tisdag 7 februari 2023

Domstol underkänner Islands första åtal om terrorism

Åtalet om förberedelser för att begå terrorbrott läggs ned. Det beslutade Héraðsdómur Reykjavíkur i går. Domstolen anser att åtalspunkterna som gäller terrorism är så vaga att rätten inte kan ta ställning till dem och att de två åtalade inte kan försvara sig mot dem. Åklagaren kan överklaga beslutet till Landsréttur eller väcka åtal på nytt.

Den 21 september förra året slog isländsk polis till mot en rad adresser i huvudstadsregionen. Två män - 26 och 24 år gamla - häktades misstänkta för att ha planerat terrordåd. Polisen beslagtog ett femtiotal vapen och ammunition. De hittade också material som kunde ha använts i samband med attacker.

I krypterade chattar diskuterade männen terrorangrepp mot bland annat alltinget och andra samhällsinstitutioner. De diskuterade också dåd riktade mot politiker och andra personer i ledande ställning.

Hos en av männen hittade polisen stora mängder nationalsocialistisk propaganda. En av dem verkade också ha påbörjat ett eget manifest. Samma man hyllade dessutom flera högerextremistiska terrorister som utfört dåd. När de kommunicerade med varandra refererade de ofta till nazismen.

Misstankarna ledde fram till det första åtalet för terrorism i Islands historia. En av männen anklagades för att ha förberett terrordåd medan den andra anklagades för att ha varit delaktig i förberedelserna.

Men åtalet hade uppenbara svagheter. Åklagaren talade om dåd av okänd art som skulle riktas mot okända personer på okänd plats. När rättsprocessen inleddes i Héraðsdómur Reykjavíkur i januari i år nekade båda till brott. De har hela tiden hävdat att samtalen om att begå brott varit ett skämt.

Domaren meddelade vid rättsprocessens början att de två åtalspunkterna om terrorism skulle prövas för att eventuellt avvisas. Så blev det. Beskedet från Héraðsdómur Reykjavíkur i går innebär att båda åtalspunkterna stryks. Kvarstår gör misstankar om grovt vapenbrott mot båda männen och narkotikabrott mot en av männen.

Héraðsdómur Reykjavíkur talar i beslutet om "avsevärda" brister i åtalet som gör att rätten inte kan ta ställning till misstankarna. Det som männen anklagas för är så vagt att de heller inte kan försvara sig mot misstankarna.

Mycket tyder alltså på att processen vad gäller just terrormisstankarna är över. Åklagaren kan dock överklaga beslutet till Landsréttur. Om även den högre instansen gör samma bedömning som Héraðsdómur Reykjavíkur har åklagaren möjlighet att väcka ett nytt åtal. Men då behöver misstankarna mot männen preciseras.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen.