Fjorton månader efter senaste alltingsvalet växer sig sprickorna mellan de tre regeringspartierna allt djupare. När pandemin inte längre fungerar som en samlande faktor har det blivit alltmer uppenbart att Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är djupt oense i en rad avgörande frågor.
Kanske är läget mest bekymmersamt för Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern. Av partiets miljöpolitik är det inte mycket som kommer att förverkligas, av Nato-motståndet har det blivit ett ja till utvidgning av alliansen, av den hårt kritiserade privatiseringen av Íslandsbanki blev receptet närmast förnekelse och av flyktingpolitiken förvandlades generositet till avvisningar till Grekland och gatan av personer med funktionshinder samtidigt som polisen förhindrade mediernas rapportering.
Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson applåderade nyligen partikamraten och justitieministern Jón Gunnarsson för Islands hållning i flyktingfrågor. Inom Gröna vänstern var kritiken hård - men Katrín Jakobsdóttir var tyst.
Tyst var hon också när författaren Sjón anklagade henne för att ägna sig åt "kulturtvätt" genom att ha skrivit en deckare ihop med Ragnar Jónasson. Han hävdade att ett av syftena var att framställa sig som en civiliserad och bildad person som i själva verket ägnade sig åt avhumaniserad politik. Enda reaktionen var att Katrín Jakobsdóttir ställde in sin medverkan på en litteraturfestival. När Björk anklagade henne för att ljuga om klimatpolitiken gick hon dock i svaromål.
I opinionen är läget för Gröna vänstern närmast katastrofalt. I en mätning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið får partiet bara 8 procent. Det gör Gröna vänstern till sjätte största parti. En trolig förklaring till väljarflykten är just koalitionen med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Även på hög nivå inom partiet talas det om att koalitionen inte kan fortsätta efter nästa val.
Självständighetspartiet är störst men siffran 21,1 procent är förhållandevis blygsam. Däremot går Socialdemokraterna kraftigt framåt och får nu 19,1 procent - vilket nästan är en dubblering jämfört med valet. Framstegspartiet - det tredje regeringspartiet - får 14,6 procent.
Därefter följer Piratpartiet med 11,8 procent och Renässans med 10,6 procent. Även Folkets parti klarar spärren till alltinget med 6,4 procent. Under femprocentsspärren finns både Centerpartiet - som mister sina mandat i alltinget - och Islands socialistparti som båda får 4,2 procent.
För ett år sedan var det enligt en opinionsundersökning utförd av Maskína hela 57,6 procent som ville se Katrín Jakobsdóttir som nästa statsminister. Hon har alltid varit betydligt populärare än sitt parti. Men nu är alltså stödet för Gröna vänstern lågt samtidigt som hennes eget förtroendekapital sjunker avsevärt.
I stället är det alltså Socialdemokraternas nyvalda ledare Kristrún Frostadóttir som åtnjuter högst förtroende bland islänningarna. Det är 25,4 procent som rankar henne som den partiledare som de har störst förtroende till.
Katrín Jakobsdóttir är tvåa med 17,5 procent, trea Bjarni Benediktsson med 15,4 procent och fyra Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson med 11,3 procent. Förtroendet för Katrín Jakobsdóttir är ändå mer än dubbelt så stort som stödet för partiet - samtidigt som både Bjarni Benediktsson och Sigurður Ingi Jóhannsson ligger klart under opinionssiffrorna.
Renässans ledare Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir får 9,7 procent, Piratpartiets gruppledare Halldóra Mogensen får 8,4 procent, Folkets partis ledare Inga Sæland får 7 procent och Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får 4,6 procent.
