Minister vill inte ge ut nya kvoter för valfångst

Inget tyder på att valfångst är lönsamt. Därför vill fiske- och jordbruksminister Svandís Svavarsdóttir inte utfärda några nya kvoter för sillval och vikval när de befintliga kvoterna löper ut 2023. Dessutom hävdar hon att fortsatt valfångst utgör en risk. Vissa butikskedjor har tidigare bojkottat andra isländska produkter i protest mot jakten på val.

Under tidigt 1900-tal var valfångst en viktig näring på Island. Rekordåret 1902 sköts hela 1 305 djur. Periodvis har jakten även därefter varit omfattande och intäkterna betydande. Ett internationellt moratorium införs 1986 - men Island fortsätter att jaga sillval fram till 1989.

Den kommersiella jakten återupptas 2006. Sedan dess har Island utfärdat kvoter för vikval och sillval. Den senaste storskaliga jakten bedrevs 2018. Därefter har bara enstaka djur skjutits. Sommaren 2021 sköts en vikval.

På Island konsumeras främst vikval. Men marknaden är begränsad. Köttet har de senaste åren främst sålts till turister. Sillval har i första hand gått på export - men numera är det bara Japan som kan vara mål för storskalig försäljning. Det har också blivit svårt att transportera valprodukter till kunder eftersom få rederier vill befatta sig med dem.

Men det handlar inte bara om minskat intresse från konsumenter. På Island har flera kustnära områden fredats. Det betyder att valfångstbåtarna behöver segla längre ut till havs. Därmed ökar bränsleåtgången samtidigt som längre pass också ställer krav på större besättningar. I praktiken gör det jakten betydligt dyrare.

I samband med att regeringen ombildades efter valet tog Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir över posten som fiske- och jordbruksminister. Hon skriver i Morgunblaðið att de befintliga fångstkvoterna för vikval och sillval - som löper ut 2023 - inte bör förlängas.

Om nya kvoter ska utfärdas bör valfångsten vara ekonomiskt försvarbar. I dag tyder enligt Svandís Svavarsdóttir inget på att den skulle vara lönsam. Inte heller har den någon större betydelse för Islands ekonomi.

Skälet är att ingen storskalig jakt har bedrivits sedan 2018. Det betyder i sig att näringen ser ut att ha upphört. De företag som tidigare har jagat val har helt enkelt inte ansett det motiverat att fortsätta. Det är också känt att jakten har gått med förlust för de företag som ägnat sig åt valfångst.

Under året ska fiske- och jordbruksdepartementet ta fram en rapport över de ekonomiska och samhälleliga effekterna av valfångst. Svandís Svavarsdóttir befarar att återupptagen jakt skulle kunna få ekonomiska följer inom andra områden. Tidigare har utländska butikskedjor bojkottat andra isländska produkter i protest mot valfångsten.

Här kan du läsa mer om valfångstens historia.