Rysslands invasion av Ukraina ser ut att åtminstone tillfälligt rita om den politiska kartan på Island. Allt fler ställer sig bakom medlemskapet i Nato. Och en mätning utförd av Gallup visade dessutom att 47 procent av islänningarna nu är positiva till ett EU-inträde. Så starkt har stödet för ett inträde i unionen inte varit sedan finanskraschen hösten 2008.
Efter kraschen bildade Socialdemokraterna och Gröna vänstern regering. Koalitionen hamnade snabbt på kollisionskurs. Socialdemokraterna villkorade samarbetet med den ansökan om EU-medlemskap som lämnades in sommaren 2009. Gröna vänstern accepterade villkoret - men flera ministrar förhalade förhandlingarna.
Inför valet 2013 - när de två partierna trots allt ville fortsätta regera ihop - stoppades förhandlingarna. Gröna vänsterns ledning ansåg att det var en för stor belastning att gå till val samtidigt som förhandlingarna pågick. Bland partiets väljare har motståndarsidan alltid varit i majoritet. Utträde ur Nato står också i partiprogrammet.
Även Nato-medlemskapet påverkade regeringen. Från Gröna vänsterns ledamöter i alltinget kommer så gott som årligen ett förslag om att Island ska lämna försvarsalliansen. När partiet ingår i regeringen brukar dock ministrarna avstå från att underteckna förslaget. Också Socialdemokraternas stöd för Nato var svårt att svälja för många medlemmar.
Men attityderna ser ut att ha förändrats efter invasionen av Ukraina. Nu uppger hela 49 procent av Gröna vänsterns väljare att de står bakom Islands medlemskap i Nato. Det visar en undersökning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið. Det är bara 28 procent som förespråkar ett utträde ur Nato medan 23 procent är neutrala i frågan.
Frågan fortsätter att vara komplicerad för Gröna vänstern. I torsdags tog Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, upp frågan i alltinget. Hon vände sig till Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern.
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir ansåg att försvarsavtalet med USA behövde förnyas och förtydligas. Hon efterlyste tydliga besked för hur lång tid som skulle krävas för att amerikanska styrkor skulle ingripa efter ett angrepp mot Island. Hon ville dessutom att det skulle finnas riktlinjer för beslutsprocessen i en sådan kris.
Katrín Jakobsdóttir svarade att avtalet uppdaterats vid två tillfällen - 2006 och 2016 - sedan det undertecknades 1951. Hon påpekade också att säkerhetsfrågor i dag hade många andra aspekter än rent militära. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir svarade genom att anklaga henne för att försöka undvika att besvara frågorna.
Inför höstens alltingsval försökte Socialdemokraterna förgäves väcka väljarnas intresse för frågan om EU-medlemskap. Under lördagens partistyrelsemöte i Reykjanesbær tog partiledaren Logi Már Einarsson på nytt frågan om Islands ansökan om inträde i unionen. Han ansåg att kriget i Ukraina visade att en debatt om Islands ställning var nödvändig.
Logi Már Einarsson anklagade regeringen för att ha agerat för försiktigt och för sent. Han pekade ut tre nyckelfrågor - Island skulle fullt ut delta i internationella sanktioner mot Ryssland, ge allt tänkbart stöd till Ukrainas befolkning och hitta vägar för att säkra Islands säkerhet och stärka landets försvar för framtiden.
Enligt Logi Már Einarsson var inte Nato-medlemskapet tillräckligt i en krissituation. Han konstaterade att EU i allt större utsträckning arbetar med försvars- och säkerhetsfrågor med syftet att främja fred och demokrati. Därför skulle ett isländskt medlemskap ha stor betydelse:
"Samhällsdebatten om medlemskap i unionen behöver förnyas och inom våra egna led behöver vi skärpa argumentationen. Det handlar om folkets grundläggande intressen och det har blivit dags att åter verkligen sätta en EU-ansökan på dagordningen."
Reaktioner på utspelet kom direkt från Självständighetspartiet - det ledande regeringspartiet som liksom de två övriga partierna i koalitionen motsätter sig medlemskap. Bjarni Benediktsson, partiledare och finansminister, skrev på Facebook att debatten om internationellt samarbete var viktig. Men hans och partiets hållning är att Islands intressen tjänas bäst av att stå utanför EU:
"En ny världsbild påkallar en djupare debatt om området och det är mycket i det området som berör institutioners roll i landet, som prioritering av finansiering, nya hot och internationellt samarbete. De frågorna diskuteras inom staten, bland annat i det nationella säkerhetsrådet, och allt detta kan vi lösa utan medlemskap i EU."
Bjarni Benediktsson tar också upp EU:s behandling av Island efter finanskraschen där unionen försökte pressa fram ett statligt ansvar för Landsbankis kollaps i Storbritannien och Nederländerna. Njáll Trausti Friðbertsson, som representerar Självständighetspartiet i alltinget, drar även han på Facebook paralleller till Socialdemokraternas agerande i finanskraschens kölvatten:
"Detta är billig skrämselpropaganda och politik från Socialdemokraternas ordförande."
Njáll Trausti Friðbertsson skriver att han uppskattar EU:s agerande mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Han tycker också att det är bra att unionen ägnar mer tid åt försvars- och säkerhetsfrågor - ett område som han anser att den tidigare försummat.
Här kan du läsa mer om opinionen för Nato-medlemskap och EU-inträde.
