I januari 2012 placerades ett konstverk signerat spanjoren Santiago Sierra på Austurvöllur i Reykjavík. Verket ingick i en utställning på ett konstmuseum i den isländska huvudstaden - men efteråt erbjöd han verket till kommunen som tackade ja.
Verket kallades Svarta keilan, Svarta konen, och ställdes utanför alltinget på Austurvöllur. För Santiago Sierra symboliserade det civil olydnad och en påminnelse om medborgares rättigheter. Det bestod av ett 180 centimeter högt klippblock. Stenen delades i två av en konformad kil.
Formen symboliserade de konformade mössor som spanjorer tvingade dömda att bära på 1100-talet. Mössorna skulle fungera utpekande och avskräckande - men vissa såg det snarare som ett hedersbevis att ha dömts för att ha trotsat en tyrannisk statsmakt.
På verket finns en plakett med text på isländska och engelska. Där citeras en del av den grundlag som klubbades i Frankrike 1793 efter revolutionen. Den säger att uppror är nödvändigt om regeringen eller parlamentet kränker medborgarnas rättigheter.
När verket dök upp utanför alltinget hade det gått drygt tre år sedan finanskraschen. Förtroendet för politiker och institutioner var kört i botten samtidigt som arbetslösheten var hög och statsskulden skenade. Samtidigt präglades den politiska debatten om ansvaret för Icesave - Landsbankis kollapsade verksamhet i Storbritannien och Nederländerna där notan riskerade att hamna hos de isländska skattebetalarna.
I Reykjavíks kommun var det Jón Gnarr och Bästa partiet som ledde en koalition. Han segrade i kommunalvalet 2010 efter en kampanj med udden riktad mot de etablerade partierna. För styret i kommunen var därför alltinget en lämplig plats för ett konstverk som signalerade misstroende mot politiker. I alltinget var det långt ifrån alla som höll med.
Senare flyttades konstverket några meter från själva Austurvöllur till korsningen mellan Kirkjustígur och Thorvaldsensstræti. Det står nu mitt emot den nya ingången till alltinget. De allra flesta ledamöterna ser alltså Svarta keilan varje dag de är på jobbet. Och långt ifrån alla är förtjusta.
Bergþór Ólason, ledamot för Centerpartiet, uppmanade i alltinget nyligen talmannen Birgir Ármannsson att forsla bort Svarta keilan. Det har han gjort flera gånger tidigare i alltinget - men då har han inte fått gehör. Nu talade han om ett "så kallat konstverk" som för många var "rent och skärt klåperi":
"Det är något särskilt olustigt med att ett minnesmärke över civil olydnad finns rakt framför nationens lagstiftande församling."
Han hoppades att Birgir Ármannsson skulle se till så att verket var borta när alltinget återsamlades i höst och att han skulle rensa torget från sten. Formellt är det dock inget som talmannen har makt att bestämma.
Svarta keilan tillhör det kommunala konstmuseet Listasafn Reykjavíkur. Det är heller inte alltinget som har makt över detaljplanen där verket nu är placerat.
