Island har i dag 69 kommuner. Reykjavík är i särklass störst med 133 262 invånare - och minst är Árneshreppur med 42 invånare. På flera håll i landet pågår arbetet med att förbereda samgåenden. I takt med att det kommunala ansvaret för lagstadgad service växer blir det också allt svårare för mindre kommuner att leva upp till kraven.
Men på många håll har planerna fällts i folkomröstningar eller av kommunpolitiker. För många mindre kommuner fungerar självständigheten som en garant för att exempelvis en grundskola eller annan service ska bli kvar i den egna kommunen. Bristfälliga kommunikationer är ett annat vanligt skäl till att säga nej.
De senaste åren har antalet kommuner minskat - och inför kommunalvalen i maj är det fler kommuner som siktar på samgåenden. Invånarna i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur på nordöstra Island väntas folkomrösta om en union den 26 mars.
Politikerna i fullmäktige står bakom förslaget i bägge kommunerna. Situationen är ganska typisk för den isländska glesbygden. Svalbarðshreppur - som har 94 invånare - anlitar redan grannkommunen Langanesbyggð - som har 504 invånare - för en stor del av den kommunala servicen.
I sex isländska landsbygdskommuner hölls i lördags tre olika folkomröstningar om samgåenden. I två av tre blev svaret ja - vilket betyder att antalet kommuner bantas till 67 i samband med vårens val.
Sveitarfélagið Skagafjörður bildades 1998 av elva olika kommuner. En av kommunerna i regionen valde att stå utanför - Akrahreppur som i dag har 210 invånare.
Men i lördagens folkomröstning var det 84 kommuninvånare som röstade ja medan 51 röstade nej. I Skagafjörður var ja-rösterna 961 och nej-rösterna 54. Resultatet betyder alltså att kommunerna går ihop i maj. Den 14 maj väljs ett gemensamt kommunfullmäktige för den nya kommunen. Formellt sker samgåendet femton dagar efter kommunalvalet.
I juni förra året röstade invånarna i Blönduósbær, Húnavatnshreppur, Skagaströnd och Skagabyggð om ett samgående. I de två senare kommunerna sade majoriteten nej. Men i Blönduósbær och Húnavatnshreppur - där majoriteten var positiv - fortsatte diskussionerna om en sammanslagning.
I juni förra året röstade invånarna i Blönduósbær, Húnavatnshreppur, Skagaströnd och Skagabyggð om ett samgående. I de två senare kommunerna sade majoriteten nej. Men i Blönduósbær och Húnavatnshreppur - där majoriteten var positiv - fortsatte diskussionerna om en sammanslagning.
I Húnavatnshreppur - som har 372 invånare - var det 152 som röstade ja och 92 som röstade nej. I Blönduósbær - som har 950 invånare - var det 400 som sade ja och 9 som sade nej.
Men i Snæfellsbær - som har 1 679 invånare - och i Eyja- og Miklaholtshreppur - som har 119 invånare - blir det ingen union. Visserligen var det en knapp majoritet - 207 ja mot 201 nej - som gav klartecken till planerna i Snæfellsbær. I Eyja- og Miklaholtshreppur var däremot motståndet starkt.
I Eyja- og Miklaholtshreppur var det 41 som röstade nej och 20 som röstade ja. Därmed blir det inget av det planerade samgåendet.
Tidigare har en majoritet av invånarna ställt sig bakom utredningar av samgåenden med andra kommuner på Snæfellsnes. Då har majoriteten i fullmäktige sagt nej. När invånarna nu själva fick avgöra saken valde majoriteten alltså att fortsätta som egen kommun.
Den här gången var kommunpolitikerna positiva till samgåendet. Inte minst eftersom det redan finns ett omfattande samarbete med Snæfellsbær. I fullmäktige är det en utbredd uppfattning att det är för dyrt att driva Laugargerðisskóli, kommunens enda skola som har elva elever. Ett troligt skäl till att majoriteten röstade nej kan vara att de ser självständigheten som ett sätt att öka sannolikheten för att skolan blir kvar i Eyja- og Miklaholtshreppur.
Här kan du läsa mer om kommunsammanslagningar på Island.
