I kommunalvalet 2018 röstade islänningarna fram representanter till 74 fullmäktigen. Sedan dess har en rad kommunsamgåenden genomförts - och i flera fall blir de verklighet efter lördagens kommunalval. Då väljs företrädare till 64 fullmäktigen.
Totalt är det 470 platser i hela landet som ska fyllas. Och det är 6 367 personer som kan väljas in - vilket betyder att 1,7 procent av Islands befolkning kandiderar i valet.
Men i tretton små kommuner har inga listor anmälts till valet. Därför blir det i stället personval där samtliga kommuninvånare mellan 18 och 65 år - totalt 3 191 personer - kan väljas in. Enda undantaget är de 34 personer som avböjt - något de haft möjlighet att göra eftersom de redan suttit i fullmäktige.
De tretton kommunerna som har personval är Dalabyggð, Kaldrananeshreppur, Hvalfjarðarsveit, Fljótsdalshreppur, Grýtubakkahreppur, Skagabyggð, Tálknafjarðarhreppur, Súðavíkurhreppur, Árneshreppur, Eyja- og Miklaholtshreppur och Skorradalshreppur.
Den största kommunen som har personval är Hvalfjarðarsveit som har 647 invånare. Här kommer det att bli stor politisk förnyelse. I valet 2018 var det tre partier som kandiderade: Framåt, Invånarlistan och Hvalfjörðurlistan. Av de sju ledamöter som då valdes in i fullmäktige är det fem som har meddelat att de inte ställer upp för omval.
I Skagaströnd och Tjörneshreppur är det bara ett parti som kandiderar. Därför får Skagaströndlistan respektive Tjörneslistan samtliga platser i fullmäktige.
Tjörneshreppur är Islands näst minsta kommun med 56 invånare. På Tjörneslistans valsedel finns tio kandidater - fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. Det betyder att 18 procent av kommunens invånare kandiderar till fullmäktige.
I 49 kommuner är det minst två partier som kandiderar - och med kandidaterna i Tjörneshreppur och Skagaströnd inräknade är det totalt 3 209 personer på 179 listor som ställer upp i lördagens val. De kandiderar till sammanlagt 401 stolar i fullmäktige.
Flest partier finns i Reykjavík där elva listor kandiderar till fullmäktige. Det totala antalet kandidater är 441 - men det är bara 0,33 procent av befolkningen som ställer upp i valet, vilket är den lägsta andelen i landet.
Isländska kommuner ska bland annat ansvara för socialtjänst, bostadsbidrag, stadsplanering, gatuunderhåll, för- och grundskolor, fritidsverksamhet för barn och ungdomar samt vissa bostadsfrågor. Inte sällan har mindre kommuner svårt att erbjuda den service som lagen föreskriver. Därför är det vanligt att kommuner samarbetar inom olika områden.
Kommunernas totala intäkter ligger på 367 miljarder isländska kronor om året. Av dessa svarar kommunalskatten - som är mellan 12,44 och 14,52 procent - för 219 miljarder. Kommunerna har också intäkter från skatter och avgifter. En viktig intäktskälla för många mindre kommuner är bidrag från en utjämningsfond.
Hela 49 procent av kommunernas sammanlagda intäkter går till skola och utbildning. Den näst största utgiftsposten är socialtjänsten som tar 19 procent av intäkterna. Därefter följer idrotts- och fritidsverksamhet med 10 procent.
Det är 277 127 personer som har rösträtt i lördagens kommunalval - varav 140 688 män, 136 365 kvinnor och 74 som har angett annat kön i folkbokföringen. Av dessa är 31 703 utländska medborgare - varav 13 542 polacker, 2 902 litauer, 1 269 letter, 1 155 rumäner, 971 tyskar, 857 danskar, 856 portugiser, 788 britter, 696 spanjorer och 679 filippinare.
I Reykjavík - som är Islands största kommun - är väljarna 100 405 till antalet. Och i minsta kommunen Árneshreppur är de röstberättigade bara 41.
Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.
