Femte gången gillt för kommunsamgående på västra Island

I mars nästa år röstar Stykkishólmsbær och Helgafellssveit på västra Island om att gå ihop. Om en majoritet av invånarna i bägge kommunerna säger ja genomförs samgåendet i samband med kommunalvalet i maj. Men det är inte första försöker att få de två kommunerna gå ihop. Inom loppet av två år fick invånarna rösta fyra gånger efter en serie misslyckade folkomröstningar och val.

I flera års tid försökte ledande politiker i de fem kommunerna på Snæfellsnes att skapa en enda storkommun på halvön. Planerna stupade på att de inte fick majoriteten av invånarna med sig i alla fem kommunerna.

Efter folkomröstningarna i kommunerna valde fyra av dem ändå att gå vidare - men med mindre samgåenden. Nu diskuteras en union mellan Snæfellsbær och Eyja- og Miklaholtshreppur - som har 1 679 respektive 119 invånare - och en annan union mellan Stykkishólmsbær och Helgafellssveit med 1 196 respektive 66 invånare.

I Stykkishólmsbær och Helgafellssveit undersöker nu en särskild nämnd förutsättningarna för ett samgående. Förhandlingarna ska leda fram till en folkomröstning som preliminärt planeras till mars nästa år. Om en majoritet i bägge kommunerna röstar ja sker samgåendet i samband med kommunalvalet i maj.

Men det är inte första gången som Stykkishólmsbær och Helgafellssveit diskuterar en union. Inom loppet av två år hölls inte mindre än fyra omröstningar där invånarna fick säga sitt om ett samgående. De juridiska turerna blev till sist så många att åtskilliga invånare började få svårt att ta processen på allvar.

I en folkomröstning den 16 april 1994 röstade en majoritet i bägge kommunerna ja till en sammanslagning. Men den dömdes ut som ogiltig i domstol. Skälet var att folkomröstningen utlystes efter att fristen för att anmäla kandidaturer till kommunfullmäktige hade löpt ut. De som ställde upp i valet gjorde alltså det utan att vara säkra på förutsättningarna.

Folkomröstningen gjordes om samma år. Då stupade den på ren formalia - valsedlarna var för tunna. Bägge kommunerna överklagade hela vägen till Hæstiréttur Íslands men förlorade. Även om inget tydde på att valsedlarnas tjocklek hade någon inverkan på utgången stred de mot lagen.

Nästa folkomröstning skedde i april 1995. Då röstade majoriteten i Stykkishólmsbær ja. I Helgafellssveit blev det dött lopp - med 25 ja-röster och 25 nej-röster.

Eftersom samgåendet inte blev verklighet var det nödvändigt att ändå hitta ledamöter till fullmäktige i bägge kommunerna. De som då styrde kommunerna anade att invånarna hade börjat tröttna på de ständiga besöken i vallokalerna. Därför fyllde de platserna utan att hålla val.

Om bara en lista anmäler sig i en kommun väljs de kandidaterna automatiskt till fullmäktige. Då hålls det alltså inget val. Så blev det i både Stykkishólmsbær och Helgafellssveit. Bara en lista ställde upp i respektive kommun. Därmed valdes också dessa kandidater in i fullmäktige.

I takt med att kommuner får allt större ansvar blir det också allt svårare för mindre kommuner att erbjuda invånarna den service som lagen kräver. Helgafellssveit köper redan i dag bland annat tjänster som förskola, grundskola, musikskola, brandkår och en rad olika kommunala funktioner av grannen Stykkishólmsbær.

Det finns alltså redan ett långtgående samarbete mellan kommunerna. Dessutom skulle en union mellan de två kommunerna få ett statligt mångmiljonbidrag för att genomföra samgåendet.

Här kan du läsa mer om planerna på en jättekommun på Snæfellsnes.