 217 i inresekarantän.

Arton coronapatienter vårdas på sjukhus. Fem av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

I Akranes är det just nu 132 som är smittade. Utbrottet av smitta i den västisländska staden kan spåras tillbaka till en karaokefest förra lördagen. Majoriteten av de smittade är yngre än 30 år.

Vid midnatt återinfördes en rad av de restriktioner som slopats tidigare i höst. De nya begränsningarna gäller i fyra veckor till och med den 8 december. Det uppger hälsovårdsdepartementet i ett pressmeddelande.

Gränsen för antalet tillåtna deltagare vid sammankomster sänks från 2 000 till 500 personer. Arrangörer kan ordna evenemang för 1 500 deltagare om de nyss har testats för viruset. Om det inte är möjligt att hålla en meters avstånd ska gäster använda munskydd.

Restauranger och andra ställen som har alkoholtillstånd måste stänga två timmar tidigare. Ingen servering får ske efter klockan 23 och vid midnatt ska alla gäster ha lämnat lokalen. Därutöver återinförs skyldigheten att registrera besökare. Servering av alkohol får bara ske till sittande gäster.

Alla som är 16 år och äldre är skyldiga att använda munskydd i miljöer där det inte är möjligt att upprätthålla enmetersregeln. Det innebär bland annat att munskydd blir obligatoriskt i kollektivtrafiken och i de flesta butiker.

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son sade i samband med Svandís Svavarsdóttirs beslut att han hoppades att en tredje vaccindos skulle kunna ge flockimmunitet mot coronaviruset. Alla som har fyllt sexton år och redan är fullvaccinerade ska erbjudas ytterligare en dos när det har gått sex månader sedan andra dosen.

Svandís Svavarsdóttir uttalade sig om restriktionerna efter att regeringen sagt ja till skärpningarna. Hon sade då att det var avgörande att hålla smittspridningen på en nivå som gjorde att sjukvården inte kollapsade.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Vi är glada och på gott humör."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunchef i Árneshreppur och hotellchef i Djúpavík, i Vísir om att vägen till kommunen i går snöade igen för första gången denna vinter - läs mer här.

tisdag 9 november 2021

Gryning går i graven - har inte ställt upp i val sedan 2017

Valet till alltinget 2017 blev det sista för Gryning. Nu lägger partiet ned verksamheten. Beslutet innebär att det parti som tydligast förde vidare arvet från protesterna efter 2008 års finanskrasch går i graven. Gryning fick som mest 3,1 procent av rösterna i ett alltingsval. Partiet har heller aldrig lyckats ta sig in i kommunfullmäktige.

I valet våren 2009 lyckades Medborgarrörelsen ta fyra mandat. Partiet var en av alla de politiska rörelser som bildades i samband med demonstrationerna efter 2008 års finanskrasch. Det dröjde dock inte länge innan Medborgarrörelsen splittrades.

Tre av ledamöterna bildade i stället Rörelsen medan en blev politisk vilde som senare anslöt sig till Gröna vänstern. Inför valet 2013 var osämjan stor även inom Rörelsen. Birgitta Jónsdóttir - en av de tre ledamöterna - grundade Piratpartiet. De två övriga anslöt sig i stället till Gryning.

Gryning var tänkt att fungera som en enande kraft för de rörelser som hade sina rötter i protesterna. Utöver Rörelsen anslöt sig Medborgarrörelsen och Liberala partiet till Gryning. Även flera ledamöter från grundlagsrådet - som samma år hade lämnat in förslag på en ny grundlag - gick med i partiet.

I valet 2013 fick Gryning 3,1 procent av rösterna och blev därmed största parti utanför alltinget. Väljarstödet var dock tillräckligt för att Gryning skulle få partistöd. I valet 2016 backade Gryning till 1,4 procent. 

Våren 2014 kandiderade partiet till kommunfullmäktige i Reykjavík, Akureyri och Kópavogur. I Reykjavík och Akureyri fick partiet 1,4 procent. I Kópavogur var resultatet 0,8 procent.

Nyvalet efter regeringskrisen 2017 kom som en överraskning. Gryning liksom en rad andra mindre partier ansåg sig inte kunna få fram listor på bara en månad. Gryning vände sig till både Socialdemokraterna och Islands socialistparti i hopp om något slags samverkan - men utan framgång.

Gryning ställde därför bara upp i en av sex valkretsar. Listan i den södra valkretsen toppades av partiledaren Helga Þórðardóttir. Gryning fick bara 101 röster - vilket motsvarade 0,05 procent på riksnivå.

Det interna missnöjet var stort. Gryning hade länge regelbundna möten för medlemmarna där olika politiska frågor diskuterades. Efter valet 2017 upphörde verksamheten nästan helt och hållet. Samtidigt fanns det ett stort missnöje med mediernas hantering av partiet. Gryning fick till exempel inte vara med i RÚV:s slutdebatt eftersom partiet bara ställde upp i en valkrets.

Sedan dess har tidigare företrädare för Gryning kandiderat för andra partier. I höstens val var Björgvin Egill Vídalín Arngrímsson - som varit vice ordförande - toppkandidat för Liberala demokratipartiet i den nordöstra valkretsen.

Även i opinionsmätningarna har Gryning tynat bort. Toppnoteringen hos MMR kom i maj 2013 då partiet hade stöd av 3,8 procent av väljarna. Inte heller då låg alltså Gryning ovanför femprocentsspärren. Och det är nu över fyra år sedan stödet var mer än 1 procent.

Under söndagens årsmöte tog medlemmarna beslutet att lägga ned Gryning. De senaste åren har partiet inte haft några utåtriktade aktiviteter. Under mötet beslutade medlemmarna även att partikassan skulle gå till Píeta samtökin - som bland annat arbetar för att förebygga självmord - och Pepp Ísland som hjälper människor i fattigdom.

Här kan du läsa mer om Gryning.

Dagens citat

"Det har gått bra för oss. Vi har börjat med textskrivandet och fokuserar på att jobba på bra i veckan. ... Så en regeringsförklaring kan vara inom räckhåll mot slutet av veckan."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, i Morgunblaðið om regeringsförhandlingarna med Självständighetspartiet och Framstegspartiet - läs mer här.

måndag 8 november 2021

Avhopp från Centerpartiet anmäls - vill få partibytare petad

Tretton dagar efter valet hoppade Birg­ir Þór­ar­ins­son av från Centerpartiet. I stället anslöt han sig till Självständighetspartiet. Nu anmäls hans partibyte till justitiedepartementet av Sigurður Hreinn Sigurðsson. Han skriver att Birg­ir Þór­ar­ins­son förde väljarna bakom ljuset genom att kandidera för ett parti han inte tänkte företräda. Men Birg­ir Þór­ar­ins­son vill inte lämna sin plats.

Stödet för Centerpartiet halverades i alltingsvalet i september. Partiet fick bara 5,5 procent av rösterna och tre mandat i alltinget. Tretton dagar senare kom nästa slag. Då meddelade Birg­ir Þór­ar­ins­son att han lämnat Centerpartiet och i stället anslutit sig till Självständighetspartiet. Det nya partiet välkomnade honom också till alltingsgruppen.

Birg­ir Þór­ar­ins­son hävdade att även ersättaren Erna Bjarnadóttir skulle följa honom över till Självständighetspartiet. Efter att ha gjort sig oanträffbar för medierna i flera dagar meddelade hon att hon skulle stanna i Centerpartiet.

Avhoppet kom innan det nyvalda alltinget samlats för första gången. Birg­ir Þór­ar­ins­son hävdade att skandalen på Klaustur i Reykjavík för tre år sedan var upprinnelsen till bytet. Under en barrunda ägnade sig flera ledande centerpartister åt att håna kvinnor och olika minoriteter.

Birg­ir Þór­ar­ins­son var den skarpaste interna kritikern av partikamraternas agerande. I samband med avhoppet berättade han att kritiken inte var välkommen. I stället sågs hans eget agerande som ett problem. Inför valet i september skulle han dessutom ha motarbetats av tongivande namn i partitoppen.

Nu anmäls hans partibyte till justitiedepartementet av Sigurður Hreinn Sigurðsson, som kandiderade till alltinget för Medborgarrörelsen 2009 och för Demokrativäktaren 2013. Han har dessutom varit engagerad i arbetet för en ny grundlag.

Sigurður Hreinn Sigurðsson skriver i sin anmälan att Birg­ir Þór­ar­ins­son förde väljarna bakom ljuset. Det var uppenbart att han kandiderade för Centerpartiet samtidigt som avsikten hela tiden varit att gå över till Självständighetspartiet. Genom att byta parti först efter valet kunde han vara ganska säker på en plats i alltinget som han annars sannolikt inte hade kunnat försvara.

I anmälan skriver Sigurður Hreinn Sigurðsson att lagen inte tillåter att ett mandat som gått till ett visst parti flyttas till ett annat parti. Så blir det ändå i praktiken när ledamöter byter parti. Han anser att det knappast är så att väljarna i den södra valkretsen i första hand röstade på Birg­ir Þór­ar­ins­son. I stället lade de sin röst på Centerpartiet.

Sigurður Hreinn Sigurðsson hävdar att Centerpartiets väljare "köpte grisen i säcken". De kunde inte ana att en röst på Centerpartiet i själva verket skulle vara en röst på Självständighetspartiet. Därför bör departementet beakta vallagens och grundlagens andemening om att röster tillfaller partier och inte enskilda ledamöter.

Om inte alltinget reagerar nu befarar Sigurður Hreinn Sigurðsson att fler kommer att göra som Birg­ir Þór­ar­ins­son - genom att kandidera för det parti som har bäst chans att få ett mandat men efter valet hoppa av till det parti som den nyvalda ledamoten egentligen vill representera:
"De flesta borde vara överens om att det är både ohederligt och odemokratiskt att segla under falsk flagg i val till alltinget. Om valprotokollnämnden och själva alltinget låter en svindel som denna passera opåtalat trots att det finns befogenheter i lagen så får man räkna med att fler liknande händelser äger rum i kommande val. Detta vore ett sorgligt prejudikat som inte alls ökar människors förtroende för alltingets arbete och demokratins spelregler."
Birg­ir Þór­ar­ins­son vill inte kommentera anmälan. Han skriver i ett mejl till Morgunblaðið att han har stöd i grundlagen som säger att ledamöter i alltinget enbart är bundna av sin övertygelse. Han har inga planer på att avsäga sig sin plats till ersättaren Erna Bjarnadóttir.

Här kan du läsa mer om Birg­ir Þór­ar­ins­sons avhopp.

Dagens citat

Foto: Vegagerðin
"Turistnäringen på Island har fram till coronakrisen närmast byggt på 90 procent utländska turister. Så alla typ av service som erbjuds har behövt marknadsföras på något annat språk än isländska. Det är inte förrän när coronapandemin drabbar oss som islänningar börjar resa runt landet i någon större utsträckning och det är då detta blir uppenbart."

Bjarnheiður Hallsdóttir, ordförande för turismföretagarnas branschorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, i RÚV om bruket av engelska i branschen.

söndag 7 november 2021

Kyrkan på Island fortsätter att tappa medlemmar

Bara sex av tio islänningar är nu medlemmar i statskyrkan. Trots att antalet invånare på Island växer stadigt minskar antalet som är med i kyrkan. Men det sker också förändringar bland andra trossamfund. Ett av Islands tre muslimska samfund har avvecklats. Samtidigt finns för första gången ett registrerat judiskt trossamfund.

Trenden att allt fler överger Islands statliga kyrka fortsätter. Invånarna blir fler - men medlemmarna i kyrkan ändå allt färre. Den 1 oktober i år hade statskyrkan 229 623 medlemmar. Under de tio senaste månaderna har antalet medlemmar minskat med 94 personer. Det är nu bara sex av tio som är med i statskyrkan.

Näst störst är katolska kyrkan som nu har 14 725 medlemmar - en ökning med 74 personer. Ett skäl till uppgången är invandring från länder som Polen där en stor del av befolkningen är katoliker.

Tredje störst är frikyrkan i Reykjavík med 10 030 medlemmar följt av frikyrkan i Hafnarfjörður med 7 410 medlemmar.

Asatrosamfundet är det största icke-kristna samfundet. De asatroende har de senaste åren blivit allt fler. Samfundet har nu 5 406 medlemmar - en ökning med 311 personer.

De största förändringarna sker bland de muslimska samfunden. Menningarsetur múslima á Íslandi - som för tio månader sedan hade 451 medlemmar - har avvecklats.

I den mån medlemmarna har anslutit sig till andra samfund ser Stofnun múslima á Íslandi ut att vara vinnaren. Under perioden har medlemsantalet ökat med 76 personer till totalt 469. Félag múslima á Íslandi växer med 15 personer till 596 medlemmar.

För första gången finns nu ett registrerat judiskt samfund på Island. Menningarfélag gyðinga har 38 medlemmar.

På Island finns nu enligt Þjóðskrá Íslands totalt 53 registrerade tros- och livsåskådningssamfund. Det är 29 027 personer - vilket motsvarar 4,6 procent av befolkningen - som inte är med i något av dessa samfund.

Dagens citat

"Den här undersökningen passar väl in i vår tidigare kunskap om Vinlandsresorna för omkring tusen år sedan."

Gísli Sigurðsson, professor vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om ny forskning som pekar på att nordbor kan ha vistats i Newfoundland år 1021.

lördag 6 november 2021

Inget åtal för skott mot borgmästarens bil i Reykjavík

En tidigare polis satt häktad misstänkt för att ha skjutit mot borgmästaren Dagur B. Eggertssons bil och mot Socialdemokraternas partihögkvarter i Reykjavík. Men mannen kommer inte att ställas inför rätta för skottdåden. Skälet är att bevisen inte anses räcka till åtal. Han är alltjämt misstänkt för vapenbrott. Det skriver Fréttablaðið.

I januari förra året upptäckte Dagur B. Eggertsson - socialdemokratisk borgmästare i Reykjavík - att någon skjutit mot hans bil när den stod parkerad utanför hemmet. Tidigare hade någon skjutit mot Socialdemokraternas lokaler i Reykjavík. Dessutom hade lokaler tillhörande Självständighetspartiet, Renässans och Piratpartiet utsatts för liknande attentat.

En tidigare polis greps och häktades misstänkt för skotten mot Dagur B. Eggertssons bil och Socialdemokraternas partilokaler. Mannen hade tillgång till vapen. Han syntes också på bilder på övervakningskameror i området vid tiden för dåden. Han förnekade hela tiden att han skulle ha skjutit mot borgmästarens bil eller partihögkvarteret.

Under utredningen fanns misstankar om att mannen drevs av avsky mot det politiska etablissemanget. Han dömdes 2003 till ett och ett halvt års fängelse för sexuella övergrepp mot tre flickor. Efter att ha avtjänat straffet fick han upprättelse 2010.

Fallet fick ny aktualitet 2017 när flera liknande händelser ledde till en debatt om hanteringen av personer som dömts för sexualbrott. Debatten ledde fram till en regeringskris när Ljus framtid lämnade koalitionen med Renässans och Självständighetspartiet. Ljus framtid ansåg att partitoppen hade mörkat Självständighetspartiets roll i besluten att ge upprättelse åt dömda som avtjänat sina straff.

Beslutet att lägga ned utredningen gäller enbart skjutningarna i Reykjavík. Mannen är alltjämt misstänkt för vapenbrott.

Här kan du läsa mer om skottdådet mot Dagur B. Eggertssons bil.