fredag 30 december 2022

Isländsk polis höjer hotnivå med terrormisstänkta på fri fot

Isländsk polis höjer hotnivån för terrordåd sedan två män som misstänks ha planerat terrordåd försatts på fri fot. Hotnivån höjdes samma dag som männen släpptes ur häktet - men meddelades av polisen först femton dagar senare. Terrorhotet mot Island bedöms nu vara en tvåa på den femgradiga skala som nyligen införts.

Den 13 december i år försattes två isländska män - 24 respektive 25 år gamla och båda hemmahörande i Reykjavík - på fri fot efter att ha suttit häktade i nästan tre månader. De misstänks ha planerat attentat både mot samhällsinstitutioner, politiker och andra personer i ledande ställning. Båda männen förnekar terrorbrott men har erkänt olaga vapeninnehav.

Männen släpptes efter ett beslut i Landsréttur när åklagaren hade väckt åtal mot dem. Domstolen ansåg inte att det fanns skäl att tro att männen utgjorde något hot mot sig själva eller mot allmänheten.

Sedan dess har åklagaren försökt få dem häktade på nytt. Åklagaren har dock fått nej av såväl Héraðsdómur Reykjavíkur som Landsréttur. Om inget oförutsett inträffar kommer männen att vara på fri fot fram till rättegångens början i Héraðsdómur Reykjavíkur någon gång efter årsskiftet.

Samma dag som männen släpptes ur häktet höjde polisen risknivån för terror på Island. Hotnivån är nu en tvåa på en femgradig skala.

Men beslutet offentliggjordes först den 28 december. Polisen skriver i ett pressmeddelande att höjningen nu blir offentlig eftersom en ny skala för terrorhot också infördes den 13 december. Och det är i samband med presentationen av denna skala som nivån publiceras.

En tvåa på skalan motsvarar ett begränsat hot. På denna nivå finns ett tänkbart hot men med begränsad kapacitet eller övertygelse. En etta på skalan innebär att det inte finns något känt terrorhot medan en femma står för ett mycket allvarligt och konkret hot.

Den nya skalan innebär en övergång till ett system som också finns i Sverige, Norge och Danmark. Innan använde Island en skala med fyra steg där nivån före 13 december var den lägsta.

I den här fasen - när terrorhotet ligger på det andra steget av fem - har polisen utökad övervakning på vissa ställen. Polisen har också ökat samråd med andra myndigheter samtidigt som olika beredskapsplaner gås igenom och uppdateras vid behov.

Här kan du läsa mer om de två misstänkta terrorislänningarna.

torsdag 29 december 2022

Djúpavík - från öde till befolkat till öde på nytt

Han har ett hus vi har råd att köpa. Var ligger Djúpavík? frågar Emma sin make när hon lämnar mäklarkontoret. Skämtteckningen publiceras i DV den 27 oktober 1983. Fem dagar innan har det sista flyttlasset från orten gått. Djúpavík står öde - även om det bara blir för en kort tid.

När Djúpavík för första gången nämns i isländsk press är året 1909. Ingólfur berättar om hur Samson Jónsson och sonen Janus några dagar före jul vandrade norrut över Trékyllisheiði. Den 12-årige pojken blev sjuk uppe på heden. Snön föll tät och något annat val än att stanna och försöka vänta ut ovädret fanns inte. Pojken miste livet. När pappan två dagar senare når fram till Djúpavík vid Reykjarfjörður är han frusen och näst intill snöblind. Bonden på Kjós - en i dag övergiven gård som ligger några hundra meter norr om då obebodda Djúpavík - stöter på pappan och tar honom in i värmen. När snöovädret avtagit söker de efter pojken. De finner kroppen uppe på heden.

Olyckan var inte den enda i Västfjordarna denna vinter. Ingólfur rapporterar i samma nummer även om ett dödsfall i Ögur på en gård belägen ungefär mitt emellan Ísafjörður och Hólmavík. Hon var på väg tillbaka till gården med mjölk från ladugården. I snöstormen blir den cirka 80 meter långa vandringen för mycket. Föräldrarna börjar sökandet redan på kvällen men hittar henne först morgonen därpå avliden i en snödriva.

Det är i år 105 år sedan den första bosättaren flyttade till Djúpavík i den glesbefolkade Strandirregionen i Västfjordarna. Sedan dess har ortens överlevnad många gånger varit hotad. Det här är ortens historia berättad utifrån artiklar i den isländska pressen.

I maj 1917 berättar Morgunblaðið att Elías Stefánsson hyrt ett fartyg som ska transportera material till en brygga vid Djúpavík. Båten ska därefter segla till Akureyri och återvända med utrustning för att bygga ett hus. Elías Stefánsson blir därmed den förste bofaste på orten. Skälet till flytten är det goda sillfisket vid Reykjarfjörður, som han redan har ägnat sig åt en tid. Paret Guðjón Jónsson och Kristín Guðmundsdóttir och deras döttrar följer efter.

Äventyret blir dock kortvarigt. En mindre fabrik byggs men när världsmarknadspriserna på sill faller år 1919 efter första världskrigets slut är det inte längre möjligt att hålla den vid liv. Djúpavík blir dock inte helt öde. Fisket fortsätter i mindre skala.

År 1928 särredovisas enligt Ægir för första gången fångsterna i Djúpavík. Med en total fångst om 851 skålpund är hamnen den mest betydelsefulla i kommunen Árneshreppur. Grannorterna Gjögur och Norðurfjörður svarar sammanlagt för 237 skålpund. Jämfört med orter som Ísafjörður och Patreksfjörður är dock Djúpavík en liten landningshamn.

Året därpå sjunker fångsterna i Djúpavík till 494 skålpund, 1930 svarar Djúpavík och Gjögur tillsammans för 401 skålpund.

1930-talet är årtiondet då sillboomen kommer till Djúpavík. Det märks också i pressen. Mellan 1900 och 1929 publiceras fem artiklar där orten nämns. Under 1930-talet ökar antalet till 418 som blir 488 under 1940-talet.

Anmärkningsvärt är att det mesta handlar om silltunnor och väderförhållanden. Att den fabrik som byggs i Djúpavík är en av de största i Europa framkommer inte. Det är först långt senare som det finns något intresse för ortens utveckling. Kanske spelar det geografiskt isolerade läget in.

Redan 1931 börjar rapporterna strömma in om stora mängder sill både vid Reykjarfjörður och längre ut i Húnaflói. Hösten 1933 debatteras frågan i alltinget. Vissa politiker talar sig varma för sillfabriker i Siglufjörður, Sauðárkrókur eller Skagaströnd i norr, andra förespråkar Reykjarfjörður eller Ingólfsfjörður i Árneshreppur. Fiskifjelag Íslands lobbar under början av 1934 för Reykjarfjörður eller grannfjorden Ingólfsfjörður men vill se ekonomiska kalkyler för de olika förslagen. Under hösten bestämmer sig företaget Alliance hf. för Reykjarfjörður - och Djúpavík.

Sommaren 1935 ger sig arton trålare ut på sillfiske. Sex av dem landar fångsterna i Djúpavík och den toppmoderna fabriken. I juli köper Alliance fartyget Suðurland för att kunna erbjuda alla som arbetar med sillsaltning en bostad. Intensiva dagar saltas omkring 10 000 tunnor i skift.

Rekordfångsterna fortsätter sommaren 1936. I mitten på juni talas det åter om sill som strömmar in i Reykjarfjörður. De goda fångsterna fortsätter in på 1940-talet. Trålare från hela Island fiskar sill som landas i Djúpavík, där ständiga förbättringar ökar kapaciteten från år till år.

Trots att ett par hundra personer arbetar med att ta hand om sillen utvecklas aldrig Djúpavík till någon tätort. Säsongen varar i bästa fall från april till oktober. Under vinterhalvåret finns bara ett par bofasta familjer. Förhållandena är svåra. Sjövägen är den enda tillgängliga för kontakt med omvärlden.

Under 1940-talets andra hälft börjar fångsterna att avta. För att säkra tillgången till fisk börjar Djúpavík samarbeta med sillfabriken i Dagverðareyri norr om Akureyri. Volymerna fortsätter dock att rasa. Anläggningens kapacitet är plötsligt onödig - i synnerhet som en annan fabrik några år tidigare byggts i Eyri vid Ingólfsfjörður. Sensommaren 1949 står det klart att sillen är på väg att överge Strandir och Húnaflói. I stället rapporterar Tíminn om en ny huvudstad för havets silver - Raufarhöfn växer snabbt till en av landets mest betydelsefulla hamnar när sillbestånden tycks oändliga i nordost.

År 1950 motsvarar fångsterna i Djúpavík en sextiondel av de bästa årens nivåer. Den storskaliga produktionen läggs ned.

Djúpavík fortsätter under 1950-talet att annonsera efter trålare som vill landa sina fångster. Ägarna kapitulerar dock så småningom inför de sinande bestånden. Delar av utrustningen flyttas från Djúpavík till Vopnafjörður i nordost. Samma sak sker för övrigt med grannfabriken i Eyri, där maskiner transporteras till Seyðisfjörður. De flesta säsongsarbetarna har gett sig av för gott.

Omställningen till andra levebröd går motigt. I juni 1959 drabbas Djúpavík av ett snöoväder som tar livet av 19 får. Fyra familjer flyttar under året från Djúpavík. När det nya årtiondet skålas in bor enligt Morgunblaðið 17 personer på orten, varav åtta barn.

Våren 1960 debatteras både Djúpavík och Eyri i alltinget. Sigurður Bjarnason vill att staten ska gå in med bidrag som gör det möjligt att hålla i gång verksamheten. Han pekar bland annat på det begränsade utbudet av arbetstillfällen i Árneshreppur. Förslaget rinner dock ut i sanden. Ingen ser längre några möjligheter att driva fabrikerna vidare utan att gå med förlust.

Motgångarna fortsätter. Våren 1965 saknas det bara en mil av väg - mellan Veiðileysa och Djúpavík - för att hela Árneshreppur ska täckas in av det allmänna vägnätet. Men när marskylan fyller fjordarna med is blir läget kritiskt. Det visar sig omöjligt att transportera mat eller andra förnödenheter till kommunen. I två månader är invånarna helt avskurna från omvärlden innan en isbrytare den 28 april lyckas lägga till vid bryggan i Gjögur. Den 16 maj ligger isen fortfarande så tät att det inte går att segla till eller från Djúpavík.

En ny debatt om vägen tar fart i alltinget med krav på finansiering. I november 1965 kan Alþýðublaðið berätta att vägen äntligen är klar - visserligen enbart för jeepar med hög markfrigång och med många besvärliga partier.

Tíminn beskriver år 1968 Djúpavík som en spökstad. Fabriken och bryggan har börjat förfalla. Året därpå försöker både Eyri och Djúpavík att hålla liv i fisket genom att satsa på räkor. En trålare fiskar på varje hamn. Fisket är först och främst tänkt som sysselsättning för de invånare som inte redan gett sig av, men fångsterna räcker inte för att vända utvecklingen.

Samma år upplöses bolaget som sedan år 1941 ägt sillfabriken, Djúpavík hf. Den har då enligt DV hanterat över 1,3 miljoner tunnor sill som har sålts för totalt 42 miljoner isländska kronor.

Under 1970-talet fortsätter kräftgången långsamt men obevekligt. Invånarna bygger en brygga för att minska riskerna att isoleras under vintern.

Regissören Hrafn Gunnlaugsson fastnar år 1976 för Djúpavík som inspelningsplats för tv-filmen Blóðrautt sólarlag. Han funderar först på Flatey, men ratar ön eftersom den enligt ett uttalande i Morgunblaðið blivit en "turistkoloni". I stället utnyttjar han de obebodda delarna av Djúpavík som kuliss. Róbert Arnfinnsson och Helgi Skúlason gör huvudrollerna, två män som lämnar Reykjavík för att tillbringa sommaren i enslighet. När filmen premiärvisas på RÚV pingsthelgen 1977 är reaktionerna starka. Flera reagerar på huvudpersonernas alkoholkonsumtion, andra rosar filmen för dess uppriktiga ton.

När Djúpavík år 1980 för första gången på länge får någon större uppmärksamhet i pressen - till råga på allt dessutom i utländska medier - är det efter en miljonsvindel. Två män köpte maskinerier som inte använts på årtionden för närmare en miljon isländska kronor. Sedan sålde de dessa till sig själva för 130 miljoner. Affären genomfördes därefter med förfalskade postväxlar.

Vintern 1982 var kall och skörden usel. Árneshreppur får visserligen en egen präst för första gången på tjugo år, men under året bestämmer sig tre familjer bestående av totalt 22 personer för att lämna Djúpavík. Ett skäl till massflykten var kommunens beslut att efter många år av stridigheter bygga en hamn i Norðurfjörður i stället för Gjögur eller Djúpavík. Djúpavíkborna kritiserar valet eftersom hamnen i Norðurfjörður är den som i störst utsträckning stängs igen av drivis under vintern. Gjögur hade däremot varit en acceptabel lösning, uppger DV.

Gjögur förblir för övrigt befolkat fram till 1998. Då avlider Adolf Thorarensen, ortens sista året runt-boende.

En av de sista som ger sig av från Djúpavík är Lýður Hallbergsson. Han berättar i Morgunblaðið om dåligt fiske och om hur den som ska bo i Árneshreppur måste ta sitt eget ansvar för att hitta sysselsättning och inkomster. De sista åren tillverkar han stolpar av drivved. Försäljningen går dock trögt - de importerade kostar bara hälften så mycket som de 40 isländska kronor som han tar.

Kvar på orten finns nu bara tre invånare. Fredagen den 21 oktober 1983 lämnar Lilja Jónsdóttir och Páll Sæmundsson Djúpavík för Reykjavík. Dagen därpå går Þórður Magnússons flyttlass söderut mot Akranes. 66 år efter att Elías Stefánsson slog sig ned i Djúpavík står orten öde. Men det dröjer inte länge innan en ny familj flyttar norrut för att pröva lyckan.

Här kan du läsa mer om Djúpavíks historia och här mer om Árneshreppur.

onsdag 28 december 2022

Pirater vill slopa Islands förbud mot pornografi

Förbudet mot pornografi är föråldrat och återspeglar inte en förändrad syn på sexualitet. Dagens förbud har i praktiken sina rötter i en lag som klubbades redan 1869. Därför bör det rivas upp och pornografi tillåtas. Det skriver piratpartisterna Björn Leví Gunnarsson och Arndís Anna Kristínardóttir Gunnarsdóttir i en motion. Men reaktionerna är splittrade.

Redan 1869 kriminaliserades pornografi på Island. Sedan dagens brottsbalk instiftades 1940 har lagstiftningen om pornografi knappt förändrats. Det är än i dag förbjudet till exempel producera eller sälja pornografi. Exakt vad som är pornografi framgår inte av lagen - men enligt en dom från Hæstiréttur Íslands från 2000 är det bland annat samlag mellan en man och en kvinna.

Men förbudet är föråldrat. Det anser Arndís Anna Kristínardóttir Gunnarsdóttir och Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamöter för Piratpartiet. I en motion föreslår de att Island ska avkriminalisera pornografi.

I motionen skriver de att attityderna till sexualitet har förändrats avsevärt sedan 1869 trots att lagstiftningen knappt har förändrats. Inte minst i dagens samhälle har förbudet i praktiken spelat ut sin roll eftersom pornografi är lätt att komma åt via nätet. Förbudet återspeglar heller inte den nu rådande synen att det är upp till var och en och inte till staten att bestämma vad som är lämpligt när det gäller sex.

Enda undantaget är förbudet mot barnpornografi. Det vill de två piratpartisterna behålla enligt samma mönster som i dag. De skriver att det lagskyddet blir oförändrat även om det allmänna förbudet mot pornografi upphävs.

Förslaget fick fem remissvar - och reaktionerna är blandade. Helgi Gunnlaugsson, professor i sociologi vid Háskóli Íslands, skriver att studier vid universitetet visar att många islänningar konsumerar pornografi trots förbudet. När distributionen främst sker digitalt är det också svårt att kontrollera var pornografi produceras.

Helgi Gunnlaugsson hävdar att dagens förbud återspeglar en föreställning om att sådant som vissa betraktar som obekvämt och olämpligt ska kunna försvinna med hjälp av lagstiftning. Han anser dock att yttrandefriheten bör tolkas som att vuxna personer själva får avgöra vad de konsumerar.

Vidare skriver Helgi Gunnlaugsson att forskningen om pornografi inte är enig. Det finns olika åsikter om pornografi är skadligt eller inte. Vissa tror att pornografi både kan påverka potentiella sexualbrottslingar och också kan användas för att rättfärdiga övergrepp medan andra tycker att pornografi kan vara ett utlopp för sexualitet och därmed minska risken för övergrepp.

Femínistafélag Háskóla Íslands har en liknande uppfattning. Föreningen anser att förslaget är ett steg mot en modern lagstiftning. Dagens förbud stoppar inte konsumtion utan bidrar enbart till negativa attityder gentemot sex och sexualitet.

Det är viktigt att skydda barn mot övergrepp och därför är det självklart att det förbudet ska finnas kvar. Det är också viktigt att skydda offer för exempelvis människohandel. När det gäller vuxna som agerar frivilligt är läget annorlunda. Personer som producerar pornografi ska inte göras till brottslingar eller andra klassens medborgare. Det är dessutom orimligt att exempelvis innehåll på Onlyfans ska kunna vara brottsligt eftersom det rör sig om en plattform där producenterna har kontroll över innehållet.

Kvenréttindafélag Íslands håller inte med. Föreningen anser visserligen att en plattform som Onlyfans utgör ett undantag. Därför vill föreningen se en annan typ av lagstiftning som är utformad enligt samma modell som förbudet mot sexköp.

Enligt föreningen borde en ny lag tillåta produktion och distribution av pornografi när upphovspersonen själv är inblandad. Däremot ska det alltjämt vara förbjudet att producera och distribuera pornografi med andra personer. En sådan lag skulle till exempel tillåta Onlyfans men upprätthålla förbudet mot den traditionella porrindustrin.

Skälet till att föreningen inte vill slopa förbudet är att det finns undersökningar som visar att attityder till pornografi också påverkar attityder till bland annat sexuellt våld och kvinnor i allmänhet. Det finns också rapporter om att många som säljer sex har drabbats negativt av att sexköpare kräver att få göra saker som de har sett i pornografi.

tisdag 27 december 2022

19-åring kvar i häkte efter knivdåd på nattklubb i Reykjavík

En 19-årig man sitter fortfarande häktad efter knivattacken på Bankastræti Club i Reykjavík. Mannen misstänks ha trängt sig in på nattklubben i sällskap med ett tjugotal andra personer och gått till angrepp mot tre män i en rivaliserande gruppering. Som mest satt över tjugo personer häktade misstänkta för inblandning i dådet.

Strax före midnatt den 17 november i år trängde sig ett tjugotal personer in på Bankastræti Club i centrala Reykjavík. Alla var klädda i mörka kläder och mask eller något annat som dolde ansiktet. De gick direkt mot karaokerummet på källarplan där de attackerade tre män.

De tre männen misshandlades genom sparkar och knytnävsslag. De blev också knivhuggna flera gånger. Alla fördes till sjukhus för vård men ingen av dem hade livshotande skador. En man i den gruppering som gick till attack fick lindriga skador efter att ha blivit knivhuggen.

Attacken var den första i sitt slag på Island. Polisen kopplade den till en konflikt mellan rivaliserande grupper i undre världen. En teori är att fejden handlar om kampen om försäljningen av narkotika på nattklubbar och andra uteställen i Reykjavíkområdet.

Dådet ledde till en av de mest omfattande polisinsatserna i Islands historia. Som mest satt över tjugo personer häktade misstänkta för inblandning i attacken.

Nu finns bara en person kvar i häkte. Dagen före julafton omhäktades en 19-årig man misstänkt för inblandning i dådet. Häktningstiden förlängdes till och med den 17 januari.

19-åringen misstänks för att ha varit en av de drivande i den grupp som trängde sig in på Bankastræti Club. Han tros också ha varit en av de angripare som attackerade de tre männen med kniv.

Polisen arbetar efter teorin att angriparna har kopplingar till ett nätverk i undre världen där dörrvakter har en central roll som distributörer av narkotika. Många av dem som gick till attack ska också ha arbetat som dörrvakter på olika uteställen i centrala Reykjavík.

En av de misstänkta driver själv ett dörrvaktsföretag. Han har själv berättat att han var en av dem som trängde sig in på Bankastræti Club. Efter attacken greps han av polis och satt häktad i sex dagar. I en intervju i Mannlíf ger han sin sida av händelsen.

Han hävdar att skulden egentligen ligger på den rivaliserande grupperingen som han kallar "latinogruppen". Roten till konflikten ska inte vara kontroll över narkotikaförsäljningen utan i stället svartsjuka. Han säger att en av hans vänner ska ha inlett en relation med en flickvän till en person i latinogruppen - och det ska ha varit då som en serie av hot och våldsdåd inleddes.

Mannen hävdar att konflikten ska ha pågått i tre år och att den ska ha eskalerat när medlemmar i latinogruppen bland annat sprängt fordon och kastat brandbomber mot hans vän och anhöriga. De ska också ha hotat dem vid en rad tillfällen. De ska dessutom ha utlovat en belöning på 5 miljoner isländska kronor till den som dödade den som hade en relation med flickvännen.

Enligt mannen ska syftet med att tränga sig in på Bankastræti Club bara ha varit att tala med de tre männen och att få dem att upphöra med hoten och hämndattackerna. Situationen ska dock ha utvecklats på ett sätt som han ångrar i dag.

Bilder från övervakningskameror visar hur den attackerande grupperingen ilar nerför trapporna och direkt går till attack mot tre män när de kommer in i karaokerummet. Men mannen antyder att även skulden för denna händelse skulle ligga hos rivalerna. Skälet skulle vara att även en av angriparna fick knivskador - och enligt mannen skulle deras attack i så fall bara ha varit ett svar på det dådet.

Mannen hävdar därutöver att han inte kände till att personer i hans egen gruppering skulle ha haft knivar på sig när de tog sig in på nattklubben.

Här kan du läsa mer om händelsen på Bankastræti Club.

fredag 23 december 2022

Misstänkta terrorislänningar på fri fot fram till rättegång

Åklagaren misslyckas ännu en gång med att få de två misstänkta terrorislänningarna häktade. Även Landsréttur säger nej till att häkta de två männen med hänvisning till att de åtalats för brott som kan ge tio års fängelse och utgör en fara för allmänheten. Samtidigt fortsätter bilden av männens diskussioner om terrorbrott att klarna.

Den 21 september i år grep polisen två män - en 24-åring och en 25-åring som båda är bosatta i Reykjavík - i en omfattande razzia. Polisen beslagtog ett femtiotal skjutvapen och stora mängder ammunition. De hittade också manifest från kända terrorister och hakkorsflaggor.

De två männen har nu åtalats för förberedelse till terrorbrott. Rättegången - som hålls i Héraðsdomur Reykjavíkur någon gång efter nyår - blir den första i sitt slag på Island. Aldrig har någon tidigare ställts inför rätta för att ha planerat terrordåd.

Allt fler detaljer från förundersökningen blir nu kända. Det visar sig att isländsk polis i mitten på oktober vände sig till Europol för att få hjälp av terrorexperter att analysera de två männens agerande. Analytikernas slutsats var att det inte rörde sig om tangentbordskrigare utan om personer som var på väg att faktiskt begå terrorbrott.

Bakom den slutsatsen låg bland annat att männen hade samlat på sig stora mängder vapen som de också hade lärt sig att hantera. I den krypterade meddelandetjänsten Signal diskuterade de tänkbara offer och mål för terrordåd - medan deras vardagliga konversationer ägde rum på Facebook.

De diskuterade hur de skulle kunna komma över polisuniformer och annan polisutrustning som skulle användas i samband med dåd. De ville också skaffa sig en bil som skulle se ut som ett fordon tillhörande insatsstyrkan. Bilen skulle de använda i samband med terrorattentat.

En av männen hade inte bara sparat manifest från olika högerextrema terrorister. Han hade också påbörjat ett eget manifest.

Båda männen nekar till terroranklagelserna men har erkänt grovt vapenbrott. De har bland annat tillverkat skjutvapen med hjälp av 3d-skrivare.

Efter att åtalet lämnats in försattes de två männen på fri fot sedan åklagaren misslyckats med att få dem häktade fram till rättegångens början. Landsréttur hänvisade bland annat till en psykiatrisk utredning som säger att ingen av männen tros utgöra en fara för sig själva eller för allmänheten.

Åklagaren försökte då i stället få dem häktade med stöd av en annan paragraf i brottsbalken som säger att personer som misstänks för brott som kan ge tio års fängelse eller där de befaras vara så farliga att de utgör en fara för allmänheten kan häktas.

Men inte heller den vägen har varit framgångsrik. I fredags sade Héraðsdómur Reykjavíkur nej till åklagarens begäran. Och i går tog Landsréttur samma beslut. Därmed står det klart att de två männen kommer att vara på fri fot fram till rättegångens början.

Här kan du läsa mer om de två misstänkta terroristerna.

torsdag 22 december 2022

Murmansk svarar - bryter alla band med Akureyri

Efter Rysslands invasion av Ukraina valde Akureyri att avbryta vänortssamarbetet med Murmansk. Nu har den ryska kommunen svarat på samma sätt genom att stoppa allt utbyte med Akureyri. Besluten i både Akureyri och Murmansk fattades av eniga kommunfullmäktigen. Akureyri lämnar även samarbetsorganisationen Northern Forum.

Den 15 november i år valde ett enigt kommunfullmäktige i Akureyri att säga upp allt samarbete med den ryska vänorten Murmansk. Samtliga elva ledamöter röstade för att stoppa utbytet. Samtidigt valde kommunen även att lämna Northern Forum, en samarbetsorganisation som numera domineras av ryska kommuner.

Valet att bryta med Murmansk innebar att det sista vänortssamarbetet mellan en isländsk och en rysk kommun upphörde. I praktiken får dock beslutet inga direkta konsekvenser eftersom det på senare år inte funnits något aktivt utbyte mellan de två kommunerna.

Beslutet var ett sätt att protestera mot Rysslands invasion av Ukraina. Kommunfullmäktige i Akureyri har också fördömt det ryska anfallskriget.

Kommunchefen Ásthildur Sturludóttir fick i uppdrag av kommunfullmäktige att meddela Murmansk beslutet. Brevet från henne nådde den ryska kommunen den 28 november.

Nu har kommunpolitikerna i Murmansk svarat på samma sätt. Enligt Interfax röstade samtliga 23 ledamöter i fullmäktige för att säga upp vänortsavtalet med Akureyri. Beslutet är också en protest mot Akureyris fördömande av Rysslands invasion av Ukraina.

Här kan du läsa mer om Akureyris beslut att bryta vänortssamarbetet.

onsdag 21 december 2022

Ny kommun förenas av björnkram från islänningasagorna

När Ingimundur gamli Þorsteinsson steg i land i Vatnsdalur på norra Island fick han syn på en vuxen isbjörnshona och två ungar. Han gav sjön i närheten namnet Húnavatn efter björnarna - och nu har denna islänningasaga fångats i kommunen Húnabyggðs nya märke. Den nybildade kommunens symbol är två isbjörnar i en björnkram.

I februari i år folkomröstade invånarna i Blönduós och Húnavatnshreppur på norra Island om ett samgående. I Blönduós var stödet hela 97,8 procent medan 62,3 procent röstade ja i Húnavatnshreppur. De två kommunerna gick formellt ihop i samband med vårens kommunalval.

Den nya kommunen fick namnet Húnabyggð. Den sträcker sig över 4 000 kvadratkilometer - vilket gör den till en av Islands största till ytan - och har drygt 1 300 invånare där omkring hälften bor i tätorten Blönduós.

Nu har kommunen fått en ny symbol ritad av Ólína Sif Einarsdóttir. Den föreställer enligt ett pressmeddelande två isbjörnar i en björnkram - och ska symbolisera förhållandet mellan de två tidigare självständiga kommunerna.

Kommunmärket är alltså förankrad i islänningasagorna och berättelsen om Ingimundur gamli Þorsteinsson som tillsammans med sin släkt seglade till Island från Norge och bosatte sig i Vantsdalur. Detta skildras i Vatnsdæla saga, en av de mest kända islänningasagorna som ska ha nedtecknats omkring 1270 vid klostret i närliggande Þingeyrar.

I denna saga berättas om hur Ingimundur steg i land i Vatnsdalur och vid en sjö fick syn på en vuxen isbjörnshona och två ungar. Han valde därför att kalla sjön Húnavatn, där isländskans húnn betyder just 'björnunge'.

Ingimundur fångade björnarna och tog dem med sig till Norge där han skänkte dem till kungen Harald hårfagre. Det ska ha varit första gången som en norrman fick se isbjörnar. I gengäld blev Ingimundur rikligt belönad av kungen.

Just húnn förekommer sedan länge i en rad ortnamn i regionen. Kommunen skriver att björnkramen på det nya märket står för värme, trygghet och enighet. Det är också en symbol som är starkt förankrad såväl i traktens historia som i andra namn.

Den blåa färgen symboliserar i det här fallet både himmel och hav.

tisdag 20 december 2022

Sällsynta jordskalv till havs utanför Islands nordöstra spets

Tidigt i torsdags morse började en jordskalvssvärm ute till havs fem mil nordost om Fontur - den östligaste spetsen på Langanes på nordöstra Island. Sedan dess har ett sjuttiotal jordskalv registrerats i området. Så många skalv har inte inträffat i området ända sedan modern mätutrustning togs i bruk 1991. En tänkbar förklaring till skalven är rörelser inom kontinentalplattorna.

Strax före klockan tre under natten till torsdagen registrerade Veðurstofa Íslands ett skalv i Bakkaflóadjúp, ett havsområde beläget öster om udden Langanes på nordöstra Island. Skalvet hade en magnitud på 1,9.

Det första skalvet har sedan dess följts av ytterligare ett femtiotal jordskalv. Den seismiska aktiviteten var som mest intensiv vid lunchtid i torsdags. Då skedde också de två dittills kraftigaste jordskalven som båda uppmättes till 2,9.

Klockan 21.08 i torsdags inträffade det jordskalv det dittills det största i serien. Det skalvet hade en magnitud på 3 och skedde på ett djup av tio kilometer.

Därefter avtog aktiviteten för att växa på nytt på lördagskvällen. Det första skalvet i den serien ägde rum 19.39 på lördagen och skalven fortsatte under natten och morgonen. Många av skalven var större än 2 och flera var dessutom större än 3 enligt preliminära resultat. Epicentrum var fortsatt ute till havs nordost om Langanes.

Klockan 20.53 i lördags rapporterades ett skalv med en magnitud på 3,3. Klockan 17.36 i söndags inträffade ett skalv som uppmättes till 3,2. Det följdes av ett mindre skalv klockan 18.20 - men sedan dess har inga nya skalv registrerats i området.

Majoriteten av skalven sker alltså ute till havs omkring fem mil nordost om Fontur, den östligaste udden på Langanes. Inget av skalven har varit tillräckliga för att kännas på land. Från epicentrum till närmaste bebyggelse i Bakkafjörður och Þórshöfn är avståndet närmare tio mil.

Sedan i torsdags har ett sjuttiotal skalv registrerats i Bakkaflóadjúp.

Jordskalv i det här området är sällsynta. Sedan Veðurstofa Íslands installerade modern mätutrustning 1991 har - fram till torsdagens jordskalvssvärm - bara totalt ett tiotal skalv registrerats. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att inga jordskalv sker i området. Det kan också innebära att de är för svaga för att de ska registreras av mätutrustningen på land.

Bakkaflóadjúp är ingen plats där kontinentalplattorna möts. I sprickzoner - där olika plattor möts - är jordskalv mycket vanliga. Samtidigt finns det heller inget som tyder på att den pågående jordskalvssvärmen skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. En trolig förklaring är i stället att skalven är ett resultat av rörelser inom kontinentalplattorna.

Även inom kontinentalplattorna kan det finnas spänningar som resulterar i jordskalv. Jordskorpan är till exempel tjockare vid Island än ute till havs i Bakkaflóadjúp. Det kan också finnas temperaturskillnader mellan olika delar - och om det är något kallare ute till havs än närmare kusten kan även det skapa spänningar som utlöser jordskalv.

måndag 19 december 2022

Åklagare misslyckas få misstänkta terrorislänningar i häkte

Inga särskilda skäl för att hålla de två misstänkta terrorislänningarna i häkte. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur som därmed går emot åklagarens begäran. I ett nytt försök att få de två männen häktade hävdade åklagaren att de var misstänkta för brott som kunde ge tio års fängelse och att de kunde utgöra en fara för allmänheten.

I tisdags valde Landsréttur att gå emot såväl åklagaren som Héraðsdómur Reykjavíkur genom att häva häktningen av de två isländska män som misstänks för förberedelse till terrorbrott. Beslutet innebar att de två männen försattes på fri fot efter att ha suttit häktade sedan den 21 september.

Landsréttur ansåg att den psykiatriska undersökningen av de två männen visade att de inte kunde misstänkas utgöra någon fara varken för sig själva eller för andra. Därför fanns det inga skäl att hålla dem häktade i väntan på rättegång.

Men åklagaren gav inte upp utan vände sig till Héraðsdómur Reykjavíkur med en ny framställan som prövades i fredags. Den här gången hänvisade åklagaren till en paragraf i brottsbalken som säger att personer som misstänks för brott som kan ge tio års fängelse eller som bör vara frihetsberövade på grund av att de kan utgöra en fara för allmänheten kan häktas.

Héraðsdómur Reykjavíkur gick dock inte på åklagarens linje. Domstolen ansåg inte att kraven för att de två männen skulle häktas hade uppfyllts.

Beslutet kan överklagas till Landsréttur. Med tanke på att den högre instansen redan underkänt häktningsgrunderna förefaller det dock osannolikt att ett överklagande skulle ge resultat. Det troliga är därför att de två männen kommer att vara på fri fot fram till att rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur börjar.

Samtidigt blir alltfler detaljer från polisens utredning mot de två misstänkta männen kända. I flera månaders tid diskuterade de med allt större intensitet möjligheten att utföra terrordåd mot olika samhällsinstitutioner. Samtalen fördes över den krypterade appen Signal.

Den man som misstänks för förberedelse till terrorbrott hävdar i förhör att diskussionerna var på skämt och att det inte fanns något allvar bakom dem. Han skrev bland annat när han var full. Även om han underkände polisens och åklagarens tolkning av meddelandena förstod han att delar av konversationerna såg illa ut för hans del.

Hans vän - som åtalas för medhjälp - säger däremot i förhör att han själv inte menade allvar. Men kamratens uttalanden ska inte ha varit enbart på skämt utan det ska ha legat visst allvar bakom orden och att han tror att kamraten skulle vara kapabel att utföra attentat.

Den 22 juni i år - alltså tre månader före gripandet - skrev den ena mannen till den andra om att de snart skulle bli medlemmar i RWDS, right wing death squad. Männen hyllade också högerextremister som hade begått olika typer av terrordåd.

I samband med den årliga pridefestivalen i Reykjavík ska en av dem ha funderat på om det skulle vara möjligt att ta sig förbi avspärrningarna med en lastbil. Syftet skulle troligen vara att försöka köra ihjäl besökare. Det är dock oklart om mannen faktiskt undersökte förutsättningarna för att utföra ett sådant attentat.

När männen greps den 21 september gjordes bland annat razzior mot deras bostäder i Reykjavík. I den misstänkta huvudmannens lägenhet fanns utöver skjutvapen och ammunition även en nazistflagga, en sydstatsflagga, en gasmask, en gaspistol och en anteckningsbok där det bland annat fanns en lista med ingredienser som behövdes för att tillverka en sprängladdning.

Kamraten ska ha varit förbluffad över mannens beslutsamhet. Han ska ha visat ett stort intresse för drönare och sprängladdningar. Han ska också ha listat en rad gps-koordinater till tänkbara mål.

Här kan du läsa mer om misstankarna mot de två männen.

fredag 16 december 2022

Bästa partiets föregångare - isländska skämtpartier

Jón Gnarr var inte först även om han blev störst. Bästa partiet i Reykjavík - som styrde kommunen i koalition med Socialdemokraterna mellan 2010 och 2014 - var inte den första skämtkandidaturen i den isländska politiken. År 1979 skrapade Solskenspartiet ihop 92 röster genom vallöftet att bogsera Island söderut.

Året var 1978. Några gymnasieungdomar i Kópavogur pimplade Tropicana och konstaterade att framtidsutsikterna såg sisådär ut. Inflationen skenade och kronan hade nyligen devalverats genom att helt sonika ta bort de två sista siffrorna på varje sedel.

Planerna på ett parti som skulle locka med guld och gröna skogar föddes. Året därpå tog killarna chansen i alltingsvalet. Sólskinsflokkurinn, Solskenspartiet, kandiderade i Reykjaneskjördæmið och gjorde det med vallöften som inte liknade några andras.

För att leva upp till partinamnet skulle Island helt sonika bogseras söderut i Atlanten. Mer solsken och mer värme skulle tina upp islänningarna ur den ekonomiska kylan. Och de hade dessutom en mirakelkur mot inflationen - den skulle nämligen behandlas på samma sätt som kronan; få stiga till 100 procent för att därefter kapa de två nollorna.

Solskenet strålade även över resten av partiprogrammet. Alla kandidater påstod sig förstås bo på Sóleyjargata - samma smörblomma som föreslogs bli Islands nationalsymbol - dit även utbildningsdepartementet skulle flyttas. Och de vikande fiskebestånden skulle räddas genom att fridlysa sólkoli, bergtunga.

Hela klabbet marknadsfördes med att idéerna inte var galnare än de etablerade partiernas planer för att föra Island upp ur krisen. Bland kandidaterna fanns Stefán Karl Guðjónsson och Valgarður Guðjónsson, i dag mer kända som medlemmar av punklegendarerna Fræbbblarnir.

Alltinget förblev dock en dröm för Solskenspartiet. Valresultatet 1979 slutade på magra 0,1 procent med 92 röster, vilket inte räckte till något mandat. Den udda partibokstaven q ledde inte till framgång.

Frågan är ändå om inte Solskenspartiet på något sätt lyckades smyga in sin politik på dagordningen. Island har visserligen inte flyttats söderut, men klimatet blir allt ljummare. Och den ekonomiska uppgången tog rejäl fart några årtionden senare, även om den också slutade med ett magplask.

Solskenspartiet var inte den enda skämtkandidaturen i 1979 års val. Hinn flokkurinn, Det andra partiet, lyckades snäppet bättre och drog ihop 158 röster, vilket motsvarade 0,2 procent av de totala rösterna. De väljarna föll för löftena om att låta bönderna odla gräs, ta hem alla islandshästar samt protestera mot Färöarnas expansionspolitik.

År 1991 var det dags igen i Reykjaneskjördæmið. Partiet Öfgasinnaðir jafnaðarmenn, Extremistiska socialdemokrater, samlade 459 röster på löftet om att bygga en vattenrutschkana tvärs över bukten Faxaflói för att transportera både fisk och människor. Antalet isländska jultomtar skulle dessutom bantas från tretton till nio.

Allra först var dock varken Det andra partiet eller Solskenspartiet. Redan 1971 ställde Framboðsflokkurinn, Kandidatpartiet, upp i alltingsvalet och fick hela 2 procent av rösterna. Det räckte visserligen inte till något mandat, men det var här som tidigare talmannen och socialdemokraten Ásta R. Jóhannesdóttir fick sin första politiska skolning.

Kandidatpartiet sågs som en allvarlig utmanare mot de etablerade partierna - som uppenbarligen var medvetna om att de inte hade de yngre väljarnas förtroende.

I valet använde Kandidatpartiet bokstavsbeteckningen O. Och den blev något av en symbol för partiets vallöften. Där de andra partierna lovade att färdigställa ringvägen runt Island tänkte Kandidatpartiet även bjussa på en ringväg i varje valkrets.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarr och Bästa partiet.

torsdag 15 december 2022

Misstänkt terrorist försökte komma över polisuniformer

Den misstänkta terroristen försökte komma över polisuniformer, legitimation och annan polisutrustning. Syftet var att förvirra allmänheten i samband med en terrorattack med skjutvapen. Det framkommer i åtalet mot de två män som misstänks för att ha planerat terrordåd. Båda männen har försatts på fri fot i väntan på rättegång.

En 24-årig och en 25-årig man blir de första personerna i Islands historia som ställs inför rätta för terrorbrott. En av männen pekas i åtalet ut som drivande och åtalas därför för förberedelse till terrorism. Den andra mannen åtalas för medhjälp. Dessutom åtalas båda för grovt vapenbrott.

Allt fler detaljer i åtalet har sipprat ut till medierna. Den man som misstänks för förberedelse till terrorism ska enligt åtalet ha planerat att skada eller döda människor samt att utsätta människor för fara. I åtalet nämns ingen plats eller några tilltänkta mål för sådana attentat.

Bevisningen mot mannen består till stor del av konversationer med den misstänkta medhjälparen i appen Signal. Där har han diskuterat såväl tänkbara offer som möjliga metoder för terrordåd.

Mannen har samlat på sig stora mängder vapen och ammunition. Han har också framställt egna vapen med hjälp av 3d-skrivare.

Mannen har också sökt information om tillverkning av sprängladdningar och om användning av drönare i samband med attentat. Han har enligt åtalet även sökt ideologisk inspiration genom att bland annat läsa manifest av kända terrorister.

Dessutom ska mannen ha försökt komma över polisuniformer, polislegitimation och annan polisutrustning. Syftet ska enligt åklagaren ha varit att använda utrustningen i samband med attentat för att på så sätt kunna förvilla allmänheten.

Den misstänkte medhjälparen ska ha bidragit med ideologiskt och moraliskt stöd genom att uppmuntra och diskutera terrorplanerna. Han ska ha varit delaktig i vapenhanteringen och bidragit med information om såväl möjliga attackmetoder som ideologiska inspiratörer.

De två männen häktades på nytt av Héraðsdómur Reykjavíkur den 9 december. De skulle då sitta i häkte till och med den 6 januari. Men beslutet överklagades till Landsréttur som den 13 december valde att försätta bägge männen på fri fot. De två männen hade då varit frihetsberövade sedan den 21 september.

Landsréttur gjorde en annan bedömning av den psykiatriska undersökning som båda männen genomgått. Domstolen ansåg inte att det fanns något som tydde på att de skulle vara farliga varken för sig själva eller för andra. Därför försattes de också på fri fot.

Beslutet innebär troligen att rättegången inte kommer att inledas direkt efter årsskiftet. Rättegångar där personerna sitter häktade får i allmänhet förtur. Nu finns inte längre det skälet för Héraðsdómur Reykjavíkur.

Här kan du läsa mer om åtalet mot de två misstänkta terroristerna.

onsdag 14 december 2022

Isländskans kanske mest svårstavade ord

Åtminstone sedan 1950-talet har berättelsen spridits bland islänningarna. Om den nybakade polisen som hittade en berusad man på Fischersund i Reykjavík - men tyckte att gatans namn var så hopplöst att stava att han släpade mannen till en angränsande gata för att kunna skriva det gatunamnet i rapporten i stället.

När Eyjafjallajökull erupterade 2010 försökte journalister världen över med begränsad framgång att uttala vulkanens namn. Grímsvötn året därpå var något enklare att få till åtminstone någorlunda. När utbrottet i Bárðarbunga började 2014 orsakade uttalet på nytt bekymmer. Utbrotten på Reykjanes senaste åren - där namn som Fagradalsfjall, Geldingadalir och Meradalir cirkulerade - var kanske lite enklare.

Namnen var inte bara svåra att uttala. För den som inte kunde isländska var vulkannamnen i många fall också svåra att stava.

Men för en islänning är dessa namn förstås inte det minsta konstiga. De är inte svåra att uttala - och de stavfel som förekommer av dessa namn verkar enbart bero på slarv där någon skrivit lite för fort och glömt någon bokstav eller skrivit några bokstäver i fel ordning.

Däremot finns det en rad isländska ord som även islänningar tycker är svåra att stava. Och kanske är Fischersund i Reykjavík i särklass.

Fischersund är en kort och smal gatstump i centrala Reykjavík som leder ner från Grjótaþorp till Aðalstræti. Tidigare kallades gatan Götuhúsastígur. Fischersund är uppkallad efter Waldemar Fischer, en dansk köpman som 1888 inrättade en stödfond för fattiga änkor, föräldralösa barn och unga som hade det knapert ekonomiskt i Reykjavík och Keflavík.

I rättstavningssammanhang är Fischersund närmast ökänd. Gatan förknippas också med en berättelse om en ung och nybakad polis som en kväll ska ha stött på en berusad man. Mannen låg och sov när polisen hittade honom. Det här var en händelse som krävde en rapport.

Men polisen visste inte hur han skulle stava Fischersund. I stället släpade han med sig mannen till en granngata och hävdade i rapporten att han hittat honom där - på en gata som han kunde stava till.

Det är oklart om den här historien faktiskt är sann. Den har åtminstone berättats i generationer. I Mánudagsblaðið användes den till exempel redan 1950 för att illustrera bristande kunskaper bland polisens nyrekryteringar.

En anmärkningsvärd detalj är att Mánudagsblaðið skriver Fischerssund - men i dag är det tveklöst så att gatunamnet skrivs Fischersund. Men dubbelteckningen av s är just den vanligaste felstavningen.

Morgunblaðið skrev om den här förvirringen 1999. Då konstaterades det att kommunen använde Fischersund - men att det på en skylt råkat bli Fischerssund. Artikeln föranleddes av att ytterligare en variant dykt upp på en skylt: Fichersund.

Fichersund är en ren felstavning. Köpmannen hette just Waldemar Fischer. Att det ändå kan bli Fichersund beror sannolikt på att bokstaven c inte finns i isländskan och heller ingen motsvarighet till danskans sch-ljud. Även om Fischersund uttalas korrekt är det alltså inte givet hur namnet ska skrivas eftersom det rör sig om ett främmande namn.

Att det ibland blir Fischerssund är inte lika underligt. Den som dubbeltecknar s utgår sannolikt från att personen som namngett gatan hette Fischers - men i det här fallet räcker det alltså med ett s.

tisdag 13 december 2022

Icelandairs skandalannons i Sverige som retade Island

Hösten 1982 började Icelandair med en ny reklamkampanj för att locka svenska turister till Island. Budskapet i annonsen: "Nu börjar det roliga i Reykjavik!". På bilden syntes tre unga och glada kvinnor. De var - tillsammans - klädda i en islandströja men hade inga andra kläder på kroppen. Islänningar rasade mot hur isländska kvinnor framställdes i reklamen.

Den 4 september 1982 var Expressen den första rikstäckande dagstidningen som tryckte en ny annons från Icelandair. Flygbolagets mål var att locka fler svenska besökare till den isländska huvudstaden. Priset för det som marknadsfördes som en "minisemester" var 1 815 kronor.

Därefter publicerades annonsen under det kommande halvåret även i bland annat Göteborgs-Posten, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

Men utformningen väckte starka känslor på Island. På bilden i annonsen fanns tre glada och unga kvinnor. De delade på en stor islandströja - men verkade inte ha några andra kläder på sig.

Starkast reagerade kanske Íslenska lands­sam­bandið í Svíþjóð, Isländska riksförbundet i Sverige, som organiserade isländska föreningar över hela Sverige. Vid ett möte i oktober 1982 fördömde styrelsen annonsen och dömde ut den som ett misslyckat försök att locka svenska män till Island genom falska förespeglingar om isländska kvinnor.

I uttalandet fick flygbolaget hård kritik. Förbundet ansåg att Icelandair antydde att isländska kvinnor skulle sälja sig till utländska män. Vidare anklagade förbundet Icelandair för att skämma ut det isländska folket genom osanningar. Det rörde sig enligt förbundet dessutom om brott mot både isländsk lag och normal anständighet.

Gylfi Kristinsson, en islänning som var bosatt i Uppsala, skrev i Tíminn att svenskar i allmänhet tolkade budskapet i annonsen som att det rörde sig om ett sexuellt innehåll. Han jämförde med "sexresor" som vissa resebyråer då ordnade till Thailand - och hävdade att Icelandair använde sig av liknande symbolspråk riktat mot män.

I Sverige väckte inte annonsen lika mycket uppmärksamhet. Den användes flitigt under hösten 1982. Efter nyår publicerades den fyra gånger i rikstäckande press innan Icelandair slutade använda den.

måndag 12 december 2022

Två islänningar åtalas för förberedelse till terrorism

Två isländska män åtalas för att ha planerat och förberett terrordåd. De två männen har enligt åklagaren samlat på sig ett stort antal vapen för att utföra dåd mot institutioner och personer i ledande ställning i samhället. Åtalet är det första i sitt slag på Island. Aldrig tidigare har någon ställts inför rätta för misstänkt terrorism.

Den 21 september i år gjorde polisen razzior mot en rad adresser i huvudstadsregionen. Ett femtiotal skjutvapen och stora mängder ammunition togs i beslag. Fyra personer greps - men två av dem släpptes efter förhör medan två av dem alltjämt sitter häktade. De två männen ställs nu inför rätta.

Männen åtalas för förberedelse till terrorism - ett brott som kan ge livstids fängelse. De ska enligt åklagaren ha planerat dåd mot viktiga samhällsinstitutioner och personer i ledande ställning.

Männen är 24 respektive 25 år och hemmahörande i Reykjavík. Ingen av dem har några kända kopplingar till extremistiska eller våldsbejakande organisationer. Under polisens utredning har sökandet efter kontakter med likasinnade i utlandet inte lett till några resultat. Polisen har särskilt undersökt eventuella kopplingar till högerextremister i övriga Norden.

De ska dock ha talat om Anders Behring Breivik som en förebild. Männen ska också ha visat stort intresse för våldsbejakande och högerextremistiska manifest och andra politiska dokument med liknande ideologiskt innehåll.

Åtalet har ännu inte offentliggjorts. Under tiden i häkte har det dock framkommit att de två männen med hjälp av meddelandetjänsten Signal har diskuterat attentat mot en rad tongivande politiker och andra opinionsbildare. De ska också ha talat om möjligheterna att utföra dåd riktade mot bland annat polisen och alltinget.

Enligt försvararna finns det i åtalet inga preciseringar från åklagaren om när, hur eller var attentat skulle ske. Inte heller pekas några tänkta mål ut i åtalet. Däremot anser åklagaren att brotten ska ha begåtts mellan maj och september i år.

Åtalet är alltså det första i sitt slag på Island. Aldrig tidigare har någon ställts inför rätta för brott mot terrorismlagen.

De två männen har konsekvent förnekat terrorbrott. Däremot har de erkänt vissa vapenbrott. I förhör ska de ha sagt att diskussionerna om att utföra attentat mot politiker och samhällsinstitutioner aldrig har varit allvarligt menade.

En av männen åtalas samtidigt även för ringa narkotikabrott.

De två männen häktades i torsdags i ytterligare fyra veckor. Rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur väntas börja under januari nästa år. Häktningsbeslutet har överklagats till Landsréttur och prövas i dag eller i morgon.

Här kan du läsa mer om utredningen mot de två misstänkta männen.

tisdag 6 december 2022

Ingenjörens förslag för att återuppväcka utbrotten i Geysir

I årtionden har utbrott i Geysir varit oerhört sällsynta. Och inget tyder på att gejsern skulle vara på väg att vakna på nytt. Sannolikt har kanalerna täppts igen av kiseldioxid samtidigt som vattentemperaturen på ytan har sjunkit. Men redan 1997 föreslog en ingenjör hur Geysir skulle väckas till liv på nytt - men numera verkar inte myndigheterna vilja skapa utbrott på konstgjord väg.

Under vintern 2016 inträffade något mycket sällsynt. Inom loppet av en månad erupterade Geysir två gånger - där personer som fick se utbrotten beskrev hur de föregicks av ett mullrande dån som sedan övergick till en jättelik vattenpelare som reste sig upp mot himlen.

Utbrotten var så sällsynta att medierna rapporterade om dem och spekulerade i om Geysir var på väg att vakna. Så blev det inte. Några nya utbrott har inte rapporterats på mycket länge. I praktiken betraktar de flesta Geysir som insomnad.

De heta källorna i Haukadalur på södra Island omnämndes första gången 1294. Sannolikt har det dock funnits heta källor i området ända sedan förra istidens slut. Aktiviteten har troligen gått i perioder och varit särskilt intensiv efter stora jordskalv.

Med tiden blev Geysir både en turistattraktion och ett kännetecken för Island. Efter att ha legat i dvala en längre tid väcktes den till liv 1896 efter ett kraftigt jordskalv. Skalvet ledde till att aktiviteten började på nytt med täta utbrott där vattnet nådde 60 meters höjd.

Men med åren blev utbrotten åter mer sällsynta. Under 1916 slutade utbrotten helt. Att Geysir hade somnat in sågs som så negativt att staten bestämde sig för att agera. Geologen Trausti Einarsson fick 1935 uppdraget att hugga en spricka som sänkte vattenytan - och därmed minskade avkylningen av vattnet. Och de högre vattentemperaturerna fick igång Geysir på nytt.

Efter en tid blev utbrotten åter sällsynta. Frågan var så viktig att den flera gånger diskuterades i alltinget. Páll Zóphóníasson efterlyste 1954 en varaktig lösning just för att så många turister ville beskåda Geysir. Om den inte erupterade skulle de kanske tvingas återvända hem besvikna. Samtidigt poängterade han att det var viktigt att åtgärder för att återuppväcka Geysir inte skadade den.

Redan Trausti Einarsson hade börjat använda tvål för att få Geysir att eruptera. Den här metoden hade dock blivit alltmer ifrågasatt. Många befarade att den skulle skada Geysir på sikt. Under tiden rensades kanalen till granngejsern Strokkur från kiseldioxid som 1963 började eruptera på nytt efter många års dvala.

Utbrotten i Strokkur var dock inte lika imponerande. De varade kortare tid, nådde sällan högre än 35 meter och mängden vatten var avsevärt mindre. Inte heller föregicks de av det vibrerande dån som kännetecknade utbrott i Geysir - där utbrott dessutom hade kunnat pågå i upp till 45 minuter.

Kanalen till Geysir rensades på nytt från kiseldioxid 1981. Det ledde inte till att utbrotten återkom i någon större skala men det gick att framkalla utbrott med hjälp av tvål. Denna metod blev dock alltmer ifrågasatt som ett olämpligt ingrepp i naturen.

Ett större jordskalv år 2000 gjorde dock att utbrotten i Geysir kom tillbaka under några års tid. Så småningom ebbade dock aktiviteten ut. Kanske var det åter kiseldioxid som täppte till flödet till Geysir.

Sedan dess har alltså utbrotten varit oerhört sällsynta. Men redan 1997 föreslog Ísleifur Jónsson - en ingenjör som själv studerat Geysir - olika metoder för att återuppväcka den. Han skrev i Morgunblaðið att det var nödvändigt att agera om inte Geysir skulle somna in för gott.

Förklaringen till att Geysir slutat eruptera var enligt Ísleifur Jónsson att inflödet av vatten minskat till följd av att kanalen täppts till av kiseldioxid. Samtidigt hade yttemperaturen på vattnet sjunkit under de 90 grader som är nödvändiga för att utlösa en eruption. Det var helt enkelt inte tillräckligt varmt längre.

Vattnet som strömmar in i Geysir är 125 till 130 grader varmt. Men trycket där - på dryga 800 meters djup - är så högt att vattnet alltjämt är i flytande form och inte övergår till ånga. När detta vatten når ytan har temperaturen sjunkit till omkring 90 grader.

I kanalen mot ytan möter det kokande vattnet svalare vatten från ytan på väg nedåt i kanalen. Det kokheta vattnet är rikligare och mötet kan närmast utlösa en explosion - som får vattnet att expandera i volym och snabbt stiga mot ytan och ge ett utbrott.

Ísleifur Jónsson påpekade också att utbrott i Geysir historiskt förknippats med gynnsamma väderförhållanden som milda temperaturer och svaga vindar. Då svalnar inte vattnet på ytan lika snabbt.

Han ansåg att det fanns tre möjligheter för att återuppväcka Geysir. De två första var att sänka vattenytan för att höja temperaturen samt att använda tvål för att framkalla utbrott. Ingen av dessa lösningar beskrev han dock som långsiktiga.

Den tredje beskrev han däremot som en varaktig metod. Genom att borra ville han öka inflödet till Geysir. En sådan lösning skulle göra så att de regelbundna utbrotten kom tillbaka. När han skrev artikeln 1997 trodde han att ett ökat inflöde på 35 liter i sekunden skulle vara tillräckligt.

I annat fall skulle Geysir i princip bli en fornlämning där enbart minnet av gejsern skulle leva vidare. Ísleifur Jónsson hoppades att politikerna skulle lyssna och agera:
"Den som ser Geysir i Haukadalur eruptera i full kraft glömmer det aldrig!"
Men förslaget fick inte gehör. Nu har det gått 25 år sedan Ísleifur Jónsson förde fram sina idéer och Geysir är inte längre någon politisk fråga. På Islands nationaldag den 17 juni 2020 fridlystes hela Geysirområdet av miljöminister Guð­mundur Ingi Guð­brands­son. Det beslutet har gjort det än mer osannolikt att regeringen skulle ta initiativ för att återuppväcka Geysir.

Här kan du läsa mer om 2016 års utbrott i Geysir.

måndag 5 december 2022

Aron och Embla populäraste namnen för nyfödda på Island

Aron var det populäraste pojknamnet och Embla det populäraste flicknamnet för nyfödda på Island under 2021. För Aron var det andra året i följd som populäraste förnamnet - men Embla var däremot något av en raket som gick från åttonde till första plats inom loppet av ett år. Det visar namnstatistik från Þjóðskrá Íslands.

Förra året var det 41 nyfödda pojkar som gavs namnet Aron - vilket gjorde det till Islands populäraste förnamn 2021. Det var dessutom andra året i följd som Aron toppade pojkarnas namntopp.

På andra plats fanns en snabb klättrare. Det var förra året 36 pojkar som fick namnet Jökull. Ett år tidigare var Jökull bara det tjugonde vanligaste förnamnet bland nyfödda pojkar.

I övrigt var förändringarna bland pojknamnen få. Alexander var det tredje populäraste namnet och tvingades därmed lämna andraplatsen till Jökull. Fyra var Kári, femma Emil, sexa Jón, sjua Óliver, åtta Mikael, nio Matthías och tia Elmar.

Betydligt större förändringar var det bland flickorna. 2021 års populäraste förnamn var Embla med 31 nya bärare. På 2020 års namntopp återfanns Embla på åttonde plats.

Andrea och Freyja - som var tvåa och trea 2020 - försvann båda från topp tio. Ny tvåa var Emilía - ett namn som gavs till 29 nyfödda flickor. Därefter följde Sara på tredje plats och Sóley på fjärde plats.

Därefter följde ett knippe av namn där alla utom ett klättrat snabbt på bara ett år. Femma var Matthildur (på plats 26 under 2020), sexa Aþena (15), sjua Katla (24), åtta Guðrún (28), nia Saga (80) och tia Eva (9).

Under 2021 var det 4 419 nyfödda - vilket motsvarade 90,8 procent av antalet barn - som fick minst två förnamn. Populäraste andranamnet var pojknamnet Þór med 109 nya bärare. Därefter följde ytterligare tre pojknamn: Freyr, Máni och Logi. På femte plats bland andranamnen fanns Rós, det första flicknamnet på listan.

Men det vanligaste första förnamnet i hela landet bland samtliga invånare är Anna med 6 175 bärare. Därefter kom Jón med 5 652 bärare, Guðrún med 5 003 bärare, Sigurður med 4 497 bärare och Guðmundur med 4 253 bärare.

fredag 2 december 2022

Ny folkräkning på Island: 359 122 invånare

Den 1 januari 2021 hade Island 359 122 invånare. Det visar den senaste folkräkningen utförd av Hagstofa Íslands. Under de senaste tio åren har islänningarna inte bara blivit fler - utan andelen äldre har också stigit samtidigt som andelen kvinnor har sjunkit. Alla regioner har vuxit sedan 2011 - men den största ökningen av invånare har skett på Suðurnes.

1703 genomfördes den allra första folkräkningen på Island. Det har ofta också beskrivits som den första folkräkningen i världen. Då bodde 50 358 personer på Island. I folkräkningen listades de bland annat med namn, ålder och bostadsort.

Den folkräkning som gjordes den 1 januari 2021 är den tjugofjärde i ordningen. Den föregående gjordes 2011. Isländska myndigheter publicerar visserligen löpande uppdateringar om antalet invånare - men denna statistik är baserad på beräkningar som inte är lika exakta eller noggranna som en folkräkning.

Metodskillnaderna präglar också resultatet. I januari 2021 hade Island 359 122 invånare enligt folkräkningen. Vid samma tidpunkt var 368 791 personer folkbokförda på Island. I folkräkningen har Hagstofa Íslands till exempel dragit ifrån 7 701 personer som varit skrivna i landet men faktiskt var att betrakta som bosatta utomlands.

Jämfört med 2011 års folkräkning har antalet invånare ökat med 13,8 procent. Bara två gånger genom tiderna har islänningarna blivit färre mellan olika folkräkningar. Det var 1785 efter det enorma och halvårslånga vulkanutbrottet i Laki som började 1783 och som ledde till att omkring en femtedel av befolkningen dog i svält och andra konsekvenser. Och det var 1890 efter utbrottet i Askja 1875 som producerade enorma mängder aska som ödelade gårdar på östra Island och ledde till att många emigrerade till Nordamerika.

Av invånarna 2021 var 183 055 män och 176 067 kvinnor - alltså 51 procent män och 49 procent kvinnor. Tio år tidigare var fördelningen nästan helt jämn med 50,1 procent män och 49,9 procent kvinnor.

Även ålderssammansättningen har förändrats. Nu var 13,1 procent av invånarna 67 år eller äldre jämfört med 11 procent för tio år sedan.

Under samma period har andelen barn - personer i åldern 0 till 17 år - minskat till 22,8 procent jämfört med 25,1 procent i 2011 års folkräkning.

Samtliga regioner har växt under det senaste årtiondet. Den största förändringen noteras på Suðurnes där antalet invånare har ökat med 28,2 procent. I Suðurland var uppgången 18,8 procentenheter och i huvudstadsregionen 15,1 procent.

I övriga landet var ökningen mer blygsam. I Austurland var uppgången 4,7 procent, i Vesturland 4,5 procent i Norðurland eystra 4,1 procent, i Västfjordarna 1,6 procent och i Norðurland vestra 0,6 procent.

torsdag 1 december 2022

Utredningen mot misstänkta terrorislänningar är klar

Utredningen mot de två isländska män som misstänks för att ha planerat terrorbrott är klar. Det blir nu upp till åklagaren Ólafur Þór Hauksson att fatta beslut om åtal. De två männen omhäktades i förra veckan misstänkta för förberedelse till terroristbrott och vapenbrott. Ytterligare några personer i samma härva misstänks för vapenbrott.

Den 21 september i år grep isländsk polis två män som hade samlat på sig ett femtiotal skjutvapen. De två männen - som båda är bosatta i Reykjavík och är 24 respektive 25 år - hade då diskuterat attentat mot en rad isländska politiker och samhällsinstitutioner.

Männen hade bland annat diskuterat terrorattacker mot alltinget och polisen. De hade också pekat ut en rad politiker som tänkbara måltavlor för dåd. Där fanns Islands socialistpartis ordförande Gunnar Smári Egilsson, klimatminister Guðlaugur Þór Þórðarson, piratpartisterna Smári McCarthy, Björn Leví Gunnarsson och Helgi Hrafn Gunnarsson samt fackordföranden Sólveig Anna Jónsdóttir.

Polisen fick upp ögonen för de två männen under en annan utredning som handlade om vapen som framställts med hjälp av 3d-skrivare.

I torsdags omhäktades de två männen i ytterligare två veckor. När häktningstiden löper ut på torsdag i nästa vecka har de varit häktade i totalt elva veckor. Enligt lagen får de inte sitta i häkte längre än tolv veckor utan att åtal väcks.

Nu är utredningen mot de två männen färdig. Det uppger åklagaren Ólafur Þór Hauksson för Vísir. Det blir nu upp till honom att fatta beslut om åtal mot de två männen.

Misstankarna gäller förberedelse till terroristbrott och vapenbrott. Männen förnekar alla anklagelser om terrorplaner men har gjort vissa medgivanden när det gäller olaga vapeninnehav.

De två männens advokater hävdar att polisen har blåst upp männens konversationer till ett terrorhot. Deras diskussioner ska inte ha varit allvarligt menade och de ska inte heller ha haft några som helst avsikter på att utföra några attentat.

Ytterligare några personer i utredningen misstänks för vapenbrott. Dessa personer har inte suttit häktade. Inte heller där har ännu något beslut om åtal fattats.

Utredningen är den första i sitt slag på Island. Aldrig tidigare har några islänningar misstänkts för att ha planerat den här typen av storskalig terrorism.

Här kan du läsa mer om utredningen mot de två männen.