torsdag 31 mars 2022

Partiledare vägrar be om ursäkt för Kremlkritik

Ryssland borde göra sig kvitt kräket i Kreml och upphöra med illdåden i Ukraina. Så uttryckte sig partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson på Framstegspartiets landsmöte. Snart kom en reaktion från ryska ambassaden i Reykjavík där de krävde en ursäkt. Men han meddelar att han bara tänker be om ursäkt om Ryssland drar tillbaka invasionsstyrkan och tar ansvar för kriget.

Lördagen den 19 mars samlades Framstegspartiet i Reykjavík för det första landsmötet sedan 2018. Skälet till att det dröjde fyra år var coronapandemin. Ett landsmöte skulle ha hållits 2020 - men det fick senareläggas på grund av restriktioner och smittspridning.

Under landsmötet på Grand hótel i Reykjavík omvaldes Sigurður Ingi Jóhannsson till ordförande och Lilja Alfreðsdóttir till vice ordförande. Partisekreteraren Jón Björn Hákonarson ställde inte upp för omval. I stället valdes barn- och skolministern samt alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason till ny partisekreterare.

I sitt inledande tal kritiserade Sigurður Ingi Jóhannsson - som även är infrastrukturminister i Islands regering - Rysslands invasion av Ukraina. Han refererade till Vladimir Putin som ett kräk och en fähund och hoppades att ryssarna snart skulle se till så att presidenten försvann från Kreml.

Vidare hoppades Sigurður Ingi Jóhannsson att kriget i Ukraina inte skulle bli långvarigare eller blodigare. Han önskade att Rysslands illdåd skulle upphöra så snart som möjligt. Det bästa sättet att bekämpa invasionen var enighet.

Sigurður Ingi Jóhannsson nämnde i sitt tal att han växt upp under kalla kriget. Genom Rysslands invasion hade den känsla av hot som då präglade vardagen nu fått nytt fäste.

Rysslands ambassad i Reykjavík reagerade starkt på Sigurður Ingi Jóhannssons uttalanden. Ambassaden skrev på Facebook att det var olämpligt av en isländsk minister att blanda sig i rysk inrikespolitik. Den ryska ledningen var demokratiskt vald och det var inte upp till isländska politiker att avgöra vilka som ska regera.

Ambassaden krävde också Sigurður Ingi Jóhannsson på en ursäkt. De ansåg att det var oförskämt att tala om brottslingar i Kreml - inte minst eftersom ledningen valts av en majoritet av det ryska folket.

Sigurður Ingi Jóhannsson säger i Morgunblaðið att han inte har några planer på att be om ursäkt. En sådan kan bara bli aktuell om Ryssland avbryter invasionen och tar ansvar för de illdåd som har begåtts av ryska trupper under kriget i Ukraina.

Här kan du läsa mer om den isländska debatten om Rysslands invasion av Ukraina.

onsdag 30 mars 2022

Koalition i Reykjavík behåller majoritet i fullmäktige

Både Socialdemokraterna och Självständighetspartiet backar. Men Piratpartiet går framåt och ser därmed till så att den sittande koalitionen i Reykjavík behåller sin majoritet. Samtidigt ser Centerpartiet ut att mista sitt mandat i kommunfullmäktige. Det visar opinionsmätningar utförda av Gallup och Maskína på uppdrag av Vísir.

Efter valet 2010 bildade Bästa partiet majoritet med Socialdemokraterna. Dagur B. Eggertsson - Socialdemokraternas toppnamn - fick posten som kommunstyrelsens ordförande. Fyra år senare gick Bästa partiet i graven efter en mandatperiod. Men det samarbete som inleddes då mellan socialdemokrater och andra utgör alltjämt grunden för kommunpolitiken i Reykjavík.

Dagur B. Eggertsson tog över som borgmästare 2014. I två val har han säkrat makten i kommunen genom koalitioner med andra partier. När partiet går till val i maj pekar det mesta på att han får fortsätta som borgmästare i Reykjavík.

Visserligen backar Socialdemokraterna i två färska väljarbarometrar jämfört med valresultatet 2018. Men huvudmotståndaren Självständighetspartiet förlorar också väljarstöd. Samtidigt ökar stödet för Piratpartiet och Gröna vänstern - två av Socialdemokraternas koalitionspartner - medan stödet ligger still för Renässans, det fjärde partiet i den styrande majoriteten.

I en mätning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir får Självständighetspartiet 22 procent - vilket är 8,8 procentenheter lägre än i valet 2018. Socialdemokraterna tappar nästan lika mycket - och minskar med 6 procentenheter till 19,9 procent.

Den stora vinnaren är Piratpartiet som mer än dubblar väljarstödet till 16,5 procent - en uppgång med 8,8 procentenheter. Renässans får 8,6 procent - en ökning med 0,4 procentenheter. Och Gröna vänstern klättrar till 8 procent - en uppgång med 3,4 procentenheter.

En annan vinnare är Framstegspartiet som i valet 2018 bara fick 3,2 procent och blev utan mandat i fullmäktige. Nu får partiet 9,9 procent.

En annan förlorare är Centerpartiet som minskar med 2,8 procentenheter till 3,3 procent. Om detta hade varit ett valresultat hade partiet förlorat sin enda plats i fullmäktige.

Folkets parti ökar med 1,6 procentenheter till 5,9 procent medan Islands socialistparti minskar med 0,6 procentenheter till 5,8 procent.

Det här skulle ge Självständighetspartiet sex mandat - två färre än i valet 2018 - medan Socialdemokraterna får fem mandat (-2), Piratpartiet fyra mandat (+2), Framstegspartiet två mandat (+2), Renässans två mandat (oförändrat), Gröna vänstern två mandat (-1), Folkets parti ett mandat (oförändrat) och Islands socialistparti ett mandat (oförändrat).

Den sittande fyrpartikoalitionen skulle stärka sin ställning i Reykjavík med ett mandat. Tillsammans får majoriteten 13 av 23 mandat i fullmäktige.

Den senaste mätningen från Gallup pekar på ungefär motsvarande tendenser i opinionen. Även här är stödet för den sittande koalitionen tillräckligt för att bilda majoritet på nytt.

Här får Självständighetspartiet 26,4 procent (-4,4), Socialdemokraterna 21,2 procent (-4,7), Piratpartiet 12,9 procent (+5,2), Framstegspartiet 9,9 procent (+6,7), Gröna vänstern 8,6 procent (+4), Renässans 8,2 procent (oförändrat), Islands socialistparti 5,8 procent (-0,6), Folkets parti 4,6 procent (+0,3) och Centerpartiet 2,2 procent (-3,9).

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

tisdag 29 mars 2022

Ministrar nobbar folkomröstning om EU-förhandlingar

En folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap kan bara bli aktuell om det finns en majoritet för ansökan i alltinget. Det anser både statsminister Katrín Jakobsdóttir och finansminister Bjarni Benediktsson. Om inte regeringen ändrar sin hållning står det därmed klart att förslaget från tre oppositionspartier kommer att röstas ned.

Efter Rysslands invasion av Ukraina vände plötsligt EU-opinionen på Island. För första gången sedan sommaren 2009 - då Island ansökte om medlemskap - var motståndarsidan svagare än ja-sidan. Vändningen var dessutom rejäl. Hela 47 procent var positiva till ett inträde i unionen medan 33 procent var negativa.

Både Socialdemokraterna och Renässans - de två EU-vänliga partierna i alltinget - reagerade på mätningen genom olika utspel med syftet att återuppväcka debatten om medlemskap. De ansåg att kriget i Ukraina krävde en ny analys av Islands internationella situation.

Självständighetspartiet svarade direkt genom att anklaga Socialdemokraterna och Renässans för att försöka göra politik av Rysslands invasion. Bjarni Benediktsson - partiledare och finansminister - upprepade partiets ståndpunkt att Islands intressen tjänas bäst av att stå utanför opinionen.

I Morgunblaðið anklagade chefredaktören Davíð Oddsson dem för att vara populister som utnyttjade kriget för egna syften. Han hävdade dessutom att de försökte utnyttja att Islands ansökan om EU-medlemskap aldrig återkallats. Vidare anklagade han dem för att tala om förhandlingar - när det enligt Davíð Oddsson i stället rör sig om anpassning till unionen.

Det var uppenbart att regeringen - där även motståndarpartierna Framstegspartiet och Gröna vänstern ingår - inte ville ha någon ny debatt i frågan. Tillsammans med Piratpartiet valde därför Renässans och Socialdemokraterna att i alltinget lägga ett förslag om en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om medlemskap.

Piratpartiet har inte tagit ställning till frågan om medlemskap. Däremot anser partiet att islänningarna bör få folkomrösta om såväl nya förhandlingar som anslutning till EU när förhandlingarna är avslutade.

De tre oppositionspartierna hävdade att det inom vissa områden redan fanns långt framskridna förhandlingar som skulle kunna återupptas. Dessutom stoppades förhandlingarna utan att ansökan om medlemskap drogs tillbaka. Därför ansåg de att processen i sig skulle kunna bli smidig.

Men inget talar för att det blir någon folkomröstning. Statsminister Katrín Jakobsdóttir - som är ledare för Gröna vänstern - uppgav nyligen i en frågestund på Instagram att hon tyckte att det var lämpligt att folkomrösta om förhandlingar. Det kan dock inte ske om det inte finns en majoritet i alltinget för att återuppta förhandlingarna.

Bjarni Benediktsson gav samma besked i alltinget i fredags på en fråga från Dagbjartur Gunnar Lúðvíksson, alltingsledamot för Renässans. Han hävdade att han gärna när som helst debatterade EU i alltinget. Däremot ansåg han inte att det fanns någon poäng med en folkomröstning:
"Jag är av den åsikten att det skulle kunna uppstå ett onödigt problem genom att ställa folket inför frågor som det redan är klart att en majoritet av alltinget är emot. Jag undrar vad majoriteten i alltinget skulle säga till sina kolleger i Bryssel när de ska skaka hand om avtalet och alltingsledamöterna och ministrarna säger: Tack för förhandlingarna. Jag ska resa hem och kämpa mot resultatet."
Dagbjartur Gunnar Lúðvíksson undrade om Bjarni Benediktsson bara ville låta folket säga sitt när majoriteten i alltinget höll med dem. Bjarni Benediktsson svarade med att de tre partier som kunde bilda regering efter valet inte hade EU-medlemskap på dagordningen. Han hävdade att varken Renässans eller Socialdemokraterna hade lyckats eller velat bilda opinion i frågan. Valresultatet var därför i praktiken ett stöd för regeringens EU-politik.

Här kan du läsa mer om EU-debatten på Island.

måndag 28 mars 2022

Ja till samgåenden i fyra isländska kommuner

Langanesbyggð och Svalbarðshreppur går ihop. Det står klart sedan en majoritet i de nordisländska kommunerna i lördags röstat ja till ett samgående. I en annan folkomröstning gav invånarna i Stykkishólmsbær och Helgafellssveit klartecken till en sammanslagning. Resultaten innebär att ytterligare två isländska kommuner försvinner inför valet.

I februari i år folkomröstade totalt sex isländska kommuner om samgåenden. Det blev ja till förslagen att förena Blönduósbær och Húnavatnshreppur respektive Skagafjörður och Akrahreppur. Men i Eyja- og Miklaholtshreppur blev det ett nej till det planerade samgåendet med Snæfellsbær.

Därmed stod det klart att dagens 69 isländska kommuner skulle bantas med två inför kommunalvalen i maj. Nu står det klart att ytterligare två kommuner försvinner. I lördagens två folkomröstningar blev det ja i samtliga fall.

Langanesbyggð och Svalbarðshreppur på nordöstra Island går ihop i samband med valet. I Langanesbyggð var det 204 personer av totalt 344 röstberättigade som gick till vallokalen. Av dem röstade 148 ja och 53 nej. Resterande tre valsedlar var blanka eller ogiltiga. Ja-sidan fick alltså 73 procent mot 26 procent för nej-sidan.

I Svalbarðshreppur deltog 52 av 70 röstberättigade. Det var 35 som röstade ja och 17 nej - vilket innebar en seger för ja-sidan med 67 mot 33 procent. Det uppger kommunerna i ett pressmeddelande.

Även i Helgafellssveit och Stykkishólmsbær på Snæfellsnes blev det alltså majoritet för en sammanslagning. I Stykkishólmsbær röstade 422 personer ja och 34 nej medan 4 valsedlar var blanka eller ogiltiga. Resultatet innebar en seger för ja-sidan med 91,7 mot 7,4 procent. Det var 837 personer som hade rätt att rösta i valet.

I Helgafellssveit var det 52 av 56 röstberättigade som gick till vallokalen. Det var 41 personer som röstade för ett samgående medan nio röstade mot. Ytterligare två röstade blankt eller lämnade in ogiltiga valsedlar. Ja-sidan fick därmed 78,8 procent av rösterna mot 17,3 procent för nej-sidan. Det uppger kommunerna i ett pressmeddelande.

I Stykkishólmsbær var valdeltagandet låga 55 procent medan 92,9 procent röstade i Helgafellssveit. Det är ganska typiskt för den här typen av folkomröstningar. Just när det gäller kommunsamgåenden mellan stora och små kommuner är intresset i regel betydligt större i de mindre kommunerna.

I mindre kommuner är åsikterna ofta starkare medan invånare i större kommuner mer sällan har lika tydliga uppfattningar. I småkommuner handlar det ofta om erfarenheter av såväl brister i den kommunala servicen på grund av kommunens storlek som farhågor om att viss service ska försvinna från orten vid ett samgående med en större kommun.

Just Stykkishólmsbær och Helgafellssveit blir något av ett omaka par. Stykkishólmsbær är Islands fjärde minsta kommun till ytan med en areal på 11 kvadratkilometer medan Helgafellssveit mäter 234 kvadratkilometer. Helgafellssveit omger dessutom hela grannkommunen som bara gränsar mot andra kommuner till havs.

Men där Stykkishólmsbær i princip enbart består av tätorten Stykkishólmur och har 1 196 invånare har Helgafellssveit bara 66 invånare.

Även i Svalbarðshreppur - med 94 invånare - var intresset för folkomröstningen starkare än i den betydligt större grannkommunen Langanesbyggð med 504 invånare. I Svalbarðshreppur röstade 74 procent mot 59,3 procent i Langanesbyggð.

Vid årsskiftet hade Island sju kommuner som hade färre än 100 invånare. Resultaten i lördagens folkomröstningar medför alltså att två av dem går ihop med större kommuner.

Här kan du läsa mer om kommunsammanslagningar på Island.

fredag 25 mars 2022

Valfångstjätte vill jaga sillval för första gången på fyra år

För första gången sedan 2018 planerar Kristján Loftssons bolag Hvalur att jaga sillval i sommar. Beskedet kommer efter att fiskeminister Svandís Svavarsdóttir sagt att hon inte ser några skäl att tillåta valfångst efter 2023. Valfångstbåten Hvalur 9 ligger nu på varv i Reykjavík för att göras i ordning inför jakten.

Sommaren 2018 sköt Hvalur totalt 146 sillvalar av en årskvot på 209 djur. Sedan dess har bolagets båtar legat i hamn. Hvalur har haft problem med tillstånden för fångststationen i Hvalfjörður samtidigt som det internationella intresset för kött från sillval är ytterst begränsat. I praktiken är Japan den enda exportmarknaden.

Efter höstens val tog Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir över som fiske- och jordbruksminister. Nyligen meddelade hon att hon inte såg några skäl att tillåta valfångst efter 2023. Då löper den årliga kvoten på 209 sillvalar och 217 vikvalar ut. Förra sommaren sköts bara en vikval.

Svandís Svavarsdóttir förklarade att jakten i sig inte hotade bestånden av vikval eller sillval. Men den saknade betydelse för Islands ekonomi och hade i praktiken dött ut på egen hand. Dessutom hade protester mot valfångsten orsakat problem för turistnäringen och andra isländska företag. Det var också känt att de företag som ägnat sig åt jakt gjort stora förluster.

Även statsminister Katrín Jakobsdóttir har ifrågasatt valfångsten utifrån ekonomiska motiv. Inget tyder på att den skulle vara lönsam.

Kristján Loftsson - Hvalurs vd och storägare - svarade direkt. Han hävdade i Morgunblaðið att åsikterna var Svandís Svavarsdóttirs privata ställningstagande. I alltinget fanns ingen majoritet för att stoppa jakten.

Men i måndags morse drogs valfångstbåten Hvalur 9 in på varv i Reykjavík. Där ska den göras i ordning för en ny jaktsäsong.

Kristján Loftsson säger i Morgunblaðið att planen är att jaga sillval mellan juni och september. Han räknar med att jakten skapar omkring 150 arbetstillfällen på valfångststationen i Hvalfjörður. Han hävdar att situationen på marknaden nu är betydligt mer gynnsam än tidigare.

Gunnlaugur Gunnlaugsson, som är chef för valfångststationen, säger till Stundin att Hvalur inte längre har några större lager av kött från sillval. Han uppger att det inte är bestämt när Hvalur 9 ska lägga ut för att jaga val. Nu handlar arbetet om att göra båten sjöduglig.

Inför beslutet om att utfärda valfångstkvoter från 2024 och framåt har Svandís Svavarsdóttir begärt en utredning av jaktens ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Hon konstaterar dock i Stundin att Hvalur har de tillstånd som behövs för att jaga val i sommar.

Jóhannes Þór Skúlason, vd för turistföretagens branschorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, säger till Vísir att det är väl känt inom besöksindustrin att valfångst har en negativ effekt för synen på Island som resmål. Jakten på val anses ofta stå i kontrast till den natur många turister kommer för att uppleva.

Författaren Sjón är en som har reagerat starkt på att 2022 ser ut att bli den första sommaren på fyra år som det jagas sillval på Island. Han skriver på Twitter att jakten är barbarisk och att dess enda syfte är att göda miljardären Kristján Loftssons ego.

Här kan du läsa mer om Svandís Svavarsdóttirs mål att avskaffa valfångsten.

torsdag 24 mars 2022

Butik i Sauðárkrókur går i graven efter 103 år

Vid månadsskiftet stänger Verslun Haraldar Júlíussonar i Sauðárkrókur för gott. Butiken öppnades 1919 och har alltid funnits på Aðalgata 22. Nyligen avled Bjarni Haraldsson - sonen till grundaren Haraldur Júlíusson - som drivit butiken sedan 1970. Han stod själv i kassan till för några månader sedan då han flyttade in på ett äldreboende.

En av Islands äldsta butiker läggs ned den 31 mars i år. Då slår Verslun Haraldar Júlíussonar i Sauðárkrókur igen dörrarna för gott. Butiken grundades av Haraldur Júlíusson 1919. Sonen Bjarni Haraldsson började arbeta i butiken 1959. Sedan 1970 har han varit ansvarig för butiken.

I Sauðárkrókur har butiken varit något av en institution. När den fyllde 100 år 2019 utnämndes Bjarni Haraldsson till hedersmedborgare i Sveitarfélagið Skagafjörður - kommunen där Sauðárkrókur är centralort.

Verslun Haraldar Júlíussonar har än i dag karaktären av lanthandel. I hyllorna finns allt från livsmedel till spel, böcker, kläder och biltillbehör. Dessutom har många varor sålts efter vikt och vägts i kassan - där andra butiker sedan länge gått över till självbetjäning.

Butiken har i någon mån fungerat som ett levande museum. Den hade tidigare ett samarbete med hembygdsmuseet Byggðasafn Skagafjarðar just för att den bevarade en handelskultur som till stor del gått förlorad.

Fram till nyligen sålde butiken även drivmedel från Olís. Bolaget tvingades dock flytta stationen eftersom pumparna inte levde upp till dagens krav. Att den låg vid huvudgatan gjorde dessutom att läget bedömdes som olämpligt av kommunen. Den som stannade för att tanka kunde ibland orsaka något av trafikstockning på Aðalgata.

Bjarni Haraldsson avled den 17 januari vid 91 års ålder. Då hade han nyligen flyttat till ett äldreboende i Sauðárkrókur. Ända fram till de sista månaderna av sitt liv stod han i butiken och mötte kunder samt höll i verksamheten.

Nu meddelar Bjarni Haraldssons barn på butikens Facebook-sida att den läggs ned vid månadsskiftet. Fram till stängningen säljs nästan hela sortimentet till halva priset. Guðrún och Helga - två av hans döttrar - kommer också att stå i butiken.

Efter 103 år går alltså en av Islands mest anrika butiker i graven. Bjarni Haraldssons anhöriga skriver på Facebook att de hoppas att kunderna dyker upp under Verslun Haraldar Júlíussonars sista dagar.

Här kan du läsa mer om Verslun Haraldar Júlíussonar.

onsdag 23 mars 2022

Glesbygdskommuner folkomröstar om samgående

En jättekommun till ytan men alltjämt en liten kommun sett till antalet invånare. Det kan bli resultatet av folkomröstningen i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur den 26 mars. Då tar invånarna ställning till om de två kommunerna ska gå ihop. Om en majoritet i bägge kommunerna säger ja får de 548 miljoner isländska kronor i bidrag.

Langanesbyggð och Svalbarðshreppur på nordöstra Island tillhör de kommuner som påverkats minst av den ökande turismen till Island. De ligger långt från ringvägen och har ännu inga sevärdheter som har upptäckts av något större antalet besökare.

I Langanesbyggð är fisket den i särklass viktigaste näringen. Omkring hälften av befolkningen jobbar inom fiskeindustrin - och Ísfélag Vestmannaeyja är den största privata arbetsgivaren med runt 40 procent av de vuxna kommuninvånarna på lönelistan. I Svalbarðshreppur är det däremot fårskötsel som fortsätter att dominera.

Med 504 invånare är Langanesbyggð betydligt större än Svalbarðshreppur - som med 94 invånare är Islands femte minsta kommun sett till befolkningen.

Sett till ytan är det däremot två stora kommuner. Langanesbyggð mäter 1 329 kvadratkilometer medan Svalbarðshreppur uppgår till 1 154 kvadratkilometer. Tillsammans skulle de två kommunerna bli Islands trettonde största kommun sett till ytan - men bara den fyrtionde största sett till antalet invånare.

I december förra året började de två kommunerna formellt diskutera ett samgående. Det finns redan ett stort utbyte mellan kommunerna. Elever i Svalbarðshreppur går till exempel på gymnasiet i Þórshöfn, centralort i Langanesbyggð med knappt 400 invånare.

Ledamöterna i fullmäktige i bägge kommunerna står bakom planerna på ett samgående. Förhoppningen är att sammanslagningen ska leda till bättre service för invånarna och effektivare administration.

Dessutom får kommunerna ett bidrag på 548 miljoner isländska kronor från Jöfnunarsjóður sveitarfélaga om de går ihop.

En folkomröstning i frågan äger rum den 26 mars. Om en majoritet i båda kommunerna säger ja till förslaget sker samgåendet efter kommunalvalet den 14 maj. Då väljs också ett gemensamt fullmäktige.

De främsta farhågorna i Svalbarðshreppur är att glesbygden ska glömmas bort vid ett samgående. Därför finns det ett förslag att inrätta en särskild nämnd som behandlar frågor om bland annat lantbruk som har stor inverkan på invånare utanför tätorterna.

En rad samgåenden har skett sedan kommunalvalet 2018 då antalet kommuner var 72. I dag uppgår antalet till 67 - och om det blir ett ja i Svalbarðshreppur och Langanesbyggð minskar det till 66 i samband med valet.

Här kan du läsa mer om kommunsamgåenden inför vårens val.

tisdag 22 mars 2022

Tre partier vill folkomrösta om EU-förhandlingar

Socialdemokraterna och Renässans vill väcka liv i debatten om isländskt EU-medlemskap. Självständighetspartiet gör sitt yttersta för att inte få upp frågan på dagordningen. Piratpartiet håller alltjämt dörren öppen för EU-inträde. Men Morgunblaðið rapporterar inte ens om kovändningen i opinionen. Samtidigt vill nu tre partier folkomrösta i frågan.

Rysslands invasion av Ukraina och Gallups mätning om islänningarnas attityd till EU-medlemskap gjorde direkt avtryck i det politiska landskapet. Två veckor efter att opinionsundersökningen publicerades har den utpekats som en vattendelare - samtidigt som andra tiger om skiftet.

I mätningen var det hela 47 procent som var positivt inställda till ett isländskt EU-medlemskap medan 33 procent ansåg att Island borde stå utanför unionen. Resterande 20 procent var neutrala i frågan.

Det var första gången sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 som ja-sidan var starkare än nej-sidan. I MMR:s mätningar - som har ställt frågan regelbundet i drygt tio år - har EU-motståndarna alltid varit starkare. Skiftet kom alltså direkt efter Rysslands invasion av Ukraina.

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, förklarade under ett partistyrelsemöte att kovändningen i opinionen var ett skäl att på nytt diskutera frågan om EU-medlemskap. Han talade självkritiskt om att partiet ända sedan det röstades bort från regeringsmakten 2013 drivit frågor som få väljare brytt sig om.

En ny debatt om EU var för Logi Már Einarsson inte bara nödvändig för Island. Den skulle också vara ett sätt för Socialdemokraterna att återvända till debattens mittfåra.

Självkritiken fortsatte genom Björgvin G. Sigurðsson, som var finansmarknadsminister mellan 2007 och 2009. Han skrev i Kjarninn att det var ett misstag av partiet att inte hålla en folkomröstning i EU-frågan innan ansökan lämnades in. Rysslands krig i Ukraina visade vikten av internationellt samarbete genom Nato och EU.

Björgvin G. Sigurðsson var dessutom optimistisk om förhandlingarna i sig. Eftersom Islands ansökan om medlemskap aldrig har dragits tillbaka går det också att på många punkter ta upp förhandlingarna från där de avslutades inför valet 2013.

Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir är ledare för Renässans - det parti i alltinget som liksom Socialdemokraterna har ett isländskt EU-inträde inskrivet i partiprogrammet. Hon skrev på Facebook att opinionsmätningen visade att det var dags för att åter debattera frågan om medlemskap. Men det var viktigt att låta folket få säga sitt.

Hon hävdade att en folkomröstning i frågan inte längre kunde bortförklaras som "en politisk omöjlighet" - det skäl som Självständighetspartiet och Framstegspartiet uppgav efter valsegern 2013 när de motiverade varför de valde att svika löftet om en EU-omröstning.

Piratpartiet har aldrig tagit ställning till medlemskap i unionen. Men partiet håller dörren öppen. Inför höstens alltingsval uppgav Piratpartiet att det är viktigt att alltinget följer folkets vilja i frågan eftersom det rör sig om ett nationellt intresse. Om det finns en opinion för inträde finns det alltså skäl att saken.

Men nya förhandlingar om inträdesvillkoren ska enligt Piratpartiet föregås av en folkomröstning. Och när det väl finns ett färdigförhandlat avtal med EU ska islänningarna i en folkomröstning själva få säga ja eller nej till unionen. Bägge folkomröstningarna ska föregås av opartisk information om för- och nackdelar med EU-anslutning.

Från Självständighetspartiet kom direkt en rad fördömanden från partitoppen. Bjarni Benediktsson - partiledare och finansminister - ansåg att det var osmakligt att göra politik av Rysslands invasion av Ukraina. Han upprepade också partilinjen att Islands intressen tjänas bäst av att stå utanför EU.

Men han bjöd också på en anmärkningsvärd historieskrivning. Bjarni Benediktsson hävdade att det i praktiken var islänningarna själva som hade stoppat förhandlingarna om EU-inträde i valet 2013. De hade gjort det genom att rösta fram en koalition mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet - två partier som motsatte sig medlemskap i unionen.

Påståendet är korrekt. Men bägge partierna utlovade också en folkomröstning i frågan. Inte minst från Självständighetspartiet var det löftet nödvändigt för att undvika den splittring som kom senare när den EU-vänliga flygeln lämnade partiet och bildade Renässans. Att svika det löftet var också ett svek mot många väljare.

Självständighetspartiets konservativa falang har alltjämt Morgunblaðið - Islands mest anrika och näst största dagstidning - som husorgan. Jättar inom fiskeindustrin pumpar varje år in mångmiljonbelopp för att hålla Morgunblaðið vid liv. Uppenbarligen är tidningens kraft som opinionsbildare värd förlusterna.

Med Davíð Oddsson som chefredaktör har ägarna inom fiskeindustrin säkrat en röst som alltid kommer att motsätta sig ett EU-medlemskap. Men ganska ofta gör den politiska färgen på ledarsidan avtryck även i nyhetsrapporteringen.

Ibland gör den avtryck i vad som inte rapporteras. Morgunblaðið har - trots en närmast historisk vändning - inte berättat om Gallups mätning av EU-opinionen. Kanske gjorde redaktionen bedömningen att nyhetsvärdet inte var tillräckligt. Morgunblaðið har dock rapporterat om andra färska mätningar från Gallup om bland annat hur många islänningar som solar solarium och skickar julkort.

Tidningen rapporterade dock i gårdagens nätupplaga om ett nytt förslag som lagts i alltinget av Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet. De tre partierna vill folkomrösta i EU-frågan före årsskiftet. Islänningarna ska då få ta ställning till om förhandlingarna ska återupptas. Om en majoritet säger ja ska en folkomröstning om medlemskap när förhandlingarna är avslutade.

De tre partierna skriver i motionen att den koalition mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet som tog makten 2013 aldrig drog tillbaka den ansökan som lämnades in 2009 efter ett majoritetsbeslut i alltinget. Denna ansökan är därför alltjämt giltig. Syftet är alltså i praktiken att fullfölja det beslutet.

Piratpartiet, Renässans och Socialdemokraterna anser att EU-frågan är av sådan betydelse att medborgarna måste få avgöra den. Vidare skriver de att en ny syn på försvars- och säkerhetspolitik gör det relevant att pröva islänningarnas inställning till unionen. Sedan tidigare finns argument om ekonomisk stabilitet i den politiska debatten.

Det är inte troligt att förslaget får majoritet i alltinget eftersom de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - motsätter sig EU-medlemskap. Inte heller Centerpartiet eller Folkets parti vill närma sig unionen. De tre partierna kan alltså räkna med att bli nedröstade.

I praktiken är förslaget därför kanske i första hand inrikespolitiskt. Det syftar till att framkalla en bild av en regering som räds medborgarnas åsikt i EU-frågan. Det kommer sannolikt också att användas för att förstärka uppfattningen av att det i regeringen finns partier och ministrar som tjänar särintressen snarare än allmänheten.

Dessutom kan förslaget åstadkomma splittring som blir besvärlig att reparera. Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - har till exempel sagt sig vara positiv till en folkomröstning. I den position hon har i dag kan hon knappast rösta ja till förslaget. Och det kommer i sin tur utnyttjas för att anklaga henne för att ha kompromissat bort sina egna värderingar för att kunna sitta i regeringen.

Logi Már Einarsson tog upp frågan med Katrín Jakobsdóttir i alltingets frågestund i går. Han konstaterade att hon själv 2015 argumenterat just för att hålla en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap.

Katrín Jakobsdóttir svarade att hon ansåg att det var viktigt att islänningarna fick ta ställning till EU-frågan. Men det var också viktigt att det fanns en majoritet i alltinget för att väcka liv i ansökan från 2009. Någon sådan majoritet fanns inte i dag. Katrín Jakobsdóttir sade också att hennes åsikt alltjämt var att Island skulle stå utanför EU.

Här kan du läsa mer om EU-debatten på Island.

måndag 21 mars 2022

Hildur Björnsdóttir toppar Självständighetspartiets lista

Hildur Björnsdóttir toppar Självständighetspartiets lista i Reykjavík i vårens kommunalval. Men segermarginalen till motkandidaten Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir i helgens provval var oväntat knapp. Det jämna valet är ett tecken på den djupa splittringen inom partiet. Nu blir det en från partiets liberala falang som hamnar överst på valsedeln - men följd av en rad konservativa namn.

Ända sedan 2010 har Självständighetspartiet varit i opposition i Reykjavík. Missnöjet med att partiet inte har lyckats återta makten i den isländska huvudstaden har växt från val till val. Men frågan är om missnöjet någonsin har varit så stort som nu.

Eyþór Arnalds fick uppdraget att toppa listan 2018. Självständighetspartiet blev visserligen störst - men intresset för att samarbeta med partiet var obefintligt. Socialdemokraterna kunde - som näst största parti - regera vidare genom att forma en ny koalition med Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern.

Eyþór Arnalds gick till val på att främja bilismen och att motsätta sig utbyggnaden av ett system för expresstrafik i huvudstadsregionen. Politiken tilltalade många äldre väljare och kommuninvånare bosatta i förorterna. Men det var få yngre och boende i stadskärnan som lockades.

Hållningen har blivit allt mer ifrågasatt internt. I Reykjavík har flera av Självständighetspartiets ledamöter slutit upp bakom majoritetens planer för utbyggd kollektivtrafik. I grannkommunerna är Självständighetspartiet för utbyggnaden.

Trots splittringen meddelade Eyþór Arnalds att han skulle ställa upp för omval. Beslutet var närmast häpnadsväckande med tanke på den interna osämjan. Dessutom pekade opinionsmätningar på att ytterligare fyra år i opposition väntade Självständighetspartiet.

När Hildur Björnsdóttir - från partiets liberala falang - meddelade att hon kandiderade till första platsen på listan dröjde det inte länge innan Eyþór Arnalds förklarade att han inte skulle ställa upp. Förklaringen var att han skulle ägna mer tid åt familjen.

Länge såg det ut som att Hildur Björnsdóttir skulle bli ensam om att kandidera till första platsen. Men strax inpå valet utmanades hon av Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir - ersättare i fullmäktige som till skillnad från Hildur Björnsdóttir inte varit något profilerat namn.

Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir vände sig direkt till partiets konservativa falang. Hon riktade också in sig på äldre medlemmar genom att tillkännage att hon skulle prioritera förbättrade villkor för kommunens pensionärer.

I valrörelsen fick hon uppbackning av pappan Vilhjálmur Egilsson, som har en stark förankring och stort förtroende just bland äldre och mer konservativt sinnade medlemmar. Han representerade Självständighetspartiet i alltinget mellan 1991 och 2003. Sedan han lämnade politiken har han varit vd för näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins och rektor för Haskólinn á Bifröst.

Det ryktas att Vilhjálmur Egilsson de senaste veckorna har suttit i telefonen åtskilliga timmar och ringt runt till medlemmar för att uppmana dem att rösta på Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir.

När resultatet presenterades i lördags kväll stod det klart att Hildur Björnsdóttir var segrare. Men Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir slutade tvåa och petade flera mer etablerade politiker. Dessutom var segermarginalen oväntat knapp.

Hildur Björnsdóttir fick enligt ett pressmeddelande 2 603 röster till första platsen mot 1 961 för Ragnhildur Alda Mária Vilhjálmsdóttir. Det innebär alltså att Hildur Björnsdóttir toppar Självständighetspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík i maj.

Stödet för Ragnhildur Alda Vilhjálmsdóttir räckte alltså till andra platsen. Trea blev Kjartan Magnússon, fyra Marta Guðjónsdóttir, femma Björn Gíslason, sexa Friðjón R. Friðjónsson, sjua Helgi Áss Grétarsson, åtta Sandra Hlíf Ocares, nia Jórunn Pála Jónasdóttir, tia Birna Hafstein och elva Valgerður Sigurðardóttir.

Hildur Björnsdóttir är 35 år och Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir är 31 år. För Självständighetspartiet i Reykjavík innebär det dessutom en avsevärd föryngring på de två översta platserna på listan. I förra valet 2018 stod Hildur Björnsdóttir på andra plats och Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir på elfte plats.

Båda meddelade under söndagen att de accepterar platserna som de fick genom provvalet. Valgerður Sigurðardóttir - som representerar partiet i fullmäktige i dag och som siktade på tredje plats på listan - tillkännagav däremot på Facebook att hon inte kommer att ta sin plats på listan efter att ha slutat elva.

Segern blev inte bara knapp för Hildur Björnsdóttir. För den liberala falangen i övrigt blev provvalet närmast ett fiasko. Nu hamnade exempelvis Helgi Áss Grétarsson på valbar plats - en jurist som förra året i en debattartikel i Vísir tog ställning för en sexbrottsutpekad artist. Han motsätter sig också planerna på utbyggnad av kollektivtrafiken.

I sociala medier var det många som beklagade resultatet för Hildur Björnsdóttirs räkning. Och det finns en uppenbar risk att även hon kommer att toppa en lista för ett djupt splittrat parti. Det borgar i sin tur sannolikt för ytterligare fyra år i opposition.

Det var 5 445 partimedlemmar som röstade i provvalet denna gång. Inför valet 2018 - när Självständighetspartiet bara röstade om första platsen på listan - var det 3 885 medlemmar som deltog.

Här kan du läsa mer om Hildur Björnsdóttirs kandidatur.

fredag 18 mars 2022

Alltingsledamot floppar i provval i ny kommun

Med en färsk folkbokföringsadress i kommunen siktade Ásmundur Frið­riks­son på att toppa Självständighetspartiets lista i Rangár­þing ytra. Men i provvalet floppade alltingsledamoten - och hamnade inte ens bland de sex främsta. Segrade i provvalet gjorde kommunalrådet Ingvar Pétur Guð­bjarts­son. Det uppger partiet i ett pressmeddelande.

I januari i år skrev sig Ásmundur Frið­riks­son - alltingsledamot för Självständighetspartiet - i Rangár­þing ytra efter att i många år ha varit bosatt i Reykjanesbær. Bytet av folkbokföringsadress gjorde att rykten började cirkulera om att han tänkte kandidera i kommunalvalet i den sydisländska kommunen. Några dagar senare meddelade han också sin kandidatur.

Steget var inte väntat. Ásmundur Frið­riks­son valdes in i alltinget 2013 på ett mandat för den södra valkretsen. Där har Ásmundur Frið­riks­son gång på gång skapat debatt genom utspel riktade mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet.

Han har skapat stor uppmärksamhet - men också fått hård kritik. Även internt har många tagit avstånd från honom. Kontroverserna har gjort att han heller aldrig fått några tyngre uppdrag i alltinget. Ásmundur Frið­riks­son har inte heller varit i närheten av några ministerposter.

Mest känd är han för att ha dragit in miljonbelopp genom ett flitigt resande med egen bil i tjänsten - resor som enligt alltingets regelverk skulle göras med hyrbil.

Inför Självständighetspartiets provval i Rangár­þing ytra sade Ásmundur Frið­riks­son att medlemmar i den kommunala partiföreningen hade uppmanat honom att ställa upp. När rösterna hade räknats den 12 mars stod det klart att stödet för honom var svagt.

Ásmundur Frið­riks­son hamnade inte bland de sex översta av totalt nio kandidater. Hur många röster han fick är inte känt eftersom partiet bara redovisar siffror för de sex främsta kandidaterna. Men han var inte i närheten av att kunna fälla partiets tyngsta namn i kommunen.

Kommunalrådet Ingvar Pétur Guð­bjarts­son fick 219 av 400 röster till första platsen på listan. Tvåan Eydís Þorbjörg Indriðadóttir - som inte sitter i fullmäktige i dag - fick totalt 184 röster till första och andra plats. Trean Björk Grétarsdóttir - som har posten som kommunstyrelsens ordförande - fick totalt 194 röster till första, andra och tredje plats.

De sex främsta kandidaterna fick tillsammans 313 av de 400 rösterna till första platsen. Ásmundur Frið­riks­son skulle alltså ha kunnat få så många som 87 röster som toppkandidat. Men stödet för honom verkar inte ha varit utbrett. Resultatet tyder på att få haft honom på andra till sjätte plats.

Om Ásmundur Frið­riks­son hade gått segrande ur provvalet skulle han också lämna rikspolitiken och sin plats i alltinget för att koncentrera sig på uppdraget i Rangár­þing ytra. Målet var inte bara att segra i provvalet utan dessutom att vinna kommunalvalet och bli utnämnd till kommunchef.

Nu återstår att se om Ásmundur Frið­riks­son stannar kvar i alltinget och åter skriver sig i Reykjanesbær.

I kommunalvalet 2018 fick Självständighetspartiet egen majoritet i Rangár­þing ytra med 62,2 procent av rösterna. Det gav partiet fyra av sju platser i kommunfullmäktige.

Här kan du läsa mer om Ásmundur Frið­riks­son.

torsdag 17 mars 2022

Följde inte lagen om rösträkning - men slipper åtal

Att inte försegla valsedlar under rösträkningen i höstens val till alltinget var ett lagbrott. Därför ansåg polisen i Vesturland att valnämndens ledamöter skulle betala böter. Men ingen av dem betalade. Och vid årsskiftet ändrades vallagen - och därför läggs nu utredningen mot de fem ledamöterna ner. Beslutet har dock överklagats.

Efter alltingsvalet i september förra året blev rösträkningen i den nordvästra valkretsen en följetong i medierna. Vid sjutiden på morgonen dagen efter valet meddelade valnämnden ett resultat. Men marginalerna var små - och inte större än att några få röster skulle kunna leda till en omfördelning av utjämningsmandaten.

Resultatet räknades om med följden att fem kandidater miste sina platser. I stället var det fem andra kandidater som valdes in i alltinget på utjämningsmandat för samma partier.

Snart uppdagades en rad brister i rösträkningen. Trots att vallagen sade att röster skulle förvaras förseglat medan rösträkningen pågick låg de helt öppet i en sal på Hótel Borgarnes. Flera hotellanställda var inne i lokalen när valnämndens ledamöter hade åkt hem för att sova. I en halvtimme var dessutom ordföranden Ingi Tryggvason ensam i lokalen.

Alltinget valde så småningom att godkänna resultatet från den andra rösträkningen. Magnús D. Norðdahl, en av Piratpartiets kandidater i valet, anmälde agerandet till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Eftersom rösträkningen var bristfällig gick det inte heller att avgöra om alltingets beslut var riktigt.

Karl Gauti Hjaltason, en centerpartist som förlorade sin plats i alltinget efter omräkningen, polisanmälde förfarandet. Han ansåg att det rörde sig om ett uppenbart lagbrott som riskerade att urholka förtroendet för alltinget.

Polis och åklagare i Vesturland höll med. Ingi Tryggvason fick böter på 250 000 isländska kronor. De övriga ledamöterna i valnämnden skulle böta 150 000 kronor.

Men ingen av dem betalade. Därför skulle fallet gå vidare till åtal. Vid nyår ändrades vallagen - och skrivningarna om att valsedlar ska förvaras förseglat har försvunnit. Det medför i sin tur att polismästaren i Vesturland inte längre anser att det går att gå vidare med utredningen.

Polisen skriver i ett pressmeddelande att strafflagen inte längre går in i detalj på hur valsedlar ska behandlas. Därför skulle det förmodligen inte vara olagligt i dag att inte förvara dem förseglat. Eftersom lagen har förändrats på ett sådant sätt att det gynnar de misstänkta är det praxis att lägga ned utredningen.

Genom att inte ha betalat de ursprungliga böterna lyckas alltså valnämndens ledamöter undvika åtal. Det betyder dock inte att sista ordet är sagt. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har inte tagit ställning till Magnús D. Norðdahls anmälan. Och Karl Gauti Hjaltason har överklagat beslutet att lägga ned utredningen.

Här kan du läsa mer om turerna kring rösträkningen i den nordvästra valkretsen.

onsdag 16 mars 2022

Växande oro på Island efter Rysslands krig i Ukraina

Allt fler islänningar befarar att Rysslands invasion av Ukraina kommer att leda till krig även i andra länder. Dessutom är det allt fler som tror att angreppet kommer att ha inverkan på deras liv och som upplever att det skapar ökad oro. Samtidigt är det också fler som tror att sanktionerna mot Ryssland kommer att ha effekt. Det visar en mätning utförd av Gallup.

Rysslands blixtkrig mot Ukraina blev kanske inte vad Vladimir Putin hoppats på. I stället för en snabb seger mötte han ett hårt motstånd. Och även om omvärlden inte skickade några trupper för att bistå Ukrainas försvar blev svaret i form av sanktioner förmodligen hårdare än förväntat.

Invasionens förlopp ser också ut att påverka opinionen på Island. Enligt en opinionsundersökning utförd av Gallup har den inom loppet av en vecka förändrats så att allt fler verkar räkna med en omfattande och utdragen konflikt.

Nu tror hela 63 procent att kriget i Ukraina kommer att ge upphov till strider även i andra länder - en ökning med 2 procentenheter på en vecka. Bara 20 procent - en nedgång med 6 procentenheter - anser att det är osannolikt att Rysslands invasion inte leder till andra militära konflikter.

Stödet för Ukraina är alltjämt starkt. Nu svarar 93 procent - en ökning med 1 procentenhet - att Ukraina ska fortsätta att strida mot Ryssland och inte ge efter för de ryska kraven. Det är 7 procent som anser att Ukraina ska kapitulera och acceptera angriparens krav.

Allt fler befarar också att invasionen ska påverka den egna vardagen. Nu uppger hela 43 procent - en uppgång med 11 procentenheter - som tror att kriget kommer att ha inverkan. Däremot är det bara 30 procent - en tillbakagång med 8 procentenheter - som räknar med att angreppet inte får några personliga följder.

Samtidigt växer andelen islänningar som känner otrygghet eller rädsla till 62 procent - en ökning med 10 procentenheter - medan gruppen som inte upplever någon oro krymper till 23 procent - en minskning med 6 procentenheter.

Det är också fler som tror att de internationella sanktionerna mot Ryssland kommer att sätta stopp för invasionen. Nu säger 28 procent att sanktionerna är tillräckliga för att stoppa kriget - en uppgång med 5 procentenheter. Det är dock betydligt fler som inte tror att sanktionerna kommer att ha sådan effekt. Hela 53 procent tror inte att sanktionerna räcker - vilket är en nedgång med 8 procentenheter.

Även Prósent har på uppdrag av Fréttablaðið ställt en rad frågor om Rysslands invasion av Ukraina. Här svarar 70 procent att EU och Nato har gjort för lite för att bistå Ukraina. Endast 28 procent tycker att de har gjort tillräckligt för att stödja Ukraina.

44 procent anser dessutom att Nato borde skicka in trupper i Ukraina. Nästan lika många - 38 procent - tycker inte att Nato ska gå in med styrkor i kriget.

Hela 72 procent uppger att Ukraina ska beviljas medlemskap i Nato.

Här kan du läsa mer om opinionen kring Rysslands invasion av Ukraina.

tisdag 15 mars 2022

Domstol sågar brottsmisstanke mot Samherji-avslöjare

Ingen har anmält ett brott och inget tyder heller på att något brott har begåtts. Därför behöver inte heller  journalisten Aðalsteinn Kjartansson infinna sig till att bli förhörd av polisen i Norðurland eystra. Han och ytterligare tre reportrar misstänktes för brott mot privatlivets helgd i kölvattnet av skandalerna kring rederiet Samherji. Men beslutet har överklagats.

I våras kunde Kjarninn och Stundin avslöja hur en liten krets av högt uppsatta inom Samherji arbetade för att kartlägga och smutskasta journalister och samhällsdebattörer som riktade kritik mot skandalrederiets verksamhet i Namibia och på Färöarna. Bland annat utreds företaget för att ha mutat till sig fiskekvoter.

Gruppen av medarbetare inom Samherji beskrev sig ofta som gerillakrigare. Som bulvan använde de kaptenen Páll Steingrímsson. Han skrev under flera debattartiklar som hade skrivits av gruppen. De ägnade sig även åt ryktesspridning och kampanjer för att misstänkliggöra kritiker.

Avslöjandena om den interna gruppens agerande ledde så småningom till att rederiet bad om ursäkt för arbetsmetoderna.

Uppgifterna om den interna gruppen kom från Páll Steingrímssons mobiltelefon. En person i hans närhet ska ha erkänt att han stulit hans telefon. Därefter ska uppgifter alltså ha läckts till journalister på Stundin och Kjarninn.

Nyligen fick fyra reportrar besked om att de var misstänkta för brott mot privatlivets helgd. I Páll Steingrímssons mobil fanns filmer på honom i sexuella situationer. Journalisterna skulle ha kunnat sprida materialet i sitt arbete med andra uppgifter som fanns i telefonen. De kallades därför till förhör av polisen i Norðurland eystra.

Aðalsteinn Kjartansson på Stundin överklagade beslutet. Och Héraðsdómur Norðurlands eystra ger honom rätt. Misstankarna är ogrundade - och därför behöver han heller inte infinna sig till förhör.

Domstolen går emot åklagarsidan på punkt efter punkt. Det finns inga bevis för att han skulle ha haft tillgång till telefonen. Än mindre finns det några bevis för att han skulle ha tagit del av eller spridit något sexuellt material. Ingen har heller anmält något brott och det finns inget som tyder på att något brott har begåtts.

Visserligen står det klart att journalisterna har använt annat material som inte var avsett för allmänheten. När det gäller Samherjis metoder för att smutskasta kritiker är det dock uppenbart att rapporteringen hade stort allmänintresse. Inget tyder på att reportrarna använt sig av uppgifter som inte var av intresse för bevakningen av Samherji.

Underlaget från polis och åklagare är dock så magert att det inte är tillåtet att betrakta Aðalsteinn Kjartansson som misstänkt. Även om domen bara gäller honom är det troligt att domstolen skulle komma fram till samma slutsats för de tre övriga reportrarna.

Samherji har starka band till Självständighetspartiet och är den viktigaste privata arbetsgivaren i Dalvík och Akureyri i Norðurland eystra. Debattörer som har kritiserat polisens utredning har bland annat nämnt att polischefen Páley Borgþórsdóttir är självständighetspartist och tidigare i sin karriär försökt förhindra mediernas tillgång till information om känsliga brott.

Åklagaren kommer att överklaga beslutet till Landsréttur. Eyþór Þorbergsson, biträdande åklagare i Norðurland eystra, anser att de journalister som klagar på att ha delgivits misstanke om brott är för känsliga. Han säger till Vísir att de borde fundera på att byta jobb:
"Ja, vissa borde ägna sig åt blomsterdekorationer."
Här kan du läsa mer om skandalerna kring Samherji och här kan du läsa domen i sin helhet.

måndag 14 mars 2022

Invasion av Ukraina skapar debatt om Island i Nato och EU

Hälften av Gröna vänsterns väljare ställer sig nu bakom Islands medlemskap i Nato. Samtidigt hoppas Socialdemokraterna att Rysslands invasion av Ukraina ska leda till att Islands ansökan om EU-inträde ska återuppväckas. När dessa två partier regerade efter finanskraschen var relationerna till EU och Nato ständiga stridsfrågor.

Rysslands invasion av Ukraina ser ut att åtminstone tillfälligt rita om den politiska kartan på Island. Allt fler ställer sig bakom medlemskapet i Nato. Och en mätning utförd av Gallup visade dessutom att 47 procent av islänningarna nu är positiva till ett EU-inträde. Så starkt har stödet för ett inträde i unionen inte varit sedan finanskraschen hösten 2008.

Efter kraschen bildade Socialdemokraterna och Gröna vänstern regering. Koalitionen hamnade snabbt på kollisionskurs. Socialdemokraterna villkorade samarbetet med den ansökan om EU-medlemskap som lämnades in sommaren 2009. Gröna vänstern accepterade villkoret - men flera ministrar förhalade förhandlingarna.

Inför valet 2013 - när de två partierna trots allt ville fortsätta regera ihop - stoppades förhandlingarna. Gröna vänsterns ledning ansåg att det var en för stor belastning att gå till val samtidigt som förhandlingarna pågick. Bland partiets väljare har motståndarsidan alltid varit i majoritet. Utträde ur Nato står också i partiprogrammet.

Även Nato-medlemskapet påverkade regeringen. Från Gröna vänsterns ledamöter i alltinget kommer så gott som årligen ett förslag om att Island ska lämna försvarsalliansen. När partiet ingår i regeringen brukar dock ministrarna avstå från att underteckna förslaget. Också Socialdemokraternas stöd för Nato var svårt att svälja för många medlemmar.

Men attityderna ser ut att ha förändrats efter invasionen av Ukraina. Nu uppger hela 49 procent av Gröna vänsterns väljare att de står bakom Islands medlemskap i Nato. Det visar en undersökning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið. Det är bara 28 procent som förespråkar ett utträde ur Nato medan 23 procent är neutrala i frågan.

Frågan fortsätter att vara komplicerad för Gröna vänstern. I torsdags tog Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir, ledare för Renässans, upp frågan i alltinget. Hon vände sig till Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern.

Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir ansåg att försvarsavtalet med USA behövde förnyas och förtydligas. Hon efterlyste tydliga besked för hur lång tid som skulle krävas för att amerikanska styrkor skulle ingripa efter ett angrepp mot Island. Hon ville dessutom att det skulle finnas riktlinjer för beslutsprocessen i en sådan kris.

Katrín Jakobsdóttir svarade att avtalet uppdaterats vid två tillfällen - 2006 och 2016 - sedan det undertecknades 1951. Hon påpekade också att säkerhetsfrågor i dag hade många andra aspekter än rent militära. Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir svarade genom att anklaga henne för att försöka undvika att besvara frågorna.

Inför höstens alltingsval försökte Socialdemokraterna förgäves väcka väljarnas intresse för frågan om EU-medlemskap. Under lördagens partistyrelsemöte i Reykjanesbær tog partiledaren Logi Már Einarsson på nytt frågan om Islands ansökan om inträde i unionen. Han ansåg att kriget i Ukraina visade att en debatt om Islands ställning var nödvändig.

Logi Már Einarsson anklagade regeringen för att ha agerat för försiktigt och för sent. Han pekade ut tre nyckelfrågor - Island skulle fullt ut delta i internationella sanktioner mot Ryssland, ge allt tänkbart stöd till Ukrainas befolkning och hitta vägar för att säkra Islands säkerhet och stärka landets försvar för framtiden.

Enligt Logi Már Einarsson var inte Nato-medlemskapet tillräckligt i en krissituation. Han konstaterade att EU i allt större utsträckning arbetar med försvars- och säkerhetsfrågor med syftet att främja fred och demokrati. Därför skulle ett isländskt medlemskap ha stor betydelse:
"Samhällsdebatten om medlemskap i unionen behöver förnyas och inom våra egna led behöver vi skärpa argumentationen. Det handlar om folkets grundläggande intressen och det har blivit dags att åter verkligen sätta en EU-ansökan på dagordningen."
Reaktioner på utspelet kom direkt från Självständighetspartiet - det ledande regeringspartiet som liksom de två övriga partierna i koalitionen motsätter sig medlemskap. Bjarni Benediktsson, partiledare och finansminister, skrev på Facebook att debatten om internationellt samarbete var viktig. Men hans och partiets hållning är att Islands intressen tjänas bäst av att stå utanför EU:
"En ny världsbild påkallar en djupare debatt om området och det är mycket i det området som berör institutioners roll i landet, som prioritering av finansiering, nya hot och internationellt samarbete. De frågorna diskuteras inom staten, bland annat i det nationella säkerhetsrådet, och allt detta kan vi lösa utan medlemskap i EU."
Bjarni Benediktsson tar också upp EU:s behandling av Island efter finanskraschen där unionen försökte pressa fram ett statligt ansvar för Landsbankis kollaps i Storbritannien och Nederländerna. Njáll Trausti Friðbertsson, som representerar Självständighetspartiet i alltinget, drar även han på Facebook paralleller till Socialdemokraternas agerande i finanskraschens kölvatten:
"Detta är billig skrämselpropaganda och politik från Socialdemokraternas ordförande."
Njáll Trausti Friðbertsson skriver att han uppskattar EU:s agerande mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Han tycker också att det är bra att unionen ägnar mer tid åt försvars- och säkerhetsfrågor - ett område som han anser att den tidigare försummat.

Här kan du läsa mer om opinionen för Nato-medlemskap och EU-inträde.

fredag 11 mars 2022

Starkt stöd för Nato och EU efter invasionen av Ukraina

Tre av fyra islänningar är positiva till Islands medlemskap i Nato. Och inte ens en av tio anser att Island inte ska ingå i försvarsalliansen. Men även stödet för att gå med i EU är oväntat starkt. Nu är det hela 47 procent som uppger att de är positiva till ett inträde i unionen. Så stort har intresset inte varit sedan finanskraschen. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

När Gallup nyligen frågade om islänningarnas attityd till Rysslands invasion av Ukraina var motståndet mot kompakt. Hela 99 procent fördömde det ryska angreppet. Nästan lika många dömde ut invasionen som orättfärdig.

Kriget i Ukraina ser också ut att påverka islänningarnas inställning till både Nato och EU. I de opinionsmätningar som gjorts de senaste åren har en majoritet varit för fortsatt medlemskap i Nato. Men stödet för att gå med i EU växer nu till den högsta nivån sedan finanskraschen hösten 2008.

Hela 75 procent av islänningarna uppger att de är positiva till Nato-medlemskapet - och av dessa är det 34 procent som är helt och hållet positiva, 21 procent mycket positiva och 19 procent ganska positiva. Och det är 16 procent som är neutrala till medlemskapet.

Bara 9 procent motsätter sig Nato-medlemskapet. Av dessa svarar 5 procent att de är ganska negativa, 1 procent mycket negativa och 2 procent helt och hållet negativa.

Stödet för medlemskapet har ökat något sedan Gallup ställde samma fråga 2003 och 2001 - då Nato alltjämt hade en bas i Keflavík.

Efter finanskraschen hösten 2008 ansökte den rödgröna koalitionen om EU-medlemskap. Förhandlingarna strandade dock fyra år senare på grund av oenighet inom regeringen. I dag är ansökan vilande och Island har strukits från listan över kandidatländer.

Direkt efter kraschen ökade stödet för EU-inträde - men ända sedan ansökan lämnades in sommaren 2009 har en majoritet motsatt sig medlemskap i varje opinionsmätning som gjorts. Så har trenden sett ut de senaste åren. I MMR:s mätning från december förra året var det 44,1 procent som sa nej, 30,7 procent som sa ja och 25,2 procent som varken var positiva eller negativa.

Nu uppger hela 47 procent att de är positiva till ett isländskt EU-medlemskap medan 33 procent säger nej till inträde i unionen. Övriga 20 procent är varken positiva eller negativa till att Island skulle gå med i EU.

Svängningen i opinionen kommer alltså efter Rysslands invasion av Ukraina. Gallup har inte regelbundet frågat islänningarna om just synen på EU-medlemskap. Men när samma fråga ställdes 2014 var 37 procent positiva och 46 procent negativa. Fyra år tidigare - ett år efter ansökan - var 59 procent negativa och 26 procent positiva.

Här kan du läsa mer om islänningarnas attityd till Rysslands invasion av Ukraina.

torsdag 10 mars 2022

Sjutton kvinnor och en man på Gröna vänsterns valsedel

Anna Margrét Arnarsdóttir står överst på Gröna vänsterns valsedel i Fjarðabyggð. Bakom toppkandidaten finns ytterligare sexton kvinnor och en man. Det är första gången som Gröna vänstern ställer upp i val med en egen lista i den östisländska storkommunen. Partiledaren och statsministern Katrín Jakobsdóttir var med när kandidaterna klubbades.

I Fjarðabyggð på östra Island har kommunpolitiken ända sedan valet 1998 haft andra nyanser än rikspolitiken. Inför det valet bildades Fjordlistan - ett lokalparti som samlade anhängare från olika vänsterpartier på riksplanet.

Men initiativet som skulle ena den lokala vänstern hamnade snart på kollisionskurs med samma partier på riksnivå. Socialdemokraterna bildades 1999 efter ett samgående mellan fyra vänsterpartier. Gröna vänstern samlade många av dem som inte ansåg sig höra hemma i Socialdemokraterna.

Skälet var kraftverksbygget uppe på höglandet för ett aluminiumsmältverk i Reyðarfjörður. I alltinget var Socialdemokraterna splittrade - men majoriteten av alltingsgruppen röstade nej till planerna. Einar Már Sigurðarson - som var Socialdemokraternas representant från valkretsen i alltinget - tog avstånd från sina partikamraters hållning.

Fjordlistans kritik var ännu skarpare. De meddelade att de stod bakom kraftverksplanerna och att de inte hade något att göra med Socialdemokraterna i alltinget. Inte heller hade de något samröre med Gröna vänstern - som också motsatte sig planerna.

Tiden har inte läkt såren. Fjordlistan har fortsatt vara en maktfaktor i Fjarðabyggð. Partiet har samlat kandidater från vänsterkanten. Alla trevare från Socialdemokraterna och Gröna vänstern har avvisats.

I valet 2018 blev Fjordlistan största parti med 34,1 procent av rösterna och fyra mandat i fullmäktige. Efter valet bildade Fjordlistan majoritet med Framstegspartiet som fick 23,6 procent och två mandat. Självständighetspartiet - med 25,5 procent och två mandat - och Centerpartiet - 16,8 procent och ett mandat - hamnade i opposition.

Uppdraget som kommunalråd gick till Fjordlistans Eydís Ásbjörnsdóttir. Einar Már Sigurðarson - som alltså satt i alltinget för Socialdemokraterna mellan 1999 och 2009 - är vice kommunalråd.

Men i kommunalvalet i maj ökar konkurrensen på vänsterkanten. För första gången ställer Gröna vänstern upp med en egen lista i Fjarðabyggð. Katrín Jakobsdóttir - partiledare och statsminister - var på plats när den historiska valsedeln klubbades.

Gröna vänsterns lista är anmärkningsvärd av flera skäl. Av de arton kandidaterna är sjutton kvinnor och en man. Det uppger partiet i ett pressmeddelande.

Anna Margrét Arnarsdóttir, en student från Neskaupstaður, toppar listan. Även nummer två och tre på valsedeln bär samma förnamn. Tvåa är Anna Berg Samúelsdóttir och trea Anna Sigrún Jóhönnudóttir. Enda mannen är Styrmir Ingi Stefánsson på fjortonde plats.

onsdag 9 mars 2022

Vill uppkalla gata vid Rysslands ambassad efter Kiev

Byt namn på Garðastræt­i till Kænug­arðsstræti. Det föreslår Eyþór Arnalds, ledare för Självständighetspartiet i Reykjavík. Kænug­arður är det isländska namnet på Kiev - och vid Garðastræt­i ligger Rysslands ambassad. Samtidigt har ett enigt kommunfullmäktige ställt sig bakom ett fördömande av den ryska invasionen av Ukraina.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har en rad demonstrationer ordnats utanför den ryska ambassaden i Reykjavík. Vid demonstrationerna har deltagarna bland annat sjungit den ukrainska nationalsången.

Ambassadören Michail V. Noskov har i statliga ryska medier hävdat att byggnaden utsatts för skadegörelse. Enligt RÚV ska en person ha gripits i samband med demonstrationerna. Det rörde sig om en demonstrant som inte följde polisens uppmaningar att lämna ambassadens gård. Däremot finns ingen skadegörelse polisanmäld.

Ett enigt kommunfullmäktige i Reykjavík har också fördömt den ryska invasionen. Ryssland uppmanas att dra tillbaka sina styrkor och avbryta krigföringen. Politikerna i fullmäktige uttrycker också sin solidaritet med krigets offer och meddelar att kommunen ska vara redo för att ta emot flyktingar från Ukraina.

Eyþór Arnalds, Självständighetspartiets ledare i Reykjavík, vill nu att kommunen går ett steg längre. I planeringsrådet har han föreslagit att Garðastræt­i - där Rysslands ambassad ligger - ska byta namn till Kænug­arðsstræti.

Facebook skriver han att syftet är att påminna om de långvariga banden mellan Island och Ukraina.

Förslaget kommer att behandlas i nästa sammanträde i planeringsrådet. Pawel Bartoszek, kommunpolitiker för Renässans som ingår i den styrande majoriteten i Reykjavík, säger i Morgunblaðið att han är allmänt positiv till att uppkalla gator efter länder och städer som Island har goda relationer med. Han säger också att det ligger en god tanke bakom förslaget.

Kænug­arður är det isländska namnet på Ukrainas huvudstad Kiev. Namnets bakgrund är inte klarlagd. Det är belagt sedan Kristni saga, berättelsen om hur Island kristnades som nedtecknades första gången på 1100-talet.

Länge spreds sägner om hur Kiev skulle ha grundats av vikingar på 700- eller 800-talet. Men staden är äldre än så. Länge har det också cirkulerat teorier om att vikingar skulle ha namngett platsen. Inte heller dessa förefaller särskilt sannolika.

Isländskans kæna betyder 'liten båt' medan garður betyder 'gård' - ett efterled som i formen gorod och grad finns i andra ortnamn i regionen. Hittills har ingen lyckats presentera en rimlig förklaring till hur isländskans kæna skulle ha blivit till Kiev. Ordet har ingen känd koppling till platsen eller till de båtar som vikingar använde för att segla dit.

Troligare är att platsen redan kallades Kiev - eller Kyiv på ukrainska - när vikingarna anlände. Det ordet anpassades gissningsvis till Kýv och utvecklades senare till Kænug­arður, där efterleden g­arður är ett isländskt tillägg som signalerade att det rörde sig om en större bebyggelse.

tisdag 8 mars 2022

Eniga islänningar fördömer Rysslands invasion av Ukraina

Hela 99 procent av islänningarna fördömer Rysslands angrepp på Ukraina. Och nästan lika många anser att den ryska invasionen är oförsvarlig. En bred majoritet anser att det internationella samfundet ska rikta hårda sanktioner mot ryska intressen. Men det är få som tror att de kommer att få stopp på kriget. I stället befarar många att det kommer att sprida sig. Det visar en mätning utförd av Gallup.

Regeringen, presidenten och partiledarna i alltinget har varit eniga i fördömandet av den ryska invasionen av Ukraina. En opinionsundersökning utförd av Gallup visar också att de har folket med sig i den här frågan. Motståndet mot angreppet är kompakt.

Hela 99 procent fördömer Rysslands krig i Ukraina. Bara 1 procent svarar att de står bakom den ryska invasionen av grannlandet.

Nästan lika många - 93 procent - anser att angreppet är oförsvarligt. Men det är 4 procent som uppger att kriget i någon mån kan rättfärdigas. Resterande 3 procent är neutrala i frågan.

Det finns även en bred uppslutning bakom Islands sanktioner mot Ryssland. Det är 89 procent som säger att det internationella samfundet ska rikta hårda sanktioner mot Ryssland. Bara 8 procent motsätter sig sanktioner - medan 4 procent varken är positivt eller negativt inställda till sanktioner.

Däremot är det få som tror att ekonomiska sanktioner är tillräckliga för att få stopp på invasionen. Hela 61 procent svarar att det är uteslutet eller osannolikt att sanktionerna kommer att stoppa Ryssland. Betydligt färre - 23 procent - säger att sanktionerna kommer eller kan få striderna att upphöra. Resterande 17 procent är neutrala i frågan.

Många befarar att kriget kommer att sprida sig. 61 procent tror att Rysslands angrepp mot Ukraina även leder till strider i andra länder. Bara 26 procent räknar med att inte fler länder dras in i konflikten. Övriga 14 procent är neutrala.

Det ukrainska motståndet har också ett utbrett stöd bland islänningarna. 92 procent anser att Ukraina inte ska tillmötesgå de ryska kraven och fortsätta kämpa. Bara 8 procent tycker att Ukraina ska kapitulera och ge efter för de ryska kraven.

När det gäller krigets inverkan på Island går opinionen isär. Det är 38 procent som tror att invasionen kommer att ha liten eller ingen effekt på det egna livet. Något färre - 32 procent - räknar med att kriget kommer att ha viss påverkan på vardagen. Här säger 30 procent att de tror på varken små eller stora konsekvenser.

Dessutom är det 52 procent som upplever otrygghet eller rädsla på grund av kriget i Ukraina medan 29 procent inte har några sådana känslor. Resterande 20 procent är neutrala.

Här kan du läsa mer om Islands agerande efter Rysslands invasion av Ukraina.

måndag 7 mars 2022

Chefredaktör erkänner inbrott hos annan chefredaktör


En inbrottstjuv stal chefredaktören Reynir Traustasons nycklar vid ett inbrott. Därefter tog han sig in på Mannlífs redaktion och raderade alla artiklar från tidningens webb. Nu erkänner Kristjón Kormákur Guðjónsson inbrottet. Själv är han chefredaktör för den konkurrerande nyhetssajten 24.

Den 20 januari i år gjorde Reynir Traustason, chefredaktör för Mannlíf, en av sina många vandringar upp på Úlfarsfell - ett 296 meter högt berg i Mosfellsbær just utanför Reykjavíks kommungräns. När han kom tillbaka till parkeringsplatsen upptäckte han att någon brutit sig in i hans bil. Inbrottstjuven hade bland annat stulit hans nycklar.

Reynir Traustason ringde polisen och anmälde inbrottet. Nästa morgon väntade en ny överraskning. När han kom till redaktionen i Reykjavík upptäckte han att någon tagit sig in i lokalerna. Gärningsmannen hade tagit två datorer och raderat samtliga artiklar från Mannlífs webb.

Reynir Traustason förklarade direkt att han misstänkte att Róbert Wessman låg bakom inbrottet. Róbert Wessman är bland annat vd för läkemedelsföretaget Alvogen. Han har de senaste åren befunnit sig i en bitter fejd med Björgólfur Thor Björgólfsson - Islands rikaste man och en tidigare affärspartner.

Mannlíf hade under en längre tid granskat Róbert Wessman. Rapporteringen hade bland annat lett till att hans brittiska jurister hotade att stämma Mannlíf. De krävde också att Reynir Traustason skulle lämna ifrån sig underlag till artiklarna.

En rad påståenden om Róbert Wessman hade ifrågasatts av 24 - en nyhetssajt som grundades i oktober förra året av Kristjón Kormákur Guðjónsson. 24 startades efter envisa rykten om att han skulle ha försökt köpa DV. Samma källor gjorde gällande att han då agerade bulvan för Róbert Wessman. Tidigare hade rivalen Björgólfur Thor Björgólfsson finansierat just DV som skrivit en rad kritiska artiklar om Róbert Wessman.

Nu träder Kristjón Kormákur Guðjónsson fram och erkänner inbrottet. Han berättar i Mannlíf att det var han som både bröt sig in i Reynir Traustasons bil och därefter tog sig in på redaktionen och raderade artiklarna. Men det var inte på uppdrag av Róbert Wessman. Däremot kände han sympati för honom och ansåg att Mannlífs rapportering var missvisande:
"Jag hade börjat räkna honom till mina vänner. ... Men jag kan säga att han aldrig bad om att det här skulle göras."
Vidare berättar Kristjón Kormákur Guðjónsson att han hela tiden visste att han gjorde fel. Men han såg inbrottet som ett sätt att göra sig av med en konkurrent. Han hoppades dessutom på att komma över intressanta dokument i Reynir Traustasons dator.

Kristjón Kormákur Guðjónsson medger samtidigt att Róbert Wessman varit inblandad i 24. Han ska under en period ha skänkt 3,7 miljoner isländska kronor i månaden för att finansiera sajten. Betalningarna ska till viss del ha varit kompensation för rådgivning åt Róbert Wessman.

Däremot ska han aldrig ha varit intresserad av att bli aktieägare - något som i så fall skulle registreras och redovisas öppet hos medienämnden Fjölmiðlanefnd.

Róbert Wessman uppger i Morgunblaðið att han inte hade någon kännedom om inbrottet hos Mannlíf. Han hävdar att han hört rykten om att Kristjón Kormákur Guðjónsson skulle ha legat bakom inbrottet. Róbert Wessman ska då ha ringt honom och sagt att han gjort sig skyldig till lagbrott om han skulle vara den skyldige.

De senaste dagarna har sajten 24 legat nere efter att inga nya artiklar publicerats under en längre tid. Två journalister - Arnór Steinn Ívarsson och Tómas Valgeirsson - publicerade nyligen en text där de berättade att de inte fått någon lön de senaste månaderna och att kommunikationen med Kristjón Kormákur Guðjónsson länge varit obefintlig eller undermålig.

Artikeln raderades enligt Stundin strax efter att den hade publicerats. Men sedan dess har 24 legat nere.

Här kan du läsa mer om Björgólfur Thor Björgólfsson och DV.

fredag 4 mars 2022

Här är Islands sju riktiga nationalrätter

Det talas om skyr, lammstek, rökt fårkött och torsk. Och visst, ofta är det maträtter som många islänningar har ett gott öga till. Men den som verkligen vill äta som en islänning bör sikta in sig på helt andra rätter. För när det handlar om mat som gör ett lika djupt intryck i buken som i folksjälen är det de här sju rätterna som gäller.

1. Íslensk hveitisúpa:
Länge var grönsaker både svåråtkomliga och dyra. Så när de väl fanns på bordet kom de ofta från konserver. Än i dag finns det många islänningar som vill att det ska stå just Ora på burkarna med rödkål, gröna ärter eller majs - ett varumärke som många växte upp med.
Íslensk hveitisúpa är en grönsakssoppa med vetemjölsredning som fortfarande serveras på en mängd restauranger där husmanskost står på menyn. För att den ska vara äkta ska soppan sakna andra kryddor än salt (som den däremot ska ha en nästan frän smak av), ha en stark mjölsmak och dessutom vara spetsad med en rejäl skvätt grädde. Och grönsakerna som används måste förstås komma från konserver eller fryspåsar. Färska grönsaker är alldeles för ambitiöst för denna ... soppa.

2. Kokteilsósa:
Kokteilsósa är Rhode Island-dressingen som Island - av en för övriga planeten outgrundlig anledning - vill ta åt sig uppfinnaräran av. Det är en fet sås med lätt ketchupsmak. Kokteilsósa är på Island obligatoriskt till pommes frites - som om inte frityrflottet var tillräckligt för att ploppa till artärerna doppas alltså potatisslamsorna i en oljebaserad dressing. Det sägs att det i detalj går att mäta hur kroppsfettsprocenten sväller för varje såsdoppad pommes frites som når munnen.

3. Laugardagsnammi:
Lördagsgodiset är en institution. Den som handlar en lördag behöver aldrig leta efter avdelningen med plockgodis. Det är bara att följa ljudet av självplocksrassel när sked efter sked av sockerbomber landar i svällande påsar. För att försäkra sig om att det alltid ska rassla på lördagarna brukar de flesta butikerna ha halva priset på lösgodis just då.

4. Pylsa:
Varmkorven är en annan isländsk institution ihopmosad av allt annat än de bästa bitarna från - ofta - lamm, gris och ko. Återigen är det fett och socker som är mirakelingredienserna. Varmkorven serveras med ett korvbröd fullproppat med tomma kalorier samt fet remouladsås, sötsliskigt mesig senap, sockerpumpad ketchup, kolesteroltoppande friterad lök och så - tricket för en genuint usel andedräkt - rå lök. Få strider om tillbehören. Däremot är stavningsvalet mellan pylsa och pulsa en ständig stridsfråga.

5. Pizza:
Ja, det stavas pizza. Språkvårdens drömmar om att islänningarna ska tala om flatbaka eller åtminstone pitsa i stället har hittills inte besannats. Pizzan har samma givna plats i det isländska nationalrättsgalleriet som i det svenska.

6. Kók og Prins Póló:
Islands mest sålda läskedryck - som det dessutom sägs att Island ska ha världsrekord i konsumtion per capita av - är Coca Cola. Och den mest sålda chokladbiten är Prince Polo. Den polska kexchokladen började importeras under tidigt 1950-tal efter ett handelsavtal med de två länderna. Eftersom Prince Polo kunde klassas som kex i stället för godis var chokladbiten varken belagd med importförbud eller skyddstullar. Snart blev den en favorit, en position som den behållit från generation till generation. Tillsammans med Coca Cola är detta ett klassiskt mellanmål för den som vill ha en rejäl sockerchock.

7. Lýsi:
Fiskleverolja är förstås fett, men till skillnad från kokteilsósa och annat handlar det om nyttiga fetter. En klunk fiskleverolja har i generationer varit ett självklart inslag i en isländsk frukost. Fortfarande finns fiskleverolja på många hotellfrukostar. Och till skillnad från de sex övriga rätterna kan den intas med gott samvete. Däremot är det många som tycker att den smakar allt annat än gott. Men efter att ha smällt i sig en massa onyttigheter kan det vara på sin plats med något som faktiskt gynnar hälsan.

torsdag 3 mars 2022

Fynden i Kleifarvatn som avslöjade sovjetiskt spioneri

En lördag i september 1973 kastade sig bröderna Guðmundur och Ólafur Benediktsson från Geithöfði i Kleifarvatn. Många gånger hade de åkt till sjön för att dyka. Men den här gången var det inte bara erfarenhet som de hade med sig hem i bagaget. I bilen kunde de också proppa in mängder av sovjetisk avlyssningsutrustning.

Kleifarvatn på sydvästra Island är en på många sätt mycket underlig sjö. I samband med kraftiga jordskalv kan den både sjunka och stiga. Exakt hur det går till har inga forskare hittills lyckats lista ut. I sjön finns också områden som är så heta att fiskar blir skållade. Dessutom har regionen alltid präglats av vulkanisk aktivitet.

Ändå är det kanske framför allt deckarförfattaren Arnaldur Indriðason som har präglat bilden av Kleifarvatn. I en roman från 2004 med samma namn (Mannen i sjön på svenska) berättar han en historia om hur det på botten av den sjunkande sjön hittas en död kropp fastkedjad i sovjetisk spionutrustning.

Boken var delvis baserad på något som faktiskt inträffat. Lördagen den 8 september 1973 var det första steget mot insyn i hur omfattande det sovjetiska spioneriet var på Island under kalla kriget.

I vattnet denna lördag hittade Guðmundur och Ólafur Benediktsson sändare, mottagare och magnetband. En del tog de med sig, men mycket fick ligga kvar. Två dagar senare återvände tillsammans med Erlingur Bjarnason. Fångstlyckan var god även denna gång. Fler underliga föremål fiskades upp ur Kleifarvatn.

På vissa apparater fanns text med det kyrilliska alfabetet. På andra såg det ut som att någon försökt radera texten. Släktingen Torfi Ólafsson, som studerade ryska, fick uppdraget att försöka tyda texterna. Det handlade tveklöst om ett trettiotal olika apparater med rysk text.

Vid det här laget valde de unga männen att vända sig till polisen. I förhör berättade de hade dykt på samma ställe bara ett par månader tidigare. Då fanns där inga underliga apparater.

Fynden ledde till att polisen sökte igenom sjön. Ännu mer misstänkt avlyssnings- och kommunikationsutrustning hittades. Majoriteten var försedd med kyrillisk text. Tre apparater hade dock tillverkats i Västeuropa. Det visade sig dock snart att de hade sålts till Sovjet.

Den sovjetiska ambassaden förnekade alla uppgifter om inblandning i någon spioneriaffär. Allt pekade dock mot ambassaden. Under 1967 blev diplomatposten till ambassaden på Garðastræti anmärkningsvärt tyngre. Några år senare byggdes ambassadens övervåning om med en ostörd överblick över himlavalvet - och sannolikt även över amerikanska satelliter.

Det främsta fyndet i Kleifarvatn var en mycket kraftfull kortvågsradio. Den kunde användas för att avlyssna just de våglängder som Nato använde för telefonsamtal mellan Nordamerika och Europa. Den linjen passerade nämligen Island. Annan utrustning visade att Sovjet också avlyssnade Nato-basen i Keflavík och inhemsk telefontrafik.

Från officiellt håll kom det aldrig något sovjetiskt erkännande trots att alla tecken pekade mot ambassaden i Reykjavík. Polisen i Hafnarfjörður hade under en längre tid reagerat på att fordon med ryska diplomatskyltar ofta syntes vid Kleifarvatn. Strax före det första fyndet i sjön hade den misstänkta spionverksamheten kunnat avslöjas.

I slutet på augusti 1973 var ett ambassadfordon - en svart Volga - inblandat i en singelolycka vid Kleifarvatn. Islänningar som passerade olycksplatsen stannade för att tala med föraren. Han beskrevs som uppenbart berusad. Diplomatbilen såg ut att vara fullastad med tomater.

Sannolikt fanns dock mer än tomater i bagaget. Den voltade bilen bärgades till en verkstad i Reykjavík. Där blev mekanikerna vittnen till hur personal från ambassaden gång efter gång kom till verkstaden för att plocka med sig föremål från bilen.

Alla var dock inte övertygade om den sovjetiska inblandningen. Den socialistiska tidningen Þjóðviljinn hävdade i stället att Självständighetspartiet skulle ha planterat utrustningen i sjön. Syftet ska ha varit att smutskasta Sovjet. Än så länge har dock inga bevis för en sådan teori presenterats.

Utrustningen var länge i polisens förvar. I dag har det mesta utom några få apparater förstörts. De kan beskådas på Árbæjarsafn i Reykjavík. Men den exakta historien bakom är ännu inte känd.

onsdag 2 mars 2022

9 000 dödsoffer i vulkanutbrott på Island

Omkring 9 000 personer har dött till följd av vulkanutbrott på Island under de senaste 650 åren. Utbrottet med de mest katastrofala konsekvenserna var Laki mellan 1783 och 1784. Då miste cirka 8 700 personer livet. Men i modern tid är dödsoffer kopplade till vulkanutbrott något mycket sällsynt. Det framkommer i en artikel i Læknablaðið.

På Island inträffar i regel ett vulkanutbrott ungefär vart tredje år. Just nu tros landet vara på väg in i en period av ökad vulkanisk aktivitet. Både Katla och Hekla är redo att eruptera. I Vatnajökull ser både Grímsvötn och Bárðarbunga att gå mot nya utbrott.

Länge förknippades vulkanutbrott med en lång rad plågor. Utbrott orsakade förgiftningar, översvämningar och begravde bördig mark under aska och lava. Men i dag är dödsfall med direkt anknytning till vulkanutbrott mycket sällsynta. Och de som omkommit under det senaste seklet hade kunnat undvika detta.

I Læknablaðið skriver läkaren Gunnar Guðmundsson och geologen Guðrún Larsen om dödsfall med anknytning till vulkanutbrott. Genomgången börjar med Öræfajökulls utbrott 1362. Längre tillbaka i tiden är källorna än mer osäkra.

Öræfajökulls utbrott 1362 är det största sura explosionsutbrottet som inträffat på Island sedan landet befolkades. Det är känt att betes- och odlingsmark samt byggnader i två socknar begravdes. I artikeln uppskattas antalet dödsoffer till mellan 50 och 300 personer.

Det har inte påträffats några kvarlevor från personer som kan ha fallit offer för Öræfajökull. De kan dock ha begravts under de enorma mängder aska som vulkanen spred över stora delar av landet. Utbrottet var av sådan storlek att Gunnar Guðmundsson och Guðrún Larsen räknar med att ett stort antal omkom.

Om antagandena är korrekta gör det Öræfajökull till den näst dödligaste vulkanen i landet. Det är bara Lakis utbrott mellan 1783 och 1784 som orsakat fler dödsoffer. Då dog omkring 8 700 personer. Utbrottet är det näst största sedan Island befolkades. Bara Eldgjá år 934 har varit större.

Utbrottet i Laki hade sitt ursprung i Grímsvötns vulkaniska system. Inom loppet av åtta månader bildades 14,7 kubikkilometer lava och 0,7 kubikkilometer tefra. Under utbrottet producerades dessutom 120 megaton svaveldioxid, 350 megaton koldioxid, 15 megaton vätefluorid och 6,8 megaton väteklorid.

Trots den enorma produktionen av giftiga vulkangaser är det inte säkert att koncentrationen var direkt dödlig i befolkade områden. Däremot står det klart att en fjärdedel av boskapen dog på grund av fluorförgiftning. Tusentals människor dog i den hungersnöd som följde när inte bara boskapen dog utan marken dessutom förgiftades.

Det finns många berättelser om utbredd svält och svåra sjukdomssymtom från denna tid. Författarna skriver att det är svårt att dra några slutsatser om huruvida det rörde sig om fluorförgiftning eller skörbjugg. Det talas om sår i munnar och på tungor, om svart tandkött och tänder som lossnar ur munnen, om inflammation i leder och muskelkramp.

De övriga utbrott som författarna tar upp har bara orsakat enstaka dödsfall. Den vanligaste dödsorsaken är drunkning till följd av de översvämningar som skapas av utbrott under glaciärer. Vid Grímsvötns utbrott 1629 dog minst fyra personer, vid utbrottet 1684 en person och vid utbrottet 1861 en person. Dessutom drunknade tre personer vid Öræfajökulls utbrott 1727.

Vid Heklas utbrott 1510 ådrog sig en person dödliga skador. När Katla erupterade 1755 dog en person efter att ha träffats av blixten.

Gunnar Guðmundsson och Guðrún Larsen tar också upp Hekla 1947 och Eldfell på Hemön 1973 som utbrott då en person omkommit. Värt att notera är dock att bägge dödsfallen hade varit möjliga att undvika. När det gäller Hekla handlade det om en fotograf som träffades av en sten och omkom. Och på Hemön var det en inbrottstjuv som somnade på platsen och dog av de giftiga gaserna.

Totalt handlar det alltså om ungefär 9 000 personer som har omkommit till följd av vulkanutbrott sedan 1362.