Den 22 mars i år såldes 22,5 procent av aktierna i Íslandsbanki. Försäljningen drog in 52,7 miljarder isländska kronor till statskassan. Regeringens mål med affären var att locka till sig långsiktiga och institutionella ägare. I stället visade det sig att flera köpare gjorde ett snabbt klipp genom det rabatterade priset.
Bland klipparna som tjänade miljonbelopp över en natt fanns en rad nyckelfigurer från finanskraschen. Där fanns också Benedikt Sveinsson, pappa till Bjarni Benediktsson - som är ledare för Självständighetspartiet och finansminister.
Regeringens hantering fick tidigt kritik från oppositionen i takt med att historier sipprade ut om vilka som köpt aktier som snabbt steg i värde. En rad av de nya ägarna var dessutom allt annat än institutionella eller långsiktiga. Flera hade i stället starka band till de mäklare som förmedlat affärerna - och som själva tjänat på försäljningen.
Den som bröt tystnaden i regeringen var Lilja Alfreðsdóttir, kulturminister och vice ordförande för Framstegspartiet. Hon hävdade att hon känt oro över försäljningsprocessen. Senare har Sigurður Ingi Jóhannsson - Framstegspartiets ledare och infrastrukturminister - sagt att såväl Bjarni Benediktsson som Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - även de haft farhågor.
Regeringens första svar var att meddela att Bankasýsla ríkisins - den myndighet som skött försäljningen på finansministerns uppdrag - skulle läggas ned. Beskedet väckte en rad frågor. Inte minst meddelades beslutet utan att regeringen haft något formellt sammanträde. Om så vore fallet skulle det åtminstone stå i strid med traditionen och möjligen även lagen.
Bjarni Benediktsson började snart bemöta kritiken med betydligt skarpare svar. Han undrade bland annat varför hans pappa inte skulle få köpa aktier i Íslandsbanki. Han förnekade att han skulle ha varit särskilt orolig för försäljningen och tyckte att den till största del fungerat utmärkt. Från oppositionen var det åtskilliga som hävdade att han därigenom gynnat en släkting på skattebetalarnas bekostnad.
I alltinget har Piratpartiets Halldóra Mogensen uppmanat honom att avgå. Socialdemokraternas Kristrún Frostadóttir har uppmanat honom att lämna ifrån sig nycklarna till finansdepartementet. Och Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson har frågat om han tror att han ska komma undan med att rea ut statens tillgångar till släktingar.
Flera oppositionspolitiker har även kritiserat Katrín Jakobsdóttir. Kristrún Frostadóttir har till exempel anklagat henne för att ha övergett politiken för att i stället inordna sig i Självständighetspartiets maktapparat.
Försäljningen ska nu granskas av Ríkisendurskoðun. Granskningen ska vara klar i juni i år.
Men det går rykten om att turerna kring privatiseringen av Íslandsbanki trots allt har gjort djupa avtryck både inom Framstegspartiet och Gröna vänstern. De två koalitionspartierna ryktas vara bekymrade över situationen - och den kommer att bli värre om granskningen skulle leda till kritik mot Bjarni Benediktsson.
Ett rykte gör gällande att de skulle kunna lämna regeringen om kritiken blir hård. I så fall skulle de två kvarvarande koalitionspartierna kunna regera vidare med passivt stöd från Socialdemokraterna och Piratpartiet. Ett nyval skulle då hållas nästa vår.
Väljarna har reagerat starkt på turerna kring försäljningen. Hela 87,4 procent anser enligt en mätning utförd av Gallup att den sköttes dåligt. Och bara 6,5 procent är nöjda medan 6,2 procent svarar att den varken hanterades bra eller dåligt.
Dessutom är det 73,6 procent som uppger att försäljningen bör granskas av en särskild nämnd på uppdrag av alltinget. Nästan lika många - 68,3 procent - tycker att det begicks lagbrott i samband med försäljningen. Och 88,4 procent säger att olämpliga metoder användes vid affären.
Förtroendet för Bjarni Benediktsson rasar kraftigt i en mätning utförd av Maskína. Nu är det bara 18 procent som svarar att de har förtroende för finansministern - en minskning med 19 procentenheter jämfört med den undersökning som gjordes i november förra året. Ingen annan minister tappar en lika stor andel av sitt förtroende - men tilliten till samtliga ministrar i regeringen har sjunkit.
Även stödet för Självständighetspartiet krymper. I den senaste väljarbarometern från Gallup är det bara 19,8 procent som stödjer partiet - vilket är den lägsta siffran någonsin sedan mätningarna började 1993. Inte ens i samband med finanskraschen hösten 2008 var det så få som sympatiserade med Självständighetspartiet.
Inom loppet av en månad har stödet för Självständighetspartiet minskat med 2,9 procentenheter. Men väljarna ser även ut att straffa de två övriga regeringspartierna. Framstegspartiet backar med 2,4 procentenheter till 15,6 procent medan Gröna vänstern förlorar 1,3 procentenheter till 10,1 procent.
I stället är det de två oppositionspartier som har varit mest kritiska mot försäljningen som är mätningens vinnare. Piratpartiet ökar med 2,6 procentenheter till 14,5 procent medan Socialdemokraterna ökar med 2,5 procentenheter till 13,7 procent.
Renässans får 9,6 procent - en uppgång med 0,5 procentenheter. Folkets parti backar med 0,5 procentenheter till 7,7 procent.
Nedanför femprocentsspärren till alltinget finns Islands socialistparti - som ökar med 1 procentenhet till 4,6 procent - och Centerpartiet - som ökar med 0,4 procentenheter till 4,1 procent.
Dessutom har stödet för regeringen minskat avsevärt. Det är nu 47 procent som svarar att de står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det är den lägsta siffran på drygt två år - och en tillbakagång med hela 14 procentenheter på en månad.
Här kan du läsa mer om försäljningen av Íslandsbanki.
