Svensk julmust blir isländsk Jólamöst

Jólamöst står det på flaskorna när bryggeriet Agla gosgerð i Reykjavík börjar sälja julmust på Island. I marknadsföringen kopplas drycken till svenska traditioner - däribland bockbränningar - och beskrivs som ett alternativ till kombinationen Malt og Appelsín som sedan årtionden dominerar på de isländska julborden.

I Sverige introducerades julmust 1910 av Harry och Robert Roberts med förhoppningen om att etablera ett alkoholfritt alternativ till julfirandet. Drycken kallades inledningsvis ändå julöl. Det stora genombrottet kom 1922 i samband med folkomröstningen om rusdrycksförbud. När ett konkurrerande företag kallade drycken julmust valde familjen Roberts att döpa om sin produkt.

Sedan årtionden är julmust ett självskrivet inslag på många svenska julbord. På Island är det i stället Malt og Appelsín som dominerar.

Ölgerðin Egill Skallagrímsson grundades 1913 och den första drycken som tillverkades var Egils Maltextrakt. När apelsinläsken Appelsín lanserades 1955 var det snart någon som började blanda den med Malt - och kombinationen spred sig snabbt och etablerade sig som en självklarhet under julhelgen.

Smaken är kanske inte helt olik svensk julmust - även om apelsinsmaken avviker från julmusten. Men det beror också på vem som blandar. Somliga hävdar att det är en konst att få till proportionerna mellan Malt och Appelsín. Numera går det också att köpa färdigblandad Malt og Appelsín.

Nu vill Agla gosgerð - som tillhör bryggeriet Ölgerðin Egill Skallagrímsson - att islänningarna ska få smak även för julmust. I mitten på november nådde de första flaskorna med Jólamöst butikerna. Jólamöst anspelar förstås på det svenska namnet - men där möst visserligen är en isländsk anpassning av stavningen must kan den också tolkas som möst i betydelsen 'måste'. Jólamöst är alltså ett julmåste.

Men det är inte bara själva drycken som har hämtat inspiration från Sverige. Även marknadsföringen anspelar på Sverige - med eldsflammor och en julbock som för tankarna till bockbränningarna i Gävle. Det senare är en tradition som Island i praktiken redan importerat eftersom julbocken utanför Ikeas varuhus i Garðabær bränts åtskilliga gånger.

Sturlaugur Jón Björnsson är den som har tagit fram julmusten för Agla gosgerðs räkning. Han säger i Morgunblaðið att den borde ha en given plats även på isländska julbord:

"Det gläder oss mycket att till sist kunna erbjuda folket denna nordiska ädeldryck och man bör påpeka att julmust finns i de allra flesta hemmen i Sverige under helgerna - ett slags svenskarnas Malt og Appelsín eller julcola. Det här bekräftar jag själv i egen person eftersom jag bott en tid i landet. En av många saker som gör musten så kul är att det i glaset ser ut att vara traditionell maltöl men doften och smaken är av en helt annan typ. Högtidligt är det visserligen men i klunken trängen en lätt och livlig ört- och godissmak fram som passar väl ihop med till exempel rökt lamm eller fläsk, sill, gravad lax och annan traditionell julmat."

Här kan du läsa mer om Malt og Appelsín.

Stöd för EU-inträde rasar bland Islands socialdemokrater

Fyra av tio islänningar säger ja till EU-medlemskap. Men bland Socialdemokraterna - som tidigare har varit Islands mest EU-vänliga parti - sjunker stödet för inträde i unionen markant. Det visar en mätning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið. Raset kommer efter att nya partiledaren Kristrún Frostadóttir meddelat att hon inte tänker prioritera EU-frågan.

Socialdemokraterna har tillsammans med Renässans länge varit Islands i särklass EU-vänligaste parti. Men inget av partierna har på allvar lyckats föra upp frågan på den politiska dagordningen. Alla initiativ till att börja diskutera EU på nytt har effektivt kvävts av regeringspartierna. Utöver de två EU-positiva partierna är det bara Piratpartiet som kan öppna för ett inträde i unionen.

Nyligen valdes Kristrún Frostadóttir till partiledare för Socialdemokraterna. Hon förklarade direkt att hon inte längre tänkte prioritera EU-frågan. Under för lång tid hade partiet presenterat ett isländskt medlemskap som en lösning på många samhällsproblem. Samtidigt var det enligt Kristrún Frostadóttir att många inte höll med.

Hon ville fokusera på andra sakfrågor - i synnerhet traditionell välfärdspolitik. Och i opinionen har Socialdemokraterna gått framåt sedan hon tog över som ordförande. Frågan är om nedprioriteringen av EU-frågan har spelat in. I Fréttablaðið beskriver hon det som en trolig förklaring.

Stödet för EU-medlemskap har minskat sedan Prósents mätning i juni. Nu uppger 42,8 procent att de anser att Island ska gå med i unionen - en tillbakagång med 5,5 procentenheter. Samtidigt är det 35,1 procent som motsätter sig EU-inträde - en ökning med 1,2 procentenheter. Det är 22,1 procent som varken är positivt eller negativt inställda - en uppgång med 4,4 procentenheter.

De största förändringarna sker just bland Socialdemokraternas väljare. Nu svarar 67 procent att de är för ett isländskt EU-medlemskap. När samma fråga ställdes i juni var hela 84 procent positiva. Och 12 procent av partiets väljare är negativa till EU-inträde - medan bara 5 procent motsatte sig medlemskap då.

Det här innebär att Socialdemokraterna inte längre är Islands mest EU-vänliga parti. Partiets väljare är nu bara tredje mest positiva. Fler EU-anhängare återfinns inom både Piratpartiet och Renässans.

Mest EU-positiva är Piratpartiets sympatisörer där 74 procent säger ja till EU. Bland Renässans väljare är 68 procent positiva.

Därefter följer Islands socialistparti med 51 procent och Gröna vänstern med 39 procent. Inom båda dessa partier är ja-sidan något starkare än nej-sidan trots att bägge partierna motsätter sig EU-inträde.

Bland anhängare till Folkets parti är motsvarande siffra 26 procent, Framstegspartiet 24 procent, Självständighetspartiet 19 procent och Centerpartiet 11 procent.

I huvudstadsregionen, bland höginkomsttagare och hos ungdomar är attityderna till medlemskap mer positiva. På landsbygden, bland äldre och hos låginkomsttagare är attityderna mer negativa.

Här kan du läsa mer om EU-debatten.

Lugn helg i Reykjavík trots hot om gänguppgörelser

En lugn helg med ovanligt få människor ute i centrala Reykjavík och ovanligt många poliser på plats. Hoten om uppgörelser mellan rivaliserande gäng i undre världen blev inte verklighet. Samtidigt vill rikspolischefen Sigríður Björk Guðjónsdóttir inte tala om situationen som ett "gängkrig". I stället talar hon om grupperingar som befinner sig i konflikt.

Sex personer sitter alltjämt häktade efter förra torsdagens knivattack på Bankastræti Club i Reykjavík. Ett tjugotal maskerade och mörkklädda personer trängde sig då in och störtade nedför trapporna till klubbens karaokerum. Beväpnade med knivar och knogjärn gick de till attack mot tre personer. De tre männen skadades allvarligt men inte livshotande.

Sedan dess har en rad dåd inträffat med koppling till knivattacken. Det har rört sig om misstänkta hämndaktioner mot några av dem som ska ha legat bakom attacken. Hämndaktionerna har riktat sig mot såväl bostäder som uteställen i centrala Reykjavík.

Efter händelsen på Bankastræti Club har hoten duggat tätt i sociala medier. Inför helgen talades det i sociala medier om att gängen skulle göra upp genom att ta sig in på nattklubbar och andra uteställen för att misshandla personer i rivaliserande grupperingar.

Så blev det inte. Helgen var ovanligt lugn i centrala Reykjavík. Turisterna - som i regel går hem förhållandevis tidigt - var färre än normalt sedan både Storbritanniens och USA:s ambassader informerat medborgarna om eskaleringen i den undre världen. Och många islänningar valde att stanna hemma i stället för att ge sig ut.

Däremot var polisbevakningen betydligt mer omfattande än vanligt. Eftersom få var ute hade dock polisen mindre att göra än en normal helg. Många uteställen hade dessutom fler dörrvakter än vanligt i tjänst.

Upprinnelsen till gängkonflikten tros vara en kamp om försäljningen av narkotika på uteställen i huvudstadsregionen. Det ska röra sig om två eller flera rivaliserande gäng som under det senaste året blivit alltmer fientligt inställda till varandra. Förra torsdagens knivdåd ska ha utgjort kulmen på flera månader av hot och dåd riktade mot ägodelar tillhörande personer i ledande ställning.

Rikspolischefen Sigríður Björk Guðjónsdóttir vill i RÚV inte tala om "gängkrig". Hon säger att hon förstår att de senaste dagarnas händelser kan skapa rädsla och oro men hon anser inte att polisen har förlorat kontrollen över situationen. Jämfört med de flesta andra länder är Island tryggt och säkert:

"Vi håller inte på att förlora den här staden. Så är det inte."

Utöver de som har gripits och häktats misstänkta för delaktighet i knivattacken på Bankastræti Club har dessutom tre personer gripits misstänkta för inblandning i olika hämndaktioner.

Här kan du läsa mer om förra torsdagens knivdåd i Reykjavík.

Nytt attentat mot uteställe i isländskt gängkrig

En rökbomb kastades i går natt in i The Dubliners lokaler i centrala Reykjavík. För andra natten i följd tvingades brandkåren rycka ut efter ett attentat mot en byggnad. Men lokalerna var tomma och ingen person kom till skada. Polisen kopplar dådet till den senaste veckans öppna konflikt mellan rivaliserande gäng i Reykjavík.

Attacken för en vecka sedan där ett tjugotal personer trängde sig in på Bankastræti Club och knivhögg tre personer fortsätter att prägla stämningen i utelivet i Reykjavík. Angriparna bar kniv och knogjärn när de misshandlade tre personer. Dådet har lett till ett öppet krig i undre världen.

Allt tyder på att det rör sig om en konflikt om bland annat försäljningen av narkotika på uteställen i Reykjavík med omnejd. Polisens teori är att dörrvakter fungerar som langare på gatunivå. Eftersom de kan röra sig obehindrat i nattlivet kan de också enkelt komma i kontakt med kunder.

Torsdagens attack ska ha föregåtts av ett drygt års tid med en växande konflikt mellan två eller möjligen tre kriminella gäng. Under den senaste tiden ska konflikten ha eskalerat till misshandel och skadegörelse. Strax innan dådet på Bankastræti Club totalförstördes två motorcyklar i en anlagd brand - en händelse som också kopplas till gängkriget.

Med hjälp av bilder från övervakningskameror ska polisen ha kartlagt hur gruppen av misstänkta angripare samlades under förra torsdagen. Det ska finnas filmer från minst två samlingsplatser. Därifrån tog de sig alltså till nattklubben där de tog sig in med det tydliga målet att angripa tre personer från en rivaliserande gruppering.

Vid tvåtiden under natten mot torsdagen larmades brandkår och polis till puben The Dubliners lokaler i centrala Reykjavík. Då hade någon krossat ett fönster och kastat in en rökbomb. Dådet har enligt polisen sannolikt med gängkonflikten att göra.

Ingen befann sig i lokalerna och ingen kom heller till skada. I samma fastighet finns även nattklubben Paloma som också var tom på gäster.

Två av de gripna har kopplingar till just Paloma. En av dem driver också ett dörrvaktsföretag som ansvarar för bland annat just Paloma. Detta par har också utsatts för ett brandattentat mot hemmet i Reykjavík i veckan.

Natten innan kastades en rökbomb mot en bostad i Reykjavík och en molotovcocktail mot en bostad i Hafnarfjörður. Även dessa händelser kopplas till gängkriget. I båda bostäderna bor anhöriga till några av dem som är misstänkta för förra veckans knivdåd på Bankastræti Club.

Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, tog upp utvecklingen i en debatt i alltinget i onsdags. Han hävdade då att den organiserade brottsligheten var på väg att föra Island in i en tid av oro och förfall. Han varnade också för en utveckling som i övriga nordiska länder där kriminella nätverk har starka fästen.

Polisen har nu betydligt fler poliser ute på gatorna i centrala Reykjavík på kvällar och nätter. Inför helgen har det ryktats om planerade uppgörelser mellan de rivaliserande gängen på flera uteställen. Polisen planerar då att ha ännu fler poliser på plats för att kunna ingripa vid behov.

Här kan du läsa mer om händelseutvecklingen efter torsdagens knivattack.

Efter knivdåd i Reykjavík – ambassad manar till vaksamhet

Utredningen om knivattacken på Bankastræti Club i Reykjavík fortsätter att växa. Nu har 30 personer gripits av polisen. Den yngsta är 17 år och den äldsta 40 år. Och det är 16 som sitter häktade misstänkta för inblandning i dådet. Inför hotet om en gänguppgörelse i centrala Reykjavík i helgen uppmanar USA:s och Storbritanniens ambassader amerikanska och brittiska medborgare att vara vaksamma.

Rykten om en uppgörelse mellan rivaliserande gäng i Reykjavík fortsätter att cirkulera i sociala medier. Uppgörelsen skulle vara en följd av torsdagens knivdåd på Bankastræti Club. Då trängde ett tjugotal maskerade och mörkklädda personer in i lokalerna och knivhögg tre personer.

Obekräftade uppgifter gör gällande att det rör sig om en konflikt i undre världen mellan två olika grupperingar som båda säljer narkotika i utelivet i Reykjavík. Som säljare på gatunivå används dörrvakter som kommer i kontakt med kunder på nattklubbar. Några av torsdagens angripare har också identifierats som yrkesverksamma dörrvakter.

I sociala medier sägs det att medlemmar från de rivaliserande gängen kommer att söka sig till Bankastræti Club, Lúx eller Auto - samtliga nattklubbar i centrala Reykjavík - för att göra upp. Det sägs också att medlemmarna kommer att vara beväpnade med knivar och möjligen även skjutvapen.

Om det ligger någon sanning bakom alla de hot och hämndplaner som nu cirkulerar i olika kanaler är oklart. Men situationen bedöms nu vara tillräckligt allvarlig för att USA:s ambassad ska uppmana amerikaner att vara vaksamma om de vistas i Reykjavíks centrum i helgen. Om de upplever något som känns onormalt uppmanas de att direkt lämna platsen. De bör också undvika större folksamlingar.

Även Storbritanniens ambassad har gått ut med en mer allmän varning. Brittiska medborgare informeras om gängrelaterade knivdåd på nattklubbar i Reykjavík. Om de blir medvetna om onormal aktivitet bör de lämna platsen omgående.

Isländsk polis har inte utfärdat några liknande uppmaningar. Det har heller inte Sveriges ambassad på Island gjort. Men polisen kommer att ha extra bevakning i Reykjavík i helgen.

Totalt 30 personer i åldern 17 till 40 år har nu gripits av polisen misstänkta för inblandning i torsdagens knivattack. Av dessa är det hittills 16 som också har häktats. Ytterligare några misstänkta personer söks alltjämt av polisen.

I samband med gripandena har polisen också beslagtagit ett stort antal vapen - såväl knivar som skjutvapen. En av de gripna misstänks för inblandning i en hämndaktion.

Sex hämndattacker är hittills kända av polisen. Under natten mot onsdagen kastades en molotovcocktail mot en bostad i Reykjavík och en rökbomb mot en bostad i Hafnarfjörður. Gemensamt för dessa två platser är att personer som är misstänkta för inblandning i knivattacken är skrivna på adresserna.

Ytterligare en molotovcocktail kastades tidigare i veckan mot en bostad i Reykjavík. Flera personer som har band till misstänkta har också fått sina fönsterrutor krossade av inkastade stenar.

Flera av dem som har utsatts för hämndattentat har inte velat lämna några uppgifter till polisen.

Film på en av dessa hämndaktioner har utöver övervakningsfilmer från Bankastræti club spridits i sociala medier och läckts till flera etablerade medier. Polisen misstänker att det rör sig om en intern läcka och har nu inlett en utredning även av denna händelse.

Frågan om polisens resurser debatterades i alltinget i går - och justitieministern Jón Gunnarssons uttalande om att han förklarat krig mot den organiserade brottsligheten ifrågasattes av oppositionen. Socialdemokraten Jóhann Páll Jóhannsson undrade hur krigsförklaringen gick ihop med minskade anslag till såväl polisen som fängelserna. Partikamraten Kristrún Frostadóttir anklagade Jón Gunnarsson för att föra en politik som hotade rättssäkerheten och brast i helhetssyn för rättsväsendet.

Här kan du läsa mer om torsdagens knivdåd på Bankastræti club.

27 gripna efter knivattack på nattklubb i Reykjavík

27 personer har hittills gripits av polisen efter knivattacken på nattklubben Bankastræti Club i Reykjavík i torsdags. Polisen kopplar dådet - där tre personer knivhöggs av maskerade män - till uppgörelser i undre världen. Inför helgen har det i sociala medier talats om att upp till 300 personer ska samlas i centrum för att göra upp.

Klockan var 23.32 i torsdags kväll när ett tjugotal personer - samtliga maskerade och klädda i mörka kläder - trängde sig in på Bankastræti Club i centrala Reykjavík. De tog sig förbi dörrvakterna och gick rakt mot karaokerummet på nattklubbens nedre våning.

Filmer från övervakningskameror som Stundin tagit del av visar hur männen först går nerför trappan till nedre våningen. Därefter syns hur totalt sjutton personer kommer in i karaokerummet. Vid dörren blir en person knivhuggen. De tränger in två av gästerna i ett hörn och attackerar dem med knivhugg, knytnävsslag och sparkar.

Attacken är över inom loppet av en minut. Därefter lämnar de snabbt platsen. Det första larmet till polisen kommer klockan 23.33.

De tre personerna som knivhöggs fick allvarliga men inte livshotande skador. De har efter dådet hävdat att de känt igen flera av angriparna och att motivet skulle vara avundsjuka.

Sedan dess har mängder av hot cirkulerat mellan två olika grupperingar i sociala medier. Ytterligare en film som Stundin tagit del av visas hur en molotovcocktail kastas genom ett fönster. Personer med anknytning till inblandade har fått stenar kastade genom fönsterrutorna.

En anhörig - som fått en fönsterruta krossad - säger sig i Morgunblaðið vara "skiträdd" för de personer som är inblandade i våldsamheterna. En annan anhörig - en minderårig pojke - ska ha blivit misshandlad under helgen.

Vid ettiden i natt kastades en rökbomb in i en bostad i Reykjavík - men det är ännu oklart om det är kopplat till torsdagens attack. Utanför en bostad i Hafnarfjörður lyckades polisen förhindra ett annat attentat med rökbomb. Inte heller där är det ännu känt om det attentatsförsöket har anknytning till förra veckans knivskärningar.

I sociala medier har olika typer av hot spridits inför helgen. Det har bland annat talats om att upp till 300 personer ska samlas i centrala Reykjavík för att göra upp.

Hittills har polisen gripit 27 personer som misstänkta för inblandning i torsdagens dåd. Av dessa är det tolv som just nu sitter häktade. Minst en misstänkt hann lämna landet direkt efter attacken på Bankastræti Club.

Polisen arbetar efter teorin att knivskärningarna har koppling till konflikter i undre världen. Motivet tros vara kontroll över narkotikahandeln på uteställen i Reykjavíkområdet. Flera av de som misstänks vara inblandade i dådet ska ha arbetat som dörrvakter - en yrkesgrupp som ofta pekas ut som viktiga distributörer av narkotika på de nattklubbar där de arbetar.

Justitieminister Jón Gunnarsson säger i Morgunblaðið att han under lång tid har varnat för utvecklingen där olika kriminella nätverk i allt större utsträckning använder våld. Han vill inte skapa rädsla bland allmänheten men säger samtidigt att han har förklarat krig mot den organiserade brottsligheten. Bland åtgärderna ingår mer resurser till polisen och ökade möjligheter till utredningar utan konkret brottsmisstanke.

Här kan du läsa mer om torsdagens händelser.

Socialdemokraternas nya ledare toppar förtroendeligan

Kristrún Frostadóttir är den partiledare som flest islänningar har förtroende för. Hela 25,4 procent rankar Socialdemokraternas nyvalda ordförande som pålitligast. Samtidigt dalar förtroendet för statsminister Katrín Jakobsdóttir - ledare för Gröna vänstern - till 17,5 procent. Det visar en mätning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið.

Fjorton månader efter senaste alltingsvalet växer sig sprickorna mellan de tre regeringspartierna allt djupare. När pandemin inte längre fungerar som en samlande faktor har det blivit alltmer uppenbart att Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är djupt oense i en rad avgörande frågor.

Kanske är läget mest bekymmersamt för Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern. Av partiets miljöpolitik är det inte mycket som kommer att förverkligas, av Nato-motståndet har det blivit ett ja till utvidgning av alliansen, av den hårt kritiserade privatiseringen av Íslandsbanki blev receptet närmast förnekelse och av flyktingpolitiken förvandlades generositet till avvisningar till Grekland och gatan av personer med funktionshinder samtidigt som polisen förhindrade mediernas rapportering.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson applåderade nyligen partikamraten och justitieministern Jón Gunnarsson för Islands hållning i flyktingfrågor. Inom Gröna vänstern var kritiken hård - men Katrín Jakobsdóttir var tyst.

Tyst var hon också när författaren Sjón anklagade henne för att ägna sig åt "kulturtvätt" genom att ha skrivit en deckare ihop med Ragnar Jónasson. Han hävdade att ett av syftena var att framställa sig som en civiliserad och bildad person som i själva verket ägnade sig åt avhumaniserad politik. Enda reaktionen var att Katrín Jakobsdóttir ställde in sin medverkan på en litteraturfestival. När Björk anklagade henne för att ljuga om klimatpolitiken gick hon dock i svaromål.

I opinionen är läget för Gröna vänstern närmast katastrofalt. I en mätning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið får partiet bara 8 procent. Det gör Gröna vänstern till sjätte största parti. En trolig förklaring till väljarflykten är just koalitionen med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Även på hög nivå inom partiet talas det om att koalitionen inte kan fortsätta efter nästa val.

Självständighetspartiet är störst men siffran 21,1 procent är förhållandevis blygsam. Däremot går Socialdemokraterna kraftigt framåt och får nu 19,1 procent - vilket nästan är en dubblering jämfört med valet. Framstegspartiet - det tredje regeringspartiet - får 14,6 procent.

Därefter följer Piratpartiet med 11,8 procent och Renässans med 10,6 procent. Även Folkets parti klarar spärren till alltinget med 6,4 procent. Under femprocentsspärren finns både Centerpartiet - som mister sina mandat i alltinget - och Islands socialistparti som båda får 4,2 procent.

För ett år sedan var det enligt en opinionsundersökning utförd av Maskína hela 57,6 procent som ville se Katrín Jakobsdóttir som nästa statsminister. Hon har alltid varit betydligt populärare än sitt parti. Men nu är alltså stödet för Gröna vänstern lågt samtidigt som hennes eget förtroendekapital sjunker avsevärt.

I stället är det alltså Socialdemokraternas nyvalda ledare Kristrún Frostadóttir som åtnjuter högst förtroende bland islänningarna. Det är 25,4 procent som rankar henne som den partiledare som de har störst förtroende till.

Katrín Jakobsdóttir är tvåa med 17,5 procent, trea Bjarni Benediktsson med 15,4 procent och fyra Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson med 11,3 procent. Förtroendet för Katrín Jakobsdóttir är ändå mer än dubbelt så stort som stödet för partiet - samtidigt som både Bjarni Benediktsson och Sigurður Ingi Jóhannsson ligger klart under opinionssiffrorna.

Renässans ledare Þor­gerður Katrín Gunnars­dóttir får 9,7 procent, Piratpartiets gruppledare Halldóra Mogensen får 8,4 procent, Folkets partis ledare Inga Sæland får 7 procent och Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får 4,6 procent.

Här kan du läsa mer om Katrín Jakobsdóttirs konflikt med Björk och här mer om kritiken från Sjón.

Tre knivskurna i massattack på nattklubb i Reykjavík

Tre män skadades allvarligt när de attackerades med kniv inne på en nattklubb i centrala Reykjavík. Ett tjugotal maskerade personer trängde sig in i lokalerna och sökte upp de tre männen. En av dem höggs sju gånger. Hittills har fem personer häktats misstänkta för inblandning i dådet. Kriminologen Helgi Gunnlaugsson säger att händelsen påminner om dåd kopplade till gängkriminalitet i övriga Norden.

Klockan 23.33 i torsdags kväll larmades polisen till Bankastræti Club, en nattklubb på Bankastræti i centrala Reykjavík. Tre män hade då knivhuggits av ett tjugotal personer som trängde sig in i lokalerna. Gärningspersonerna var bara inne i några få minuter. Efter att ha sökt upp och knivhuggit de tre männen flydde de platsen.

Gärningspersonerna var alla maskerade - med skidmasker eller munskydd. Samtliga bar också mörka kläder. De flesta inblandade ska vara islänningar. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Hittills har nio personer häktats misstänkta för inblandning i dådet. Ytterligare elva har gripits. Polisen spanar efter sju andra personer som tros vara inblandade. Två av dem tros ha lämnat landet direkt efter dådet. Attacken utreds som mordförsök. De misstänkta - som alltså är 27 till antalet - är i åldern 19 till 30 år.

De tre knivhuggna männen fördes med ambulans till Landspítali i Reykjavík. De var allvarligt skadade men skadorna är inte livshotande.

Händelsen är den första i sitt slag på Island. Helgi Gunnlaugsson, professor i kriminologi vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att tillvägagångssättet påminner om våldsdåd kopplade till gängkriminalitet i övriga Norden:

"Vi ser tiotals individer ge sig in där med masker så man kan säga att detta är en planerad attack som i någon mån påminner om de gängkrig som vi har sett i Norden men som vi har sett förhållandevis lite av här hos oss på Island."

Helgi Gunnlaugsson anser att det kan röra sig om en ny typ av kriminell kultur där vissa anser sig ha rätt att bära vapen och heller inte räds att använda dem på allmän plats. Därför tycker han att det är befogat att vara orolig över utvecklingen.

I Morgunblaðið drar Helgi Gunnlaugsson paralleller mellan de medeltida klanstrider som i praktiken utlöste ett inbördeskrig på Island och dagens konflikter i undre världen:

"När det kommer en sådan grupp av människor så påminner detta en om sturlungatiden när invånare i regioner krigade mot varandra."

Obekräftade uppgifter gör gällande att de personer som misstänks för inblandning i dådet ska ha arbetat som dörrvakter på ett annat uteställe - Auto på Lækjargata i centrala Reykjavík. Det finns också uppgifter om att de i torsdags kväll ska ha gått från ställe till ställe i sökandet efter de tre männen.

Margeir Sveinsson, biträdande polischef i huvudstadsregionen, säger till RÚV att det rör sig om personer som ägnar sig åt organiserad brottslighet. Det kan också röra sig om en hämndaktion.

I onsdags kväll larmades polisen till Álftamýri i Reykjavík. På en parkeringsplats stod två motorcyklar och brann - och branden misstänks ha varit anlagd. En teori är att de tre som knivhöggs inne på Bankastræti Club ska ha varit inblandade i branden och att dådet på nattklubben ska ha varit en hämnd.

Ásthildur Bára Jensdóttir, som är chef på nattklubben, säger till RÚV att gärningspersonerna inte var inne på klubben längre än tre minuter. Hon anser att det är uppenbart att det var ett planerat dåd. När gärningspersonerna hade hittat och huggit de tre männen flydde de lokalerna direkt.

Två av offren intervjuades av Vísir i lördags. En av dem - Lúkas Geir - hävdar att han känner igen samtliga av gärningspersonerna trots att de bar mask. Av polisen ska han ha fått veta att det var 27 personer som trängde sig in på nattklubben för att attackera dem. Själv höggs han två gånger med kniv:

"I de flesta fallen så vet du inte alls om att du har knivhuggits förrän du ser det själv. När jag ställer mig upp så ser jag att det är något som hänger ut ur min rygg, bara hänger. Då förstod jag att jag hade blivit knivhuggen. Då började ruschen och adrenalinet."

Lúkas Geir hävdar att motivet skulle vara avundsjuka. Hans vän John Sebastian säger till Vísir att han höggs sju gånger. Han berättar att de tre backade när de fick syn på de gärningspersoner som letade efter dem. När de inte kunde backa längre försökte de försvara sig samtidigt som de blev attackerade. Trots knivhuggen hävdar han att han mår bra:

"Jag mår som en kung. Jag är absolut kungen. Det är inte vem som helst som överlever något sådant här. Som bara är helt cool."

Enligt DV har en av deras vänner i sociala medier hotat gärningspersonerna med "tio hål i magen". Margeir Sveinsson säger i Morgunblaðið att de olika grupperingarna har hotat varandra på olika sätt genom sociala medier sedan torsdagens dåd. Några personer med koppling till en av grupperingarna ska också ha fått fönsterrutor krossade. Enligt RÚV ska dessutom molotovcocktailar ha kastats mot bostäder. Han säger till Vísir att några släktingar till inblandade ska ha reagerat så starkt på hotet om hämnd att de valt att lämna huvudstadsregionen.

Islänning nekas ännu en gång ta Lúsífer som förnamn

Att han inte fick ta förnamnet Lúsífer var ett brott mot religionsfriheten, proportionalitetsprincipen och rätten till privatlivets helgd. Därför valde mannen ännu en gång att ta namntvisten till domstol. Men Héraðsdómur Reykjavíkur går på statens linje. Förnamnet Lúsífer kan leda till obehag för bäraren och kan därför inte godkännas.

I över tjugo år har Ingólfur Örn Friðriksson varit medlem i Church of Satan. För tre år sedan vände han sig till Mannanafnanefnd för att få Lúsífer godkänt som förnamn. Han uppgav då att han i vissa sammanhang redan kallades Lúsífer.

Mannanafnanefnd prövar ansökningar om förnamn som inte redan finns i mannanafnaskrá, förteckningen över godkända namn. Ett klartecken från nämnden är nödvändigt för den som till ta ett namn som inte redan är godkänt. Ett namn som inte är godkänt kan heller inte registreras i folkbokföringen.

Men Ingólfur Örn Friðrikssons ansökan fick inte klartecken. Nämnden ansåg att namnet skulle kunna leda till obehag för bäraren. Därför kunde det inte godkännas.

Han var dock inte nöjd med beslutet utan vände sig till alltingets ombudsman. Där fick han svaret att nämndens beslut var formellt korrekt och därför inte kunde rivas upp. Myndigheten tog inte ställning till namnet i sig.

Nästa steg var att han stämde staten vid Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen gick delvis på mannens linje. Att pröva namnet i sig var inte rättens sak - men däremot ansåg den att nämnden inte hade tillräckliga belägg för att fastslå att det var negativt för bäraren. Domen innebar att mannen kunde få namnet Lúsífer prövat av nämnden på nytt.

Mannen vände sig i juni 2021 på nytt till Mannanafnanefnd. Även den här gången valde nämnden att säga nej. Nämnden konstaterade i sitt beslut att Lúsífer inte stred mot det isländska språksystemet. Däremot stred det enligt nämnden fortfarande mot namnlagen eftersom det inte uppfyllde kravet på att inte leda till obehag.

Åter valde Ingólfur Örn Friðriksson att stämma staten vid Héraðsdómur Reykjavíkur. Han hävdade att nämnden kränkte hans religionsfrihet, att beslutet bröt mot privatlivets helgd och att proportionalitetsprincipen inte respekterades - vilket skulle betyda att hans intresse för och rätt till namnet Lúsífer vägde tyngre än statens intressen.

Fallet var komplicerat. Héraðsdómur Reykjavíkur konstaterar i domen att lagen och dess förarbeten ger begränsad vägledning i hur bestämmelserna ska tolkas. Det stod dock klart att domstolen skulle kunna underkänna ett beslut från nämnden om det stred mot lagen. Däremot skulle domstolen inte kunna ge klartecken till ett enskilt namn.

Domstolen kom fram till att nämnden hade följt principerna om att namn inte ska vara negativa eller kan uppfattas som ovärdiga. Mannen hade i rättegången inte lagt fram något som pekade på att nämndens syn på Lúsífer skulle vara felaktig. Därför gav domstolen nämnden rätt.

Mannen behöver dock inte stå för några rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om mannens kamp för att få bära förnamnet Lúsífer och här kan du läsa domen i sin helhet.

Katrín Jakobsdóttir förnekar löfte om klimatnödläge

Statsminister Katrín Jakobsdóttir lovade aldrig artisten Björk att hon skulle utlysa ett klimatnödläge i sitt tal på FN:s klimatkonferens. Och hon diskuterade aldrig situationen direkt med Greta Thunberg. Det skriver Katrín Jakobsdóttir i ett svar på en interpellation från socialdemokraten Jóhann Páll Jóhannsson. Björk har anklagat statsministern för att ha talat osanning.

Den 23 september 2019 var statsminister Katrín Jakobsdóttir en av talarna på FN:s klimatkonferens i New York. I sitt tal beskrev hon klimatläget som kritiskt - utan omfattande åtgärder skulle den globala uppvärmningen överstiga klimatmålen med ödesdigra konsekvenser.

Men Katrín Jakobsdóttir utlyste för Islands räkning inte något klimatnödläge. Och det fick artisten Björk att reagera. Nyligen anklagade hon statsministern för att ha ljugit. Björk hävdade att Katrín Jakobsdóttir hade gett henne ett löfte om att utlysa ett klimatnödläge.

Inför klimatkonferensen planerade Björk en presskonferens ihop med Greta Thunberg. Där tänkte de uppmana de nordiska ländernas regeringar att utlysa ett klimatnödläge. Men det löfte som Björk ansåg sig ha fått från Katrín Jakobsdóttir ledde till att de aldrig genomförde presskonferensen.

Katrín Jakobsdóttir har förnekat att hon skulle ha fört Björk bakom ljuset. I ett svar på en interpellation från socialdemokraten Jóhann Páll Jóhannsson utvecklar hon diskussionerna med Björk.

Enligt Katrín Jakobsdóttir fick hon ett sms från Björk den 6 september - alltså sjutton dagar innan klimatkonferensen. Därefter utbytte de flera sms och talade med varandra i telefon. Björk fortsatte att skicka flera sms till henne. Den 19 september svarade Katrín Jakobsdóttir på ett av dessa sms.

Katrín Jakobsdóttir hade bara kontakt med Björk. Hon hade aldrig någon dialog med Greta Thunberg. Och hon uppmanade dem aldrig att ställa in presskonferensen.

I sitt svar skriver Katrín Jakobsdóttir att hon skulle diskutera frågan om ett klimatnödläge i regeringen. Hon ska dock inte ha lovat att diskussionerna skulle följas av en sådan deklaration. Björk ska ha understrukit att hon ansåg att Katrín Jakobsdóttirs agerande hade stor betydelse.

Resultatet av diskussionerna inom regeringen var att ett klimatnödläge bara var en symbolisk åtgärd utan formell betydelse. Katrín Jakobsdóttir tyckte att det var bättre att handla för att nå klimatmålen och att nå framgång genom "realistiska och nödvändiga åtgärder".

Här kan du läsa mer om konflikten mellan Björk och Katrín Jakobsdóttir.

Akureyri på väg att kapa banden till vänorten Murmansk

Tiden för Akureyri och Murmansk som vänorter går sannolikt mot sitt slut. Ett förslag om att riva upp samarbetet har fått majoritet i kommunstyrelsen och ska nu behandlas i kommunfullmäktige. Akureyri överväger även att lämna organisationen Northern Forum som domineras av ryska kommuner. Ingen annan isländsk kommun har ett vänortssamarbete med en rysk kommun.

Tidigare i år bröt Reykjavík allt formellt samarbete med Moskva. Beslutet var en protest mot Rysslands invasion av Ukraina. Enligt Fréttablaðið är nu Akureyri den enda isländska kommunen som har ett vänortssamarbete med en rysk kommun.

Nyligen avslutade norska Tromsö allt samarbete med Murmansk. Nu är även Akureyri på väg att avsluta samarbetet. Ett sådant förslag - som har stöd av kommunchefen Ásthildur Sturludóttir - har fått klartecken i kommunstyrelsen och ska nu diskuteras i kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen skriver i beslutet att Akureyri fördömer Rysslands invasion av Ukraina. Kommunstyrelsen vill också lämna Northern Forum, en samarbetsorganisation som domineras av ryska kommuner.

Vänortsavtalet mellan Akureyri och Murmansk undertecknades 1994. Från den nordisländska kommunen fanns då stora förhoppningar om samarbetet. Två år tidigare hade en delegation från Murmansk besökt Akureyri och diskuterat olika typer av samverkan.

I vänortsavtalet talades det om samarbete inom handel, idrott, kultur och konst. Sedan Rysslands ockupation av Krim 2014 har dock utbytet mellan kommunerna varit ytterst begränsat. Och efter invasionen av Ukraina för nio månader sedan har kontakterna varit obefintliga.

Men när avtalet undertecknades var tonläget annorlunda. Efter Sovjetunionens kollaps använde ryska trålare i allt större utsträckning Akureyri som hamn. Många av dessa trålare använde sig av varv i Akureyri för underhåll och reparationer.

Jakob Björnsson, som då var kommunchef i Akureyri, var optimistisk om avtalets inverkan på näringslivet i kommunen. Med åren blev dock ryska trålare alltmer sällsynta gäster i hamnen i Akureyri. Det var i sin tur en följd av att trålarna inte längre fiskade lika nära den nordisländska kusten.

Här kan du läsa mer om Reykjavíks beslut att kapa banden till Moskva.

Avbokade resa när corona drabbade Italien - får ersättning

Dagen innan familjen skulle resa till Italien för att åka skidor upptäcktes det första fallet av coronasmitta på Island. En konsekvens var att isländska myndigheter klassade hela Italien som ett riskområde. Familjen valde att inte resa - men resebyrån vägrade att återbetala kostnaden. Nu får familjen rätt i domstol.

Den 29 februari 2020 skulle tretton personer - alla tillhörande samma familj - göra den skidresa som de bokat redan under hösten. Flyget skulle lyfta från Keflavík till Verona i norra Italien. Därefter skulle de fortsätta med buss till Madonna di Campiglio där familjen skulle bo på Cristal Palace.

Resan kostade drygt 1,1 miljoner isländska kronor. Familjen hade redan betalat hela kostnaden till resebyrån Ferðaskrifstofa Íslands.

Men under dagarna före avresan blev det uppenbart att coronaviruset spreds i norra Italien. Den 25 februari klassade isländska myndigheter fyra norditalienska regioner som riskområden. Myndigheterna avrådde från icke-nödvändiga resor till dessa regioner.

Dagen innan avresan upptäcktes det första fallet av coronasmitta på Island. Det rörde sig om en man som varit på skidresa till Andolo som ligger nära Madonna di Campiglio.

Upptäckten gjorde att isländska myndigheter den 29 februari klassade hela Italien som ett riskområde.

Men den 28 februari - dagen före avresan - kontaktade familjen resebyrån och meddelade att de inte tänkte åka. De skrev i ett mejl att coronaviruset spreds just i den del av Italien som de skulle besöka. Det var också uppenbart att det var därifrån viruset spreds till andra delar av Europa. Därför ville de inte ta risken att resa till Madonna di Campiglio.

När familjen ville ha pengarna tillbaka valde resebyrån att säga nej. Enligt resebyrån fanns det inga hinder för att genomföra resan som planerat. Det fanns heller inget i resebyråns bokningsvillkor som gav familjen rätt.

Familjen hänvisade till en paragraf i paketreselagen som gav resenären rätt att avboka en resa om omständigheter utöver det normala uppkom och om dessa var utanför resenärens kontroll. Enligt familjen var coronaviruset en sådan omständighet. Om de hade valt att genomföra resan hade de utsatt sig för risken att smittas av ett farligt virus.

Första instans blev Kærunefnd vöru- og þjónustukaupa dit familjen vände sig den 8 april 2020. Den 4 september samma år gav nämnden familjen rätt. Men företaget meddelade den 28 september att de inte tänkte respektera beslutet.

Familjen gick den 8 december 2020 vidare till Héraðsdómur Reykjavíkur genom att stämma resebyrån. Domen föll den 14 juli 2021 - och ännu en gång fick familjen rätt. Resebyrån skulle enligt domen återbetala kostnaden för resan med ränta. Resebyrån skulle dessutom stå för familjens rättegångskostnader.

Resebyrån höll inte med utan överklagade domen till Landsréttur. Resebyråns tyngsta argument var att det vid tidpunkten för avfärden inte fanns någon avrådan från resor till den här delen av Italien. Den kom först senare samma dag. Och familjen avbokade innan det fanns en avrådan.

Men även Landsréttur ger familjen rätt. Omständigheterna i Italien var sådana att familjens hälsa kunde vara i fara. Det rörde sig också om en situation som familjen inte kunde förutse eller hade möjlighet att påverka. Därför gav bestämmelserna i paketreselagen familjen rätt att avboka resan.

Landsréttur dömer nu resebyrån att återbetala hela resekostnaden med ränta. Dessutom ska resebyrån stå för familjens rättegångskostnader. Totalt slutar notan för resebyrån på 3,6 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Katrín Jakobsdóttir: Turkiets krav på Sverige är olämpliga

Turkiets krav på Sverige och Finland för att säga ja till ett Nato-medlemskap är inte realistiska. Det anser statsminister Katrín Jakobsdóttir. Hon säger i Kjarninn att hon inträdet för Sverige och Finland bidrar till att stärka typiska nordiska värderingar inom Nato. Men samtidigt tycker hon inte att det går att prata om några block inom alliansen.

När Island gav klartecken till Sveriges och Finlands Nato-medlemskap valde Gröna vänstern att inte protestera. Tidigare har partiet sagt nej till utvidgning av försvarsalliansen eftersom Gröna vänstern har haft Nato-motståndet inskrivet i partiprogrammet ända sedan partiet bildades. När Gröna vänstern inte suttit i regering har partiet också drivit frågan om ett isländskt utträde.

Men den här gången agerade Gröna vänstern inte på samma sätt. Visserligen var det tre av partiets åtta ledamöter - Bjarkey Olsen Gunn­ars­dótt­ir, Orri Páll Jóhanns­son och Stein­unn Þóra Árna­dótt­ir - som avstod från att rösta. Ändå var det ett tecken på att det var speciellt att det rörde sig om Sverige och Finland:

"Det var min slutsats som nordisk statsminister i mycket nära samarbete med mina kollegor i de övriga nordiska länderna att jag skulle stödja det demokratiska utfallet i dessa länders parlament."

Katrín Jakobsdóttir säger till Kjarninn att hon hellre vill verka för nedrustning än kapprustning. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har dock förutsättningarna förändrats dramatiskt. Hon anser att det är viktigt att Island fortsätter att vara en kärnvapenfri nation som också arbetar mot kärnvapen - en fråga där det inte är givet att hon kommer att vara enig med övriga nordiska statsministrar:

"Det är oerhört viktigt att Island har den här rösten som jag tror att vi som folk är mycket enig om - och inte minst om de nordiska länderna kan enas om ett sådant ställningstagande."

Sedan Ungern gav klartecken till Sverige och Finlands inträde i Nato är det bara Turkiet som återstår. Där har i synnerhet Sverige pekats ut som en problematisk kandidat av turkiska företrädare. Katrín Jakobsdóttir anser att Turkiet på ett olämpligt sätt försöker göra politik av situationen genom att bland annat kräva utlämning av vissa personer:

"Själv har jag sagt att jag inte tycker det är lämpligt av Turkiet att ställa upp detta som villkor."

Katrín Jakobsdóttir ser positivt på att både Sverige och Finland är på väg in i Nato. Hon säger i Kjarninn att det stärker värderingar som även Island arbetar för:

"Naturligtvis förändrar det stämningen inom Nato att det nu är fem nordiska länder och naturligtvis är detta de länder som står oss närmast i praktiken genom liknande samhällssystem och gemensamma värderingar. Så detta har naturligtvis inverkan på argumentationen mellan oss även om det inte finns några formella block."

Här kan du läsa mer om Islands syn på Sveriges och Finlands Nato-medlemskap.

Terrormisstänkta islänningar i häktet i två veckor till

De två islänningar som misstänks för att ha förberett terrordåd mot alltinget, polisen och flera ledande politiker ska sitta häktade i ytterligare två veckor. Det beslutade Héraðsdómur Reykjavíkur i går. Bägge männen förnekar att de har planerat terrorbrott. Deras advokater har dock överklagat häktningsbeslutet till Landsréttur.

I sju veckor har två isländska män - bosatta i Reykjavík och 25 respektive 24 år gamla - suttit häktade misstänkta för att ha förberett terrordåd. De har i olika kanaler diskuterat attentat mot bland annat alltinget, polisen och flera ledande politiker och fackföreningsledare. I olika razzior beslagtog polisen ett femtiotal vapen.

Häktningstiden mot de två männen löpte ut i går men åklagaren Ólafur Þór Hauksson begärde ytterligare två veckor. Héraðsdómur Reykjavíkur gick på hans linje och häktade männen till och med den 24 november. Bägge männens försvarare har dock överklagat beslutet till Landsréttur.

Om inte Landsréttur river upp beslutet kommer männen med all sannolikhet att sitta häktade i minst nio veckor. Isländsk lag säger att ingen får sitta häktad längre än tolv veckor innan åtal väcks.

Båda männen förnekar brott. En av männens advokater, Sveinn Andri Sveinsson, har tidigare sagt att de terrorplaner som polisen tror sig ha avslöjat i själva verket ska ha varit ett skämt. Einar Oddur Sigurðsson, som försvarar den andre mannen, säger till DV att polisen har övertolkat det de två männen har diskuterat och att de inte har planerat några terrordåd.

En annan person som dragits in i utredningen är en vapenhandlare som är pappa till rikspolischefen Sigríður Björk Guðjónsdóttir. Han ska enligt uppgifter ha sålt flera vapen till de två misstänkta männen. Han ska dessutom ha haft ett stort antal vapen utan att ha licens.

Det finns även uppgifter om att han ska ha köpt ett vapen konstruerat med hjälp av 3d-skrivare av en av männen. Prislappen ska ha varit 400 000 isländska kronor.

Misstankarna mot mannen gäller vapenbrott. Att han nu utreds av polisen gjorde att Sigríður Björk Guðjónsdóttir förklarade sig jävig och inte längre är inblandad i förundersökningen.

Ändå förekommer hennes namn på flera ställen i utredningen. När polisen förhörde mannen i hans hem i Hafnarfjörður hävdade han enligt Stundin att han var oskyldig och att han inte hade något att dölja. Samtidigt hittade polisen en rad vapen som han inte hade dokumenterade.

Mannen hävdade vidare att poliserna som förhörde honom antingen inte kände till vem som var hans dotter eller syftet var att hämnas på henne. Om de hade vetat om att han var pappa till Sigríður Björk Guðjónsdóttir hade de inte kommit dit.

Enligt Stundin blev han alltmer irriterade ju längre förhöret pågick. Han anklagade poliserna för att använda Stasi-metoder. Han erbjöd också sig att ta ett lögndetektortest för att bevisa sin oskuld. Han vägrade förklara hur det kom sig att han hade mängder av vapen som inte var registrerade korrekt.

Här kan du läsa mer om utredningen mot de två män som misstänks ha planerat terrorbrott.

Färjan Norræna slutar segla mellan Färöarna och Island

Färjan Norræna kommer inte längre att segla mellan Tórshavn på Färöarna och Seyðisfjörður på Island under vintermånaderna. Årets sista färd blir den 20 december - och nästa år upphör trafiken ännu tidigare. Rederiet Smyril Line uppger att syftet med den indragna trafiken är att minska utsläppen. Under vintrarna är det bara några få turister som använder färjan.

I många år har det färöiska rederiet Smyril Line försökt locka vinterturister till Island med färjan Norræna. Genom att använda fartyget som hotell och ha turistbussar ombord har rederiet försökt skapa konkurrenskraftiga priser med dagsutflykter. Hittills har det inte blivit någon succé.

Det är inte många turister som kommer till östra Island under den här delen av året. Många gånger har även turerna med Norræna drabbats av problem. Ofta har vägen från Seyðisfjörður varit oframkomlig för turistbussar - och resenärerna har blivit kvar ombord i stället för att få uppleva Island i vintertid.

Nu meddelar Smyril Line att rederiet slutar segla mellan Tórshavn på Färöarna och Seyðisfjörður på vintrarna. Däremot kommer färjan att fortsätta trafikera Tórshavn och Hirtshals i Danmark hela året.

Enligt Smyril Line är anledningen att rederiet vill minska utsläppen. Det är förmodligen inte hela sanningen bakom beslutet. Bränslepriserna har stigit dramatiskt efter Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt har det sällan varit fler än några tiotal resenärer ombord varje färja på vintrarna.

Intäkterna från trafiken till Island har under vintrarna i första hand kommit från godstransporter. Smyril Line slutar inte med godstrafiken bara för att Norræna upphör att segla till Seyðisfjörður. Rederiet kommer i stället segla till Seyðisfjörður med mindre fraktfartyg under vintrarna.

Årets sista tur går den 20 december. Trafiken från Tórshavn återupptas den 20 mars nästa år. Och 2023 går den sista färjan från Seyðisfjörður tillbaka till Färöarna redan den 22 november.

Men det är inte det enda som Smyril Line gör för att spara på trafiken till Island. Norræna ska segla med lägre hastighet och inte ligga lika länge i hamn - vilket även det innebär minskad bränsleförbrukning.

Björg Eyþórsdóttir, ordförande för det lokala styret i Seyðisfjörður, säger i Austurfrétt att trafikstoppet inte ska ha någon större inverkan på orten eftersom passagerarna är så få under vintermånaderna. Godstransporterna kommer att fortsätta med samma möjligheter att utnyttja Smyril Lines trafik till andra hamnar.

Här kan du läsa mer om Norræna.

Markägare förbjuder bestigning av Kirkjufell till i sommar

Markägarna stänger Kirkjufell för samtliga besökare ända fram till den 15 juni nästa år. Skälet är det växande antalet olyckor på fjället som inträffat när dåligt utrustade turister försökt bestiga Kirkjufell under vinterhalvåret. Beslutet ska förhindra nya olyckstillbud och farliga situationer för räddningsarbetare som kallas in när någon skadats.

Den 19 oktober i år inträffade ännu en dödsolycka på Kirkjufell. En utländsk man född 1990 förlorade fotfästet och störtade minst tio meter. Efter några timmar nådde räddningstjänsten fram till mannen där han låg till synes livlös på en klippavsats. De kunde konstatera att han var död.

I sällskap med en grupp turister hade mannen tagit sig högt upp på Kirkjufell utanför Grundarfjörður. Men under den här tiden på året är förutsättningarna för att bestiga fjället allt annat än goda. Väta, is och snö utgör en ständig fara för den som förlorar fotfästet.

Det var den tredje dödsolyckan på Kirkjufell sedan 2017. I samtliga fall har det varit utländska turister som dödsstörtat från hög höjd. Olyckorna på fjället har varit betydligt fler - och utsätter också räddningsarbetarna för stora risker.

Efter den senaste dödsolyckan ville både räddningstjänsten och markägarna begränsa tillträdet till Kirkjufell. De beskrev fjället som västra Islands motsvarighet till Reynisfjara - den strand på sydkusten där de lömska vågorna har krävt åtskilliga människoliv.

Under ett möte i lördags med företrädare för kommunen och Ferðamálastofa beslutade de att helt stänga fjället för besökare. Förbudet att bestiga Kirkjufell gäller till och med den 15 juni 2023. Det meddelar markägarna i ett uttalande.

Markägarna skriver att riskerna för att bestiga fjället är påtagliga under höst, vinter och vår. Detta är lokalbefolkningen medveten om och ger sig inte upp på Kirkjufell när inte förutsättningarna är goda. Trots att det redan finns varningsskyltar verkar inte turister avskräckas.

Inte sällan möter markägarna turister som nonchalerar varningarna och försöker bestiga fjället utan lämplig utrustning. Det innebär alltså inte bara en fara för vandrarna utan även för räddningsarbetare som ofta måste undsätta personer som skadat sig under bestigningen.

Dessutom skadar bestigningarna under vinterhalvåret även växtligheten på fjället.

Information om förbudet ska sättas upp vid parkeringen vid Kirkjufellsfoss och vid leden upp på fjället. Markägarna ber om att förbudet ska respekteras av samtliga.

Fram till nästa sommar - då besökare åter tillåts bestiga fjället - ska markägarna i samråd med myndigheterna och kommunen ta fram en plan för säkerheten vid Kirkjufell.

Här kan du läsa mer om den senaste olyckan på Kirkjufell.

Katrín Jakobsdóttir hoppar av festival efter Sjóns bojkott

Först hoppade författaren Sjón av litteraturfestivalen Iceland Noir. Bojkotten var en följd av regeringens flyktingpolitik där Sjón anklagade statsminister Katrín Jakobsdóttir för att delta med syftet att rentvå sig själv genom kulturtvätt. Nu väljer även Katrín Jakobsdóttir att ställa in sin medverkan. Hon har hittills inte motiverat sitt beslut.

Vid månadsskiftet utkom Reykjavík, en deckare skriven av statsminister Katrín Jakobsdóttir och bästsäljarförfattaren Ragnar Jónasson. Intresset för boken har varit stort - och den gick också direkt upp på första platsen på den isländska försäljningslistan. Den väntas bli en av årets mest säljande böcker. Även det internationella intresset har varit omfattande.

Boken utspelar sig i Reykjavík 1986 i samband med ett toppmöte mellan USA och Sovjetunionen. Skrivandet har gått snabbt. Så sent som i somras arbetade de fortfarande med själva intrigen. Katrín Jakobsdóttir berättade nyligen i Fréttablaðið att de skrivit boken på varsitt håll och att de inte haft några gemensamma skrivtillfällen.

Under litteraturfestivalen Iceland Noir - där Ragnar Jónasson är en av grundarna - skulle författarduon diskutera Reykjavík i ett samtal. Katrín Jakobsdóttir har haft en framträdande plats i marknadsföringen av festivalen. Arrangörerna har också lyft fram att hon är Islands statsminister. Festivalen äger rum 16 till 19 november.

Men de senaste dagarna har festivalen drabbats av en kris. I torsdags meddelade Sjón - ett av affischnamnen - att han ställde in sin medverkan. Skälet var regeringens flyktingpolitik och de avvisningar till Grekland som gjordes dagen innan. Polis hämtade bland annat barn i skolan och förhindrade mediernas bevakning av avvisningarna.

Sjón skrev på Twitter att han inte ville delta i Katrín Jakobsdóttirs "kulturtvätt". Festivalen fick henne att framstå som en kulturellt bevandrad person - men regeringens hantering av avvisningarna visade enligt Sjón att statsministern förespråkade en politik som inte hade något med kultur att göra.

Arrangörerna av Iceland Noir kommenterade inte Sjóns bojkott och ändrade inte heller festivalprogrammet. Under fredagskvällen kom ett inlägg på Twitter:

"In a change to our advertised line-up, Sjón and Katrín Jakobsdóttir will no longer be appearing at Iceland Noir 2022."

Arrangörerna gav ingen förklaring till ändringarna i programmet. Inte heller har Katrín Jakobsdóttir på något sätt förklarat varför hon inte längre tänker medverka. På lördagen hade både Sjóns och Katrín Jakobsdóttirs namn försvunnit från festivalens webbplats. Däremot finns de alltjämt kvar i programmet som inte har ändrats trots avhoppen.

Här kan du läsa mer om Sjóns avhopp från Iceland Noir.

Bjarni Benediktsson besegrar utmanare på landsmöte

Bjarni Benediktsson är alltjämt Självständighetspartiets ordförande. I gårdagens omröstning på partiets landsmöte i Reykjavík besegrade han utmanaren Guðlaugur Þór Þórðarson med 1 010 röster mot 687. Efter valet tolkade Bjarni Benediktsson segermarginalen som ett starkt stöd för att han skulle fortsätta. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir omvaldes till vice ordförande.

Den 30 oktober meddelade Guðlaugur Þór Þórðarson att han skulle utmana Bjarni Benediktsson om posten som ordförande för Självständighetspartiet. Bjarni Benediktsson valdes 2009 - och sedan landsmötet 2011 har han inte ställts mot någon motkandidat. Samtidigt har partiet haft en nedgående trend i val efter val.

Guðlaugur Þór Þórðarson har i åratal pekats ut som en tänkbar efterträdare. Han har också ett starkt stöd i Reykjavík där han flera provval i följd har fått toppa någon av Självständighetspartiets listor. Men det har inte funnits några synliga ideologiska sprickor mellan honom och Bjarni Benediktsson.

När beskedet kom hade det ryktats om att Bjarni Benediktsson övervägde att peta Guðlaugur Þór Þórðarson från posten som miljö-, klimat- och energiminister. I den korta kampanjen inför helgens landsmöte hävdade Guðlaugur Þór Þórðarson att partiet förlorat kontakten med gräsrötterna och vant sig vid att backa i valen till alltinget.

Inför landsmötet var Bjarni Benediktsson ändå favorit. På landsbygden är Guðlaugur Þór Þórðarsons ställning inte lika stark. Han lyckades inte heller lansera någon övertygande plan för hur han skulle få partiet att växa. Försöket att uppliva det gamla slagordet Stétt með stétt - Klass med klass - i syfte att peka ut Bjarni Benediktsson som en politiker för välbeställda fick inte heller genomslag.

Bjarni Benediktsson lyckades alltså besegra utmanaren. Han fick 1 010 röster mot 687 för Guðlaugur Þór Þórðarson. Segermarginalen - 59,4 procent mot 40,4 procent - beskrev han i sitt segertal som ett styrkebesked:

"När ni säger gör det bättre, nå längre och hoppa högre så säger jag: Jag är med på det!"

Bjarni Benediktsson talade också om mer dialog med partimedlemmarna - vilket gjorde att även Guðlaugur Þór Þórðarson ville beskriva sin kampanj som lyckad eftersom budskapet till den sittande ordföranden ändå hade gått fram.

Inför omröstningen hade Bjarni Benediktsson sagt att han skulle lämna politiken om han förlorade. Guðlaugur Þór Þórðarson hade däremot inte gett några liknande besked. Efter nederlaget talade han i går om att han skulle fortsätta som tidigare och att det var viktigt att ena partiet för att göra det starkare.

Förankringen hos gräsrötterna tog Bjarni Benediktsson upp även i sitt tal under lördagen. Och i fredags - när han inledningstalade - pekade han ut Socialdemokraterna som Självständighetspartiets huvudmotståndare i isländsk politik.

Socialdemokraterna bytte nyligen ut Logi Már Einarsson mot Kristrún Frostadóttir - en partiledare som vill fokusera på klassisk socialdemokratisk välfärdspolitik och lägga mindre vikt vid bland annat EU-frågan och arbetet med en ny grundlag. Samtidigt står hon mer i mitten än sin företrädare. Hon är också en betydligt vassare debattör.

Logi Már Einarsson hade uteslutit regeringssamarbete med Självständighetspartiet. Det har inte Kristrún Frostadóttir gjort. Men samtidigt har Gröna vänstern - som i dag regerar ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet - alltmer börjat röra sig bort från dagens koalition. Och om Gröna vänstern skulle välja Socialdemokraterna som partner skulle Självständighetspartiets position som regeringsbärande vara hotad.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir omvaldes i går till vice ordförande med 1 224 röster vilket motsvarade 89 procent. Hon hade ingen motkandidat - men 155 delegater valde att lägga sin röst på något annat namn. Flest röster fick Guðrún Hafsteinsdóttir med 52 följt av Diljá Mist Einarsdóttir med 24 röster.

Vilhjálmur Árnason valdes till ny partisekreterare med 538 röster. I slutomgången besegrade han Bryndís Haraldsdóttir som fick 386 röster. Där fick han alltså 58,2 procent av rösterna mot 41,8 procent.

Vilhjálmur Árnason hade även starkast stöd i första omgången där också Helgi Áss Grétarsson kandiderade. Där fick Vilhjálmur Árnason 43,3 procent, Bryndís Haraldsdóttir 36,2 procent och Helgi Áss Grétarsson 19,1 procent. Resultatet innebär att samtliga tre i partiets högsta ledning också sitter i alltinget.

Här kan du läsa mer om duellen mellan Bjarni Benediktsson och Guðlaugur Þór Þórðarson.

Sjón bojkottar litteraturfestival med Katrín Jakobsdóttir

Författaren Sjón bojkottar litteraturfestivalen Iceland Noir där statsminister Katrín Jakobsdóttir medverkar. Skälet är regeringens flyktingpolitik. I onsdags kväll utvisades femton asylsökande till Grekland - samtidigt som polisen hindrade public service-bolaget RÚV från att filma på flygplatsen i Keflavík. Sjón anklagar henne för att ägna sig åt "kulturtvätt".

Kanske håller regeringssamarbetet med Självständighetspartiet att förändra bilden av Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir i grunden. Länge sågs hon som en politiker som verkade i samma anda som uppburna artister, författare och konstnärer - som en förlängning av det som skämtsamt ibland kallas krúttkynslóðin, den söta generationen av kulturskapare anförda av Björk och Sigur Rós.

Nyligen gick Björk ut och anklagade Katrín Jakobsdóttir för att ha ljugit om ett löfte om att utlysa klimatnödläge. Hon hävdade också att statsministern manipulerade henne och Greta Thunberg för att undvika att de skulle hålla en presskonferens där de skulle uppmana de nordiska länderna att agera för klimatet.

Nu väljer författaren Sjón att hoppa av Iceland Noir, en litteraturfestival som hålls i Reykjavík mellan 16 och 19 november. Han meddelade beslutet på Twitter i går. Han anklagar Katrín Jakobsdóttir för att utnyttja kultur för att rentvå sig från regeringens flyktingpolitik:

"I am pulling out of the Iceland Noir 2022 Festival as I can not take part in the culture washing of the Prime Minister of Iceland, @katrinjak. @icelandnoir will allow her to pose as a person of culture while her government's cruel treatment of asylum seekers goes unquestioned."

Bojkotten applåderades bland annat av socialdemokraterna Jón Gnarr och Helga Vala Helgadóttir.

Sjón var en av huvudgästerna på Iceland Noir. I programmet - där hans namn fortfarande finns kvar - beskrivs han som "Iceland’s most internationally celebrated contemporary literary author".

Festivalen grundades av författarna Ragnar Jónasson och Yrsa Sigurðardóttir. Och han är aktuell med deckaren Reykjavík som han skrivit ihop med Katrín Jakobsdóttir. I programmet marknadsförs hon just som Islands statsminister. Hon medverkar i en programpunkt ihop med just Ragnar Jónasson.

Avhoppet kommer efter att femton asylsökande avvisades till Grekland sent i onsdags kväll. Yismen Hussien var en av dem som tvingades lämna Island. Hon berättar i Kjarninn att polisen väntade på familjen när barnen kom hem från skolan. Utan att få ta med sig några tillhörigheter kördes de till ett hotell i Keflavík. Där övervakades de tills de i handbojor fördes till flygplatsen.

Information om avvisningarna nådde public service-bolaget RÚV som skickade en reporter och en fotograf till flygplatsen för att möta bussarna med asylsökande. Polisen vände sig då till flygplatsbolaget Isavia och krävde att personalen skulle förhindra RÚV att filma. Det gjordes genom att följa efter och rikta strålkastare mot fotografen så att bilderna skulle vara oanvändbara.

Isavia beklagade senare agerandet i ett uttalande till RÚV. Begäran hade kommit från polisen men det var inte bolagets sak att förhindra mediernas arbete. Valgerður Anna Jóhannsdóttir, lektor i journalistik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att polisens agerande strider mot grundläggande demokratiska värderingar.

Rykten om avvisningarna hade även nått andra. Totalt var det 28 som skulle avvisas - men 13 kunde polisen inte hitta. Och när polisen kom till Hótel Hraun i Hafnarfjörður, där några av de asylsökande bott, möttes de av demonstranter.

En demonstration mot avvisningarna och regeringens flyktingpolitik hölls på Austurvöllur i Reykjavík i går eftermiddag. Polisen skriver i ett pressmeddelande att avvisningarna gått korrekt till men ger inga ytterligare kommentarer i ärendet. Inte heller har polisen kommenterat uppmaningen till Isavia om att förhindra journalisters arbete på flygplatsen i Keflavík.

Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att polisens agerande gentemot medierna väcker frågor. Här fanns ett tydligt allmänintresse i en omdiskuterad samhällsfråga.

Här kan du läsa mer om Katrín Jakobsdóttirs och Ragnar Jónassons bok Reykjavík.

Island blockerar skyddsområde för val i södra Atlanten

Frågan om ett skyddsområde för val i södra Atlanten kunde aldrig behandlas av Internationella valfångstkommissionen. Inför omröstningen valde Islands delegation att lämna lokalen - och därmed säkra så att för få nationer var på plats för att ta ett beslut i frågan. En av Islands representanter var Kristján Loftsson, storägare i valfångstbolaget Hvalur.

När Internationella valfångstkommissionen nyligen samlades i Portoroz i Slovenien var ett skyddsområde för val i södra Atlanten en av de viktigaste frågorna på dagordningen. Men det fanns också förslag som gick i en helt annan riktning. Antigua och Barbuda ville riva upp moratoriet mot valfångst och fick stöd av Guinea, Gambia och Kambodja.

Internationella valfångstkommissionen har 88 medlemsländer. Alla var dock inte på plats i Slovenien. Inför omröstningen om ett skyddsområde i södra Atlanten valde sexton länders delegationer att inte vara på plats. Den här typen av beslut ska fattas med tre fjärdedels majoritet. Att dessa länder inte närvarade omöjliggjorde därför ett beslut i frågan.

De femton länder som likt Island valde att nobba omröstningen var Antigua och Barbuda, Benin, Elfenbenskusten, Ghana, Kambodja, Kamerun, Kiribati, Laos, Liberia, Marocko, Mauretanien, Nauru, Palau, Saint Lucia och Salomonöarna. Island var alltså det enda europeiska landet som bojkottade omröstningen.

Skyddsområdet för val i södra Atlanten kunde alltså inte bli verklighet. Det här var ett beslut som flera isländska politiker ifrågasatte. Valgerður Árnadóttir, ersättare i alltinget för Piratpartiet, undrade på Facebook varför regeringen avstod från att rösta och därmed förhindrade ett skyddsområde.

Flera ifrågasatte också medlemmarna i Islands delegation. Där fanns tre tjänstepersoner från departement och myndigheter - och den fjärde var Kristján Loftsson, storägare i och vd för Hvalur som är Islands sista valfångstbolag.

I ett svar till Fréttablaðið från Livsmedelsdepartementet var det på begäran från fiske- och jordbruksminister Svandís Svavarsdóttir som delegationen nobbade omröstningen. Enligt departementet hade det varit odemokratiskt att delta i ett beslut.

Skälet till bojkotten var att många mindre utvecklingsländer inte hade några representanter på plats. Därför kunde de inte medverka i omröstningen - något som enligt Island hade varit odemokratiskt. Dessutom ansåg Svandís Svavarsdóttir att agerandet med att försöka skapa ett skyddsområde bröt mot kommissionens princip om att söka enighet i stora frågor.

En annan anledning var att Island just nu utvärderar den egna valfångsten och dess framtid efter att de befintliga jaktkvoterna löper ut 2023.

Hvalaskoðunarsamtök Íslands - en sammanslutning av valskådningsföretag - har vid flera tillfällen försökt få en representant i Islands delegation i Internationella valfångstkommissionen. Hittills har regeringen nobbat önskemålet.

Kristján Loftssons bolag Hvalur sköt i år 148 sillvalar mellan 23 juni och 28 september. Enligt Viðskiptablaðið var det tre av dessa skjutna djur som inte kunde föras i land på grund av att de sjönk för snabbt eller på grund av misstag från besättningens sida.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Björks klimatbråk med Katrín Jakobsdóttir når alltinget

Björk uppmanade statsminister Katrín Jakobsdóttir att utlysa ett klimatnödläge 2019. Så blev det inte - men vad som hände därefter är omstritt. Björk ansåg att hon fått ett löfte som statsministern valde att svika. Katrín Jakobsdóttir hävdade att hon och regeringen valde att i stället fokusera på konkreta åtgärder. Nu vill socialdemokraten Jóhann Páll Jóhannsson veta vad som egentligen hände.

För tre år sedan skulle statsminister Katrín Jakobsdóttir tala under FN:s klimatkonferens i New York. Även om hennes parti Gröna vänstern prioriterar klimatpolitiken har den inte haft någon framträdande roll i koalitionen med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Island kommer enligt den politik som drivs i dag inte att nå Parisavtalets klimatmål.

Ändå var det uppenbart att artisten Björk och aktivisten Greta Thunberg såg en allierad i Katrín Jakobsdóttir. Inför klimatkonferensen planerade de två en presskonferens där de tänkte uppmana de nordiska ländernas regeringar att utlysa ett klimatnödläge.

Katrín Jakobsdóttir bjöds in till presskonferensen. Björk ville att hon för Islands räkning skulle utlysa ett klimatnödläge. Ett sådant steg skulle sätta press på de övriga statsministrarna i Norden att fatta samma beslut.

Så blev det inte. Men vad som hände sedan har blivit föremål för ett offentligt gräl där Björk anklagat Katrín Jakobsdóttir för svek.

Tidigare i år berättade Björk i en intervju i The Guardian om diskussionerna med Katrín Jakobsdóttir. Hon hävdade att hon hade fått ett löfte om att statsministern skulle utlysa ett klimatnödläge under FN-konferensen. Därför skulle hon ha bett Björk att avstå från presskonferensen ihop med Greta Thunberg. De två valde också att ställa in den.

Men när Katrín Jakobsdóttir höll sitt tal i FN talade hon inte om något klimatnödläge. Hon underströk visserligen behovet av åtgärder i klimatfrågan - men hon tog inte det steg som Björk hade räknat med. I intervjun anklagade Björk henne för att nonchalera klimatpolitiken:

"I kind of trusted her, maybe because she was a woman – and then she went and did a speech and she didn’t say a word. She didn’t even mention it. And I was so pissed off. ... I wanted to be backing her up. It’s hard to be a female prime minister; she’s got all the rednecks on her back. But she hasn’t done anything for the environment."

Katrín Jakobsdóttir höll inte med. I RÚV hävdade hon att Björk inte hade fått något sådant löfte. Regeringen diskuterade ett klimatnödläge men ansåg inte att det var lämpligt:

"Vår slutsats var att ha ett annat angreppssätt, det vill säga att fokusera på åtgärder i klimatfrågor. Det är vad vi har gjort sedan dess. ... Vi ville fokusera på resultat från åtgärder snarare än högstämda deklarationer och det är faktiskt fler nationer som har valt den vägen."

Sprickan mellan de två fortsatte att växa. I en intervju i RÚV anklagade Björk på nytt Katrín Jakobsdóttir för att ha varit oärlig. Och statsministerns agerande var enligt Björk skälet till att presskonferensen med Greta Thunberg inte blev av - vilket i sin tur var negativt för klimatfrågan.

Nu tas händelsen upp i alltinget. Det är Jóhann Páll Jóhannsson, ledamot för Socialdemokraterna, som i en interpellation efterlyser svar från Katrín Jakobsdóttir om vad som egentligen hände. Han vill veta om statsministern faktiskt uppmanade Björk att ställa in presskonferensen med Greta Thunberg och om hon hade lovat Björk att utlysa ett klimatnödläge.

Guðlaug­ur Þór Þórðar­son utmanar Bjarni Benediktsson

Guðlaugur Þór Þórðar­son vill leda Självständighetspartiet. På helgens landsmöte i Reykjavík utmanar han den sittande ordföranden Bjarni Benediktsson. Och om den nuvarande ledaren röstas bort lämnar han politiken helt och hållet. Samtidigt beskriver Bjarni Benediktsson det kommande slaget om ordförandeskapet enbart som en "gammaldags maktkamp".

De senaste dagarna har ryktena varit många och allt ihärdigare. I söndags kom så beskedet: Guðlaugur Þór Þórðarson kandiderar till uppdraget som ledare för Självständighetspartiet. Omröstningen hålls under helgens landsmöte i Reykjavík.

Redan i augusti meddelade den sittande ordföranden Bjarni Benediktsson att han kandiderade för en ny tvåårsperiod. Med en knapp vecka kvar till landsmötets början stod det alltså klart att han för första gången sedan 2011 inte skulle vara enda kandidaten.

Bjarni Benediktsson tog över som partiledare 2009 bara några månader efter finanskraschen. Han har lett partiet under svåra år där väljarstödet stadigt varit på väg nedåt. Även om valresultaten varit magra har han fortsatt säkra makten åt partiet. Sedan 2013 har Självständighetspartiet ingått i samtliga regeringar.

Samtidigt har det inte varit någon hemlighet att det funnits ett utbrett missnöje med de svaga valresultaten. Partiet som för inte så många årtionden sedan lockade hälften av väljarkåren får nu vara nöjd med en fjärdedel.

Det här var också något som Guðlaugur Þór Þórðarson anspelade på när han meddelade sin kandidatur under ett välbesökt möte i partihögkvarteret Valhöll i Reykjavík:

"Jag fick en liten chock när vi vann ytterligare en försvarsseger i våras. Fantastiska människor över hela landet, både de som kandiderade, våra kommunfullmäktigeledamöter och anhängare, skötte sig oerhört bra och vi vet hur resultatet blev. Men när man får ett brev från Valhöll som säger: Det här är helt okej. Vi är fortfarande största parti - så blev jag lite chockad. Eftersom Självständighetspartiet inte bara ska vara det största partiet. Det ska alltid vara det i särklass största partiet."

Guðlaugur Þór Þórðarson tackade också sina supportrar under mötet. Genom åren har han skaffat sig ett rykte som något av en kampanjmaskin med kapacitet att snabbt mobilisera många anhängare. Hur många dessa supportrar faktiskt är kommer att visa sig på landsmötet.

Bjarni Benediktsson fick strax före mötet besked från Guðlaugur Þór Þórðarson om att han tänkte utmana honom. Hittills har han inte fått någon kritik när det gäller politiska vägval. I stället säger han i Bylgjan att det är en strid som rör själva ledarskapet:

"Detta är bara en gammaldags maktkamp. Vi ska säga som det är. ... Jag tror att strider inom partiet sannolikt inte kommer att öka stödet. Om inte partimedlemmar kan hålla ihop - varför ska då människor ställa sig bakom partiet?"

Om Guðlaugur Þór Þórðarson skulle vinna kommer Bjarni Benediktsson att lämna politiken. Han säger i Bylgjan att han då kommer att börja arbeta med något annat:

"Jag tänker inte sticka under stol med det. Om min tid som ordförande slutar med den här omröstningen så är min tid inom politiken helt enkelt över. Jag tycker att det är helt normalt och jag skulle definitivt kunna acceptera det."

Innan Guðlaugur Þór Þórðarson hade meddelat sitt beslut hävdade Bjarni Benediktsson att valet av en ny partiledare skulle kunna hota regeringssamarbetet med Gröna vänstern och Framstegspartiet. I en intervju i Morgunblaðið beskrev han den goda relationen mellan partiledarna som "limmet i regeringen". Men den risken har Guðlaugur Þór Þórðarson avfärdat.

Under gårdagen framkom det att Guðlaugur Þór Þórðarson hade haft två möten med Bjarni Benediktsson under förra veckan. De ska då ha diskuterat rollfördelningen bland annat i regeringen. Exakt vad som sades är inte känt men de ska inte ha varit eniga. Det andra mötet hölls i lördags - och dagen därpå meddelade alltså Guðlaugur Þór Þórðarson sin kandidatur.

Guðlaugur Þór Þórðarson har länge nämnts som en potentiell utmanare. Visserligen backade han upp Bjarni Benediktsson som ordförande 2011 - när han på landsmötet besegrade Hanna Birna Kristjánsdóttir med 55 procent av rösterna mot hennes 44 procent. Men på senare år har osämjan blivit allt tydligare.

Inför förra årets alltingsval siktade Guðlaugur Þór Þórðarson åter på att toppa en av partiets listor i de två valkretsarna i Reykjavík och att segra i provvalet. Han utmanades av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir - som står Bjarni Benediktsson nära och som även hon har en lojal skara av anhängare. Guðlaugur Þór Þórðarson fick 3 508 röster mot 3 326 för Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

De två rivalerna fick toppa varsin lista i valet. Men Guðlaugur Þór Þórðarsons reaktion på resultatet var anmärkningsvärd. Inför sina anhängare utropade han: "De förlorade." Budskapet tolkades av många som om det i själva verket skulle ha varit Bjarni Benediktssons anhängare som han besegrade.

Förmodligen har Guðlaugur Þór Þórðarson helt enkelt tröttnat på att vänta. Och det är knappast någon hemlighet att Bjarni Benediktsson hellre skulle lämna över ledarskapet till vice ordföranden Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Hon är hittills den enda som anmält sin kandidatur till den posten.

Kanske finns det ytterligare ett faktum som förklarar varför utmaningen kommer nu. När den nya regeringen tillträdde efter valet 2021 meddelade Bjarni Benediktsson att Jón Gunnarsson skulle vara justitieminister knappt halva mandatperioden. Sedan skulle han avlösas av Guðrún Hafsteinsdóttir.

Men nyligen sade Bjarni Benediktsson till RÚV att Jón Gunnarsson kanske skulle få fortsätta. Och samtidigt tänkte han inte svika löftet om en ministerpost till Guðrún Hafsteinsdóttir. Att peta Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir eller Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir framstod knappast som ett alternativ. Och i så fall återstod bara Guðlaugur Þór Þórðarson som kunde bli av med sin ministerpost.

Dessa uppgifter är inte bekräftade men ryktena har tveklöst nått Guðlaugur Þór Þórðarson. Om han har sett sin position i regeringen hotad kan det vara en bidragande anledning till att han nu väljer att kandidera. Men han har också delvis en annan syn på hur partiets interna arbete ska bedrivas - och inte minst vill han leda det.

Självständighetspartiet har sjutton mandat i alltinget. Av de ledamöter som svarade Morgunblaðið uppgav samtliga nio att de stod bakom Bjarni Benediktsson. De nio ledamöterna var Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, Berglind Ósk Guðmundsdóttir, Birgir Ármannsson, Bryndís Haraldsdóttir, Guðrún Hafsteinsdóttir, Hildur Sverrisdóttir, Jón Gunnarsson, Óli Björn Kárason och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir.

Ytterligare en - Birgir Þórarinsson - säger i Morgunblaðið att han inte ser någon anledning att byta ordförande. Fem ledamöter - Njáll Trausti Friðbertsson, Ásmundur Friðriksson, Haraldur Benediktsson, Vilhjálmur Árnason och Diljá Mist Einarsdóttir - har inte meddelat hur de ställer sig i duellen mellan Bjarni Benediktsson och Guðlaugur Þór Þórðarson.

På förhand är utgången oviss. Missnöjet med magra valresultat är utbrett. Samtidigt har Guðlaugur Þór Þórðarson hittills inte berättat hur han vill förändra partiet. Och en som utmanar en sittande ordförande utan att det finns några egentliga meningsskiljaktigheter riskerar att framstå som makthungrig.

Bland Bjarni Benediktssons anhängare talas det om att Guðlaugur Þór Þórðarson i första hand är ute efter makt. Och hans anhängare hävdar i sin tur att Självständighetspartiet under Bjarni Benediktssons ledning har övergett för många grundläggande värderingar.

Guðlaugur Þór Þórðarson kommer att ha ett starkt stöd av delegaterna från Reykjavík som har ungefär en tredjedel av rösterna på landsmötet. Det är troligt att Bjarni Benediktsson har en starkare ställning ute i landet - och kanske också i huvudstadens kranskommuner i den egna valkretsen.

Landsmötet börjar i Laugardalshöll i Reykjavík på fredag. Omröstningen om posten som ordförande hålls på söndag. Oavsett vem som vinner kommer förloraren knappast att kunna fortsätta inom politiken. Ett nederlag för Guðlaug­ur Þór Þórðar­son lär betyda att han försvinner som minister i nästa ommöblering av regeringen.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets landsmöte.