De senaste åren har den ojämlika fördelningen av mandat i alltinget uppmärksammats gång på gång i såväl lagförslag som diskussionerna om en ny grundlag. Det befintliga systemet gör att röster från landsbygdsvalkretsar väger dubbelt så tungt som storstadsröster. Skälet är att utjämningsmandaten inte räcker till.
I valet hösten 2021 hade storstadsvalkretsarna norra och södra Reykjavík samt sydväst två utjämningsmandat var medan landsbygdsvalkretsarna nordväst, nordost och syd hade ett mandat var. Detta är inte alls tillräckligt för att skapa en korrekt mandatfördelning. Däremot är det helt lagligt. Lagen säger i dag att en röst i en valkrets inte får väga tyngre än två i en annan valkrets.
Det här systemet har alltid gynnat Självständighetspartiet och Framstegspartiet - som har ett starkt stöd utanför storstäderna i sydväst. Dessa två partier har också motsatt sig reformer som gör att alla röster väger lika mycket. Det brukar ofta motiveras med att landsbygdsvalkretsarna annars skulle glömmas bort.
Inte heller Gröna vänstern - som inte har något direkt att tjäna på en reform - har visat något intresse för en förändring. De tre partier som i dag ingår i regeringen vill alltså inte riva upp systemet. Visserligen har de tagit initiativ till en översyn av genomförandet av allmänna val och valkretsindelningen. Hittills har dock de tre partiernas arbete med att ändra den här typen av lagar inte lett till några som helst resultat.
I förra valet fanns alltså totalt nio utjämningsmandat att fördela. Tre av dem gick till Piratpartiet - ett parti som främst lockar väljare i storstäderna och därför missgynnas mest av dagens system. Näst mest missgynnade var Renässans som också har klart flest väljare i huvudstadsregionen i sydväst.
Dessutom gick sex av de nio utjämningsmandaten till politiker från de tre storstadsvalkretsarna. Det var alltså landsbygdsvalkretsarnas oproportionerliga tyngd som till stor del orsakat snedfördelningen.
Nu föreslår 16 alltingsledamöter - från Piratpartiet, Renässans, Socialdemokraterna och Folkets parti - att antalet utjämningsmandat ska utökas från 9 till 27. Av de 63 platserna i alltinget ska bara 36 i stället för dagens 54 vara öronmärkta för specifika valkretsar.
I förslaget skriver de att det isländska systemet gång på gång har fått hård kritik från europeiska institutioner eftersom det i praktiken gör så att vissa väljares röster väger tyngre än andras. I de fyra sista valen till alltinget har det också funnits partier som gynnats av systemet genom att få fler mandat än vad de skulle ha haft sett till valresultatet i hela landet.
De ledamöter som står bakom förslaget vill att det ska bli verklighet redan till nästa alltingsval. När liknande förslag har lagts tidigare har de dock alltid röstats ned av bland annat Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
