Vårterminen i alltinget går mot sitt slut. Efter att ledamöterna gått på semester dröjer det till september innan höstens session öppnas. Under denna period kan inga beslut klubbas i alltinget - om inte ledamöterna kallas in under sommaren.
Det är huvudskälet till att utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir har begärt ett undantag som gör det möjligt att snabbt säga ja till Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. I vanliga fall tas sådana beslut i alltinget och först efter att det finns ett färdigt avtal mellan Nato och kandidatlandet. Nu vill hon ha befogenheter att säga ja utan att det finns en färdig text att ta ställning till.
När Nordmakedonien gick med 2020 och Montenegro blev medlem 2017 föregicks det av att de färdiga avtalen behandlades i alltinget. Men regeringen vill alltså ge ansökningarna från Sverige och Finland en gräddfil.
Förslaget har nu klubbats av en enig utrikesnämnd. Samtliga nio ledamöter ställer sig bakom förslaget att ge Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir möjlighet att underteckna ett isländskt godkännande utan att det har diskuterats i alltinget.
Utrikesnämnden skriver att regeringen bör agera för att processen att släppa in Sverige och Finland i Nato ska gå så snabbt och smidigt som möjligt. Nämnden anser vidare att det finns en tydlig symbolik i ett snabbt ja från Island:
"Det är en hederssak för de tre nordiska Nato-ländernas att vara bland de första staterna som godkänner Finlands och Sveriges väntade tilläggsavtal om medlemskap i Nato. Genom detta visas nära och vänskapligt sinnade länder och vänner solidaritet och samtidigt sätts det press på andra medlemsländer att godkänna avtalen snabbt och väl."
Utrikesnämnden anser att medlemskap för Sverige och Finland bidrar till att stärka Island inom Nato. En sådan expansion skulle enligt nämnden leda till ökat fokus på kopplingarna mellan klimatfrågor och säkerhet, fredliga lösningar på konflikter, nedrustning, rättigheter för kvinnor samt skydd och försvar i Nordatlanten.
Ordförande för utrikesnämnden är Bjarni Jónsson, alltingsledamot för Gröna vänstern. Tidigare har partiet vänt sig mot utvidgning av Nato eftersom Gröna vänstern motsätter sig Islands medlemskap i försvarsalliansen. I samband med att Katrín Jakobsdóttir blev statsminister 2017 meddelade hon dock att hon skulle följa den nationella säkerhetspolitik som klubbats i alltinget - och den utgår från ett fortsatt medlemskap.
I samband med att Sverige och Finland ansökte om medlemskap deklarerade Katrín Jakobsdóttir att hon inte motsatte sig expansionen - vilket var en historisk hållning för en partiledare i Gröna vänstern. Nu följer alltså Bjarni Jónsson samma linje i utrikesnämnden och välkomnar medlemskap för Sverige och Finland.
Här kan du läsa mer om Islands hantering av Sveriges och Finlands ansökningar om Nato-inträde.
