1703 genomfördes den allra första folkräkningen på Island. Det har ofta också beskrivits som den första folkräkningen i världen. Då bodde 50 358 personer på Island. I folkräkningen listades de bland annat med namn, ålder och bostadsort.
Den folkräkning som gjordes den 1 januari 2021 är den tjugofjärde i ordningen. Den föregående gjordes 2011. Isländska myndigheter publicerar visserligen löpande uppdateringar om antalet invånare - men denna statistik är baserad på beräkningar som inte är lika exakta eller noggranna som en folkräkning.
Metodskillnaderna präglar också resultatet. I januari 2021 hade Island 359 122 invånare enligt folkräkningen. Vid samma tidpunkt var 368 791 personer folkbokförda på Island. I folkräkningen har Hagstofa Íslands till exempel dragit ifrån 7 701 personer som varit skrivna i landet men faktiskt var att betrakta som bosatta utomlands.
Jämfört med 2011 års folkräkning har antalet invånare ökat med 13,8 procent. Bara två gånger genom tiderna har islänningarna blivit färre mellan olika folkräkningar. Det var 1785 efter det enorma och halvårslånga vulkanutbrottet i Laki som började 1783 och som ledde till att omkring en femtedel av befolkningen dog i svält och andra konsekvenser. Och det var 1890 efter utbrottet i Askja 1875 som producerade enorma mängder aska som ödelade gårdar på östra Island och ledde till att många emigrerade till Nordamerika.
Av invånarna 2021 var 183 055 män och 176 067 kvinnor - alltså 51 procent män och 49 procent kvinnor. Tio år tidigare var fördelningen nästan helt jämn med 50,1 procent män och 49,9 procent kvinnor.
Även ålderssammansättningen har förändrats. Nu var 13,1 procent av invånarna 67 år eller äldre jämfört med 11 procent för tio år sedan.
Under samma period har andelen barn - personer i åldern 0 till 17 år - minskat till 22,8 procent jämfört med 25,1 procent i 2011 års folkräkning.
Samtliga regioner har växt under det senaste årtiondet. Den största förändringen noteras på Suðurnes där antalet invånare har ökat med 28,2 procent. I Suðurland var uppgången 18,8 procentenheter och i huvudstadsregionen 15,1 procent.
I övriga landet var ökningen mer blygsam. I Austurland var uppgången 4,7 procent, i Vesturland 4,5 procent i Norðurland eystra 4,1 procent, i Västfjordarna 1,6 procent och i Norðurland vestra 0,6 procent.
